Hjärt- och lungsjukdom
| Lung-hjärtsjukdom | |
.jpg) Högerkammarhypertrofi | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | I26, I27 |
| ICD-9 | 415.0 |
| Medlineplus | 000129 |
| MeSH | svensk engelsk |
Lung-hjärtsjukdom, även känt som cor pulmonale, är en förändring i struktur och funktion i den högra hjärtkammaren, som orsakas av sjukdom som primärt finns i andningsorganen.[1] En viktig mekanism bakom detta tros vara en belastning på hjärtats högra kammare som orsakas av ett förhöjt tryck i lungkretsloppet.[1]
Lung-hjärtsjukdom följer av ventrikulär utvidgning och efterföljande svikt i funktionen av högerkammaren i hjärtat, som en följd av ökat vaskulärt motstånd (t.ex. till följd av pulmonalisstenos) eller högt blodtryck i lungorna.[2]
Kronisk lung-hjärtsjukdom leder vanligen till högerkammarhypertrofi,[3] medan akut lung-hjärtsjukdom oftast leder till dilatation av hjärtat.[4] Hypertrofi (eller tillväxt av hjärtmuskelcellerna och hjärtmuskelväggen) är en anpassning till långvarig ökning av trycket. Enskilda muskelceller blir större och förändras i mål att kunna stå för den ökande sammandragande kraft som krävs för att pumpa blog mot högre motstånd. Dilatation är en utsträckning eller utvidgning av hjärtkammaren till följd av akut ökat tryck, varpå väggen blir tunnare.[5]
För att klassificeras som lung-hjärtsjukdom måste orsaken ligga i lungkretsloppet. Två vanliga orsaker är vaskulära förändringar som en följd av vävnadsskada (t.ex. till följd av sjukdom, skada till följd av låg tillgång till syre), och kronisk hypoxisk pulmonär vasokonstriktion. Obehandlat kan tillståndet leda till: död. Högerkammarhypertorfi till följd av systemisk sjukdom klassas inte som lung-hjärtsjukdom. Hjärta och lungor är intimt kopplade; och när hjärtat drabbas av sjukdom, riskerar lungorna också att drabbas och vice versa.[källa behövs]
Cor pulmonale kan exempelvis ses vid lungemboli eller som oftast vid kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Behandling sker genom att lungsjukdomen behandlas och dessutom kan syrgas ges.[källa behövs]
Riskfaktorer
Arbetsmiljön
Kemikalier
I en SBU rapport från 2017 fann man samband mellan exponering för kvartsdamm och asbest i arbetsmiljön och förekomsten av lung-hjärtsjukdom.[1]
Källor
- ^ [a b c] Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social. ”Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom – exponering för kemiska ämnen”. www.sbu.se. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/arbetsmiljons-betydelse-for-hjart-karlsjukdom---exponering-for-kemiska-amnen/. Läst 7 juni 2017.
- ^ ”Cor pulmonale: MedlinePlus Medical Encyclopedia”. www.nlm.nih.gov. https://www.nlm.nih.gov/medlineplus/ency/article/000129.htm. Läst 21 december 2015.
- ^ Voelkel, Norbert F.; Quaife, Robert A.; Leinwand, Leslie A.; Barst, Robyn J.; McGoon, Michael D.; Meldrum, Daniel R.; Dupuis, Jocelyn; Long, Carlin S.; et al. (2006-10-24). ”Right Ventricular Function and Failure Report of a National Heart, Lung, and Blood Institute Working Group on Cellular and Molecular Mechanisms of Right Heart Failure”. Circulation 114 (17): sid. 1883–1891. doi:. ISSN 0009-7322. PMID 17060398. http://circ.ahajournals.org/content/114/17/1883.
- ^ Matthews, Jennifer Cowger; McLaughlin, Vallerie (2008-02-01). ”Acute Right Ventricular Failure in the Setting of Acute Pulmonary Embolism or Chronic Pulmonary Hypertension: A Detailed Review of the Pathophysiology, Diagnosis, and Management”. Current Cardiology Reviews 4 (1): sid. 49–59. doi:. ISSN 1573-403X. PMID 19924277.
- ^ ”Types of Cardiomyopathy - NHLBI, NIH”. www.nhlbi.nih.gov. http://www.nhlbi.nih.gov/health/health-topics/topics/cm/types. Läst 22 december 2015.