Harris

För ödelen i Yttre Hebriderna, se Harris, Yttre Hebriderna.

Harris
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växtriket Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Fabales
Familj	Ärtväxter Fabaceae
Underfamilj	Faboideae
Tribus	Cytiseae
Släkte	Kvastginstsläktet Cytisus
Art	Harris C. scoparius
Vetenskapligt namn
§ Cytisus scoparius
Auktor	(L.) Link
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Harris, eller på bygdemål i Skåne hararis,  Cytisus scoparius (ibland stavat Cytisus scoparicus) är en växt som tillhör familjen ärtväxter.

Synonymer

Cystisus multiforum

Genista scoparius (Lam)

Sarotham[n]us scoparius (L.)

Wimmer ex Koch

Spartium scopari[c]um (L.)

Beskrivning

Den blir från 40 till 150 cm hög och blommar från maj till juni med orangegula blommor som växer med en till två blommor på cirka två cm långa skaft från bladvecken. Harris växer i form av en kvastlik buske med femkantiga gröna grenar utan tornar. De övre bladen är enkla medan de nedre är 3-fingrade med en till två cm långa småblad. Den från början gröna fröbaljan blir tre till fyra cm, blir svart på utsidan när den är mogen och öppnar sig då på ett explosivt sätt så att fröna sprätter långt omkring. Detta är gynnsamt för harrisets spridning. Växten fryser ner kalla vintrar.

Arten är vitt spridd i stora delar av världen, och är invasiv på sina håll. Den skada den gör, bl a i USA, Australien och Nya Zeeland, är att den tar sig in i skogshyggen, där den konkurrerar med nyplanteringar och orsakar betydande ekonomiska förluster för skogsägarna.

Harris är ganska vanlig i Danmark och trivs på torr, mager sandjord. Den kan påträffas på exempelvis vägslänter, buskmark, banvallar, sandhedar och glesa strandskogar. Dess utbredning i Norden är i Danmark som ursprunglig. Lågväxta, övriga bestånd är förvildade och kan påträffas i södra Sverige, i små områden i södra Finland och på några få platser i södra Norge.

Giftighet

Blommorna är mycket giftiga, andra växtdelar mindre giftiga, men har ändå narkotisk effekt vid rökning.

Medikamenter (inom homeopati kallade sarot) framställda av denna växt är urindrivande och påverkar hjärtrytmen. Vid stora doser åstadkoms kräkning och i värsta fall döden. 

De medicinska effekterna åstadkoms av växtens innehåll av:

• ammodendrin
• dopamin
• genistosid
• hydroxilipanin
• scoparin
• scoparosid
• sparkin
• tyramin
• spiracosid
• lupanin

Användning

• I äldre tider har kvistar av harris använts för tillverkning av sopkvastar.
• Om barken rötas på liknande sätt som vid linberedning, kan de så erhållna tågorna användas för spånadsändamål. (Jämför bast.)
• Eftersom harris har små anspråk på jordmån kan plantering av harris användas för att binda flygsand.

Etymologi

• Scoparius kommer av latin scopa = kvist, kvast.
• Namnet harris har traditionellt ansetts komma av att harar gärna skulle äta späda grenar av denna växt. Huruvida belägg finns för ett sådant har-beteende är oklart.
• Ett alternativt namn för harris är harginst, vilket sannolikt är härlett från namnformen Genista scoparius.

Noter

• ^ http://ramota.com

Externa länkar

• Den virtuella floran - Harris
• Har-ris i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (2:a upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
• Wikimedia Commons har media som rör Harris
  Bilder & media