Häverödräkten
Häverödräkten är en folkdräkt (sockendräkt) för Häverö socken, egentligen ursprungligen utmärkande för hela Väddö och Häverö skeppslag.[1]
Häverödräkten är vid sidan av Tjocködräkten den enda verkligt särpräglade Uppländska dräkten med tydlig koppling i ett lokalt dräktskick.[2]
Uppsalastudenten Frans Theodor Noréus beskrev under en resa i Roslagen 1832 Häveröbornas egna klädsel, som serdeles bland qvinnorna bibehållet sig osmittade af nyare tidens mode-lust och fåfänga, denna kräfta, som i så många orter undergräfver både charakter och oeconomisk bestånd. Att se ett helt folk i samma drägt, - kanske ett tecken till samma anda och lynne, eller till det minsta att någon gnista deraf finnes - är lika skönt, som det börjar blifva ovanligt och rart.[1]
Ännu på 1860-talet var Häverödräkten bar åtminstone kvinnorna den särpräglade dräkten i vardagslag. Bland de mest utmärkande plagget märks kvinnodräktens högmössa. Dess ursprung är okänt, enligt reseskildringar bars liknande mössor allmänt i Halland på 1750-talet. Huvudbonaden har som typ troligen uppstått omkring 1700.[3]
Noter
- ^ [a b] Enigt, eget, ovanligt och rart - Något om det kvinnliga dräktskicket i Häverö-Vättö skeppslag under 1800-talets första hälft artikel av Bo Peterzon och Håkan Liby i årsboken Uppland 1975
- ^ Folkdräkter och bygdedräkter från hela Sverige, Inga Arnö-Berg och Gunnel Hazelius-Berg. s 114
- ^ Folkdräkter och bygdedräkter från hela Sverige, Inga Arnö-Berg och Gunnel Hazelius-Berg. s 116