Stadsdel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En stadsdel är en väl avgränsad del av en stad eller annan tätort. Ibland är den officiellt fastställd av vederbörande kommun, ibland är den mer informell. Stadsdelar indelas vanligen i kvarter och avgränsningarna kan bestå av större vägar, älvar eller havet. Det finns exempel på mycket stora och befolkningsrika stadsdelar, som ön Manhattan i staden New York.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Med stadsdel kan även menas det område som en stadsdelsnämnd ansvarar för. Så är fallet i Göteborgs kommun. Majorna i Göteborg betraktas normalt som en stadsdel per definition, men består egentligen av fyra stadsdelar: Majornas 1:a rote, 2:a rote, 3:e rote och 4:e rote med stadsdelsnummer 20, 21, 22 och 23. Benämningen stadsområde är därför mer korrekt för Majorna.[1]

I Stockholms kommun är benämningen officiellt (politiskt geografiskt) en beteckning på ett underområde inom ett stadsdelsområde. Stockholm har dock varit indelat i stadsdelar långt innan stadsdelsnämnderna infördes. Den stockholmska användningen av beteckningen stadsdel motsvaras inom Göteborgs kommun av termen primärområde. I Stockholms kommun kallas vissa grupper av stadsdelar även för stadsområdenVästerort, Söderort och Inre staden.

Malmö kommun hade från 1996 till juni 2013 en administrativ uppdelning i 10 stadsdelar. Från den 1 juli 2013 har dessa slagits ihop till 5 stadsområden.[2] Dessa är indelade i totalt 134 delområden.

De flesta medelstora och mindre städer i Sverige har hållit fast vid beteckningarna stad, stadsdel och kvarter.

Internationellt[redigera | redigera wikitext]

Stora, administrativa indelningar av spanska städer kallas distrikt (spanska: distritos, katalanska: districtes). Bland annat är Barcelona indelat i tio districtes, och varje distrikt är i sin tur indelad i flera barris (mindre stadsdelar, storkvarter, "grannskap").[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 262
  2. ^ ”Därför skapar vi stadsområden”. Malmö stad. http://www.malmo.se/Kommun--politik/Ny-organisation-2013/Darfor-skapar-vi-stadsomraden.html. Läst 4 juli 2013. 
  3. ^ "Cartografia". Bcn.cat. Läst 9 januari 2013. (katalanska)