Haber-Boschmetoden
Haber-Boschmetoden eller Haber-Boschprocessen, tyska Haber-Bosch-Verfahren (ibland Habermetoden), en process för industriell framställning av ammoniak direkt från kvävgas och vätgas. Framställningen sker vid höga tryck och temperaturer i närvaro av en katalysator. Metoden har fått sitt namn efter de tyska kemisterna Fritz Haber (1868—1934) som uppfann metoden och Carl Bosch (1874—1940) som anpassade den till industriellt bruk. Haber fick Nobelpriset i kemi 1918 för Haber-Boschmetoden.[1][2].
Industriell framställning av ammoniak med Haberprocessen har varit av enorm betydelse för det moderna jordbruket eftersom ammoniak är en beståndsdel i konstgödsel. Fritz Haber fick 1913 började produktionen av syntetisk ammoniak där BASF fick en monopolställning. Ammoniak tillsammans med salpeter kom också att bli viktiga delar i ammunitionstillverkningen under första världskriget.
Innehåll |
Källor [redigera]
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
Noter [redigera]
- ^ Agrell, Wilhelm. ”7”. Svenska Förintelsevapen - Utveckling av kemiska och nukleära stridsmedel 1928-70. Falun: Historiska Media. Sid. 95. ISBN 91-89442-49-0
- ^ ”The Nobel Prize in Chemistry 1918” (på en). http://nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1918/. Läst 2 maj 2009.
Vidare läsning [redigera]
- Charles, D. 2005 Master Mind: The Rise and Fall of Fritz Haber, The Nobel Laureate Who Launched the Age of Chemical Warfare ISBN 0-06-056272-2 Harper Collins
Externa länkar [redigera]
http://nobelprize.org/mediaplayer/index.php?id=784 Föreläsning av Gerhard Ertl, nobelpristagare i kemi år 2007 om katalys (ytkemi) för Haber-Boschprocessen
