Henrikstorps glasbruk

Henrikstorps glasbruk eller Skånska glasbruket (ej att förväxla med glasbruket i Trelleborg som under några år på 1950-talet också kallades Skånska glasbruket) var ett svenskt glasbruk i drift 1692–1762. Det anlades av Göran Pielman (senare adlad Adlersten). Glasbruket kom vid sidan av Kungsholmens glasbruk att bli det tidiga 1700-talets viktigaste i Sverige.

Pielman var en hårdför reduktionsman som erhöll rika förläningar i det en generation tidigare erövrade Skåne. Han fick 1692 privilegium på att anlägga ett glasbruk i de skogrika delarna av Skåne, närmare bestämt på gården Henrikstorps ägor i Perstorps socken. Efter hans död 1713 drevs bruket vidare av arvingarna.

Till en början tillverkades enklare varor som fönsterglas och flaskor, men från 1716 utökades privilegiet till att omfatta ofärgat hålglas (blåst glas) och graverat glas. Som vid de flesta glasbruken vid den här tiden kom glasblåsarna huvudsakligen från Tyskland.

Från mitten av 1700-talet ökade konkurrensen från de nyanlagda bruken Limmared och Kosta. Efter en våldsam anlagd brand 1762 ansåg ägarna det inte värt mödan att återuppbygga glasbruket.

Källor

• Hermelin, Carl F.; Welander-Berggren Elsebeth (1986). Glasboken: historia, teknik och form : handbok (2. uppl.). Stockholm: Legenda. Libris 7437888. ISBN 91-582-1001-6 (inb.)