Heparin
Heparin är en polysackarid av glykosaminoglykantyp som hindrar blod från att koagulera genom att öka effektiviteten hos antitrombin III, ett protein som hämmar thrombin som krävs för koagulering. Ämnet används inom sjukvården för att göra ytor blodkompatibla och som injektion för att lösa upp eller förhindra blodproppar. Ämnet utvinns ur slaktavfall, då det förekommer i andra däggdjur, exempelvis nötkreatur. Majoriteten av heparinet kommer från gristarmar. Heparin finns inte naturligt i blodet, men däremot har de allra flesta av kroppens celler en liknande polysackarid, heparansulfat, på cellytorna.
Heparinets struktur och roll i blodkoagulering klarlades på 1930-talet av Erik Jorpes vid Karolinska Institutet, vilket ledde till att det svenska läkemedelsbolaget Vitrum 1936 kunde lansera den första heparinprodukten för intravenöst bruk. I Sverige tillhandahålls Heparin av det danska läkemedelsföretaget LEO Pharma.
En modifierad form av heparin kallas LMWH (low molecular weight heparin), lågmolekylärt heparin. Denna form har längre halveringstid i kroppen och är enklare att dosera. Exempel på varumärken på LMWH är Innohep (LEO Pharma), Fragmin (Pfizer) och Klexane (Sanofi-Aventis).
