Kalium
Från Wikipedia
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
| Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, kemiskt tecken, nummer | Kalium, K, 19 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnesklass | alkalimetaller | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Grupp, period, block | 1, 4, s | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 856 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Hårdhet | 0,4 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | silvrigt vit |
||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Atommassa | 39,0983 u | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie (beräknad) | 220 (243) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 196 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
| van der Waalsradie | 275 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [ Ar ]4s1 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| e− per skal | 2,8,8,1 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd (oxid) | 1, (stark bas) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | kubisk rymdcentrerad | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | fast | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Magnetiska egenskaper | icke magnetisk | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 336,53 K (64 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 1032 K (774 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 45,94 ·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 79,87 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 2,334 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångtryck | 1,06·10-4 Pa | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 2000 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 0,82 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmekapacitet | 757 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk ledningsförmåga | 13,9·106 S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 102,4 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 1a jonisationspotential | 418,8 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 2a jonisationspotential | 3052 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 3e jonisationspotential | 4420 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 4e jonisationspotential | 4420? kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 5e jonisationspotential | 7975 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 6e jonisationspotential | 9590 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 7e jonisationspotential | 11343 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 8e jonisationspotential | 14944 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 9e jonisationspotential | 16963,7 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 10e jonisationspotential | 48610 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kalium är ett grundämne. Kalium tillhör gruppen alkalimetaller och är vanligt förekommande i naturen. Ett äldre tekniskt namn på kalium är potassium (av pottaska), som fortfarande används på bland annat engelska.
Rekommenderat dagligt intag: Barn 0,8-2 g, kvinnor 3,1 g, män 3,1-3,5 g. Se vidare RDI-tabell.
Kalium finns rikligt i banan och avokado.
[redigera] Egenskaper
Metalliskt kalium reagerar häftigt med vatten under reaktionen: 2K+2H2O -->2KOH+H2, där vätet reagerar med luftens syre och bildar vatten. En exoterm reaktion.
