Stadsdel
| Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Från vilken/vilka källor är datainsamlingen gjord? (2013-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
En stadsdel är en väl avgränsad del av en stad eller annan tätort. Ibland är den officiellt fastställd av vederbörande kommun, ibland är den mer informell. Stadsdelar indelas vanligen i kvarter och avgränsningarna kan bestå av större vägar, älvar eller havet. Det finns exempel på mycket stora och befolkningsrika stadsdelar, som ön Manhattan i staden New York.
Sverige [redigera]
Med stadsdel kan även menas det område som en stadsdelsnämnd ansvarar för. Så är fallet i Göteborgs kommun. Majorna i Göteborg betraktas normalt som en stadsdel per definition, men består egentligen av fyra stadsdelar: Majornas 1:a rote, 2:a rote, 3:e rote och 4:e rote med stadsdelsnummer 20, 21, 22 och 23. Benämningen stadsområde är därför mer korrekt för Majorna.[1]
I Stockholms kommun är benämningen officiellt (politiskt geografiskt) en beteckning på ett underområde inom ett stadsdelsområde. Stockholm har dock varit indelat i stadsdelar långt innan stadsdelsnämnderna infördes. Den stockholmska användningen av beteckningen stadsdel motsvaras inom Göteborgs kommun av termen primärområde. I Stockholms kommun kallas vissa grupper av stadsdelar även för stadsområden – Västerort, Söderort och Inre staden.
Indelningen i Malmö kommun är 10 stadsdelar som i sin tur är indelade i totalt 134 delområden.
De flesta medelstora och mindre städer i Sverige har hållit fast vid beteckningarna stad, stadsdel och kvarter.
Internationellt [redigera]
Stora, administrativa indelningar av spanska städer kallas distrikt (spanska: distritos, katalanska: districtes). Bland annat är Barcelona indelat i tio districtes, och varje distrikt är i sin tur indelad i flera barris (mindre stadsdelar, storkvarter, "grannskap").[2]
Referenser [redigera]
- ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 262
- ^ "Cartografia". Bcn.cat. Läst 9 januari 2013. (katalanska)