Hjärtsvikt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hjärtsvikt
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 I50
ICD-9 428.0
DiseasesDB 16209
MedlinePlus 000158
eMedicine med/3552 
MeSH engelsk
Internetmedicin 103

Hjärtsvikt eller hjärtinsufficiens är ett tillstånd då hjärtats pumpfunktion inte är tillräcklig för att ge adekvat blodförsörjning till kroppens organ vid ett normalt fyllnadstryck i hjärtat. Hjärtsvikt är en komplikation vid befintlig hjärtsjukdom eller annat problem som påverkar hjärtat, och ska inte betraktas som en sjukdom i sig. Beroende på vad som utlöser hjärtsvikten varierar symtomen.

Hjärtsvikt, vad som än utlöser den, kan vara akut eller kronisk, varav den akuta formen är akut livshotande och kräver omedelbar vård. Dyspné (andfåddhet), även i vila, är ett vanligt symtom på både akut och kronisk hjärtsvikt, liksom orkeslöshet, svullna anklar och snabb, svag puls, men akut hjärtsvikt kan vid vissa sjukdomar (dock inte alla) också ge långsammare hjärtslag.

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Hjärtsvikt betecknar tillståndet att hjärtat inte orkar pumpa blodet runt i kroppen, på grund av en störning i samspelet mellan hjärtmuskeln och kompensationsmekanismer i övriga kroppen, däribland det så kallade RAAS-systemet. Av den orsaken får inte kroppens celler tillräckligt med syre och näring. Alla sjukdomar och problem i hjärtat kan därför orsaka hjärtsvikt, liksom flera andra sjukdomar som påverkar hjärtats funktion, t.ex. förgiftning, blodbrist (anemi), lungsjukdomar, substansmissbruk och vissa endokrina sjukdomar.[1][2] I den meningen är inte hjärtsvikt en sjukdom, utan en komplikation till annan sjukdom; en annan sjukdom gör hjärtats pumpfunktion otillfredsställande.

Hjärtsvikt är ovanligt hos barn, och beror i de fall som förekommer oftast på medfödda hjärtfel.[3]

Symtom[redigera | redigera wikitext]

Det är inte alltid symtomgivande när hjärtats förmåga att pumpa blod är nedsatt.[3] Detta gäller i synnerhet kvinnor med hjärtsvikt,[4] medan hjärtsvikt hos barn (oftast spädbarn, eftersom det då oftast beror på medfödda hjärtfel) kan vara otypiska, men snabba hjärtslag, dålig sugförmåga, och andningsproblem är vanligt.[3]

Hos vuxna kommer ofta symtomen smygande, varunder kroppen försöker anpassa sig till det svaga hjärtat, ofta genom att hjärtat förstoras, vilket tillfälligt förbättrar läget men som på lång sikt gör hjärtat mindre elastiskt varigenom hjärtat blir ännu svagare.[5]

För diagnosen hjärtsvikt bör följande kriterier vara uppfyllda:[6]

  • typiska symptom på hjärtsvikt
  • objektiva tecken på hjärtsvikt
  • bevis på en strukturell eller funktionell abnormitet av hjärtat vid vila

De viktigaste symptomen på hjärtsvikt är trötthet samt dyspné (andfåddhet), vilket blir värre i liggande position, och kallas ortopné. Typiskt för hjärtsvikt är att svårigheten att andas blir värre på natten. Personen lider också av palpitationer och en tendens till vätskeansamling (ödem), som svullna ben, eftersom hjärtat inte orkar pumpa runt allt blod från fötterna (jämför venös insufficiens). Ödemet kan leda till viktuppgång. Hjärtat försöker kompensera den nedsatta pumpförmågan, vilket ofta ger högre puls som dock är svagare än normalt. Som regel hör hjärtsvikt ihop med lågt blodtryck, men kan också förekomma vid högt. Ofta har personen kall hud, cyanos, rassel på lungorna, hosta, och ont i levern samt ibland ascites (uppsvälld buk).[1][2]

Hjärtsvikt är normalt sett förknippad med låg hjärtminutvolym, det vill säga att hjärtat pumpar runt för litet blod, till följd av att det systoliska trycket havererar. Pulsen är då snabb och svag, och yttre extremiteter som händer och fötter kommer att vara kalla. Hjärtsvikt kan dock i ovanliga fall uppkomma med hög hjärtminutvolym, så kallad high output heart failure, som kan yttra sig på motsatt sätt, i form av kraftig puls med eller utan takykardi.[7]

Akut hjärtsvikt[redigera | redigera wikitext]

Om hjärtsvikten förvärras kan personen få rosa skum i munnen och näsan, andnöd, kallsvett, blekhet och svår hjärtklappning, vilket visar att sjukdomen inträtt i en akut fas.[1][2]

Akut hjärtsvikt kan uppkomma vid akuta sjukdomar, som när ett hjärtproblem förvärras, hjärtinfarkt, ischemi, cirkulationssvikt, infektioner, hyperton kris, alkoholförgiftning och förgiftning av andra droger, diabetes, samt tyreotoxisk kris vid giftstruma.[8][9] Det kan, beroende på orsak, uppkomma plötsligt eller genom att ett lågintensivt, kroniskt tillstånd förvärras.

Akut hjärtsvikt är ett akut och livshotande tillstånd. Det yttrar sig i att symtomen vid kronisk hjärtsvikt förvärras eller uppkommer plötsligt. Om den akuta hjärtsvikten yttrar sig i högt blodtryck är det särskilt allvarligt, men i synnerhet om hjärtsvikten hänger samman med lungödem eller chock kan också lågt blodtryck vara ett allvarligt tecken. Akut hjärtsvikt till följd av hjärtinfarkt kan kännetecknas av långsammare hjärtslag (bradykardi), men vanligen kännetecknas den akuta fasen av snabb puls (takykardi) som är svår att känna.[8]

En person med misstänkt akut hjärtsvikt ska omedelbart söka vård, samt hålla sig halvsittande och se till att få syre.[3]

Prevalens[redigera | redigera wikitext]

Andelen personer med symtomgivande hjärtsvikt uppgår i Sverige till omkring 2-3%, varav män utgör en större andel än kvinnor. Risken ökar med stigande ålder. Medianåldern är 75 år.[3]

Diagnostisering[redigera | redigera wikitext]

Hjärtsvikt kan oftast konstateras med EKG, det är osannolikt med hjärtsvikt om EKG är normalt. Det finns också en hög korrelation mellan hjärtsvikt och nivåerna av natriuretiska peptider, såsom B-typ natriuretisk peptid (BNP) och aminoterminalt proBNP, vilka kan mätas med blodprov.[1] Eftersom de natriuretiska peptiderna ökar också av andra belastningar på hjärtat, ingår som regel ultraljud av hjärtat (ekokardiografi) vid diagnostisering.[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=103
  2. ^ [a b c] http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hjartsvikt/?ar=True
  3. ^ [a b c d e] Läkemedelsboken 2011-2012, Karin Schenck-Gustafsson et al, "Hjärtsvikt"
  4. ^ http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Kvinnors-hjartfel/Hjartsvikt-kvinnor/
  5. ^ [a b] http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Hjartsvikt/Symptom-hjartsvikt/
  6. ^ Dickstein, K., Cohen-Solal, A., Filippatos G., et al, ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure 2008, European Heart Journal. 2008;29(19):2388-442
  7. ^ http://qjmed.oxfordjournals.org/content/102/4/235.full
  8. ^ [a b] http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=101
  9. ^ http://www.janusinfo.se/Global/Akut_internmedicin/endokrinologi_2010.pdf