Irans president
| Irans president | |
 | |
| Residens | Sa`dābād |
|---|---|
| Säte | Teheran |
| Utses av | Folkvald |
| Underställd | Irans högste ledare |
| Mandatperiod | 4 år, högst 1 omval |
| Inrättat | 24 oktober 1979 |
Irans president är landets regeringschef och är sedan 1980 det högsta ämbetet som utses genom folkliga val. Presidenten är dock inte högsta beslutsfattaren gällande landets utrikes- och säkerhetspolitik eller militären. För detta ansvarar den Högste ledaren, som är Irans statschef och som sedan 1989 heter ayatolla Ali Khamenei. Principen om den religiösa maktens kontroll infördes genom en författningsändring av den islamiska republikens grundare ayatolla Ruhollah Khomeini. Den 14 juni 2013 hölls det elfte presidentvalet.
Kandidatur
Alla kandidater måste godkännas av det mäktiga Väktarrådet som består av sex shiamuslimska skriftlärda och sex jurister. Genom detta förfarande försäkras att presidentkandidaterna har för avsikt att upprätthålla författningen och inte bryta mot islamiska traditioner. Vanligtvis är det endast ett mycket litet antal av kandidaterna som godkänns, exempelvis blev endast fyra av de totalt 475 registrerade kandidaterna godkända i presidentvalet i Iran 2009. Inga kvinnliga kandidater godkändes.[1]
Presidenten väljs genom en enkel majoritet och har en mandatperiod på fyra år. Den sittande presidenten får ställa upp i ett omval.
Irans presidenter
- Abolhassan Banisadr - president från januari 1980 tills han ofrivilligt trädde tillbaka juni 1981.
- Mohammad Ali Rajai - vald till president den 2 augusti 1981 efter Banisadrs avgång och lönnmördades 30 augusti samma år.
- Ali Khamenei - vald till president i oktober 1981, återvald 1985.
- Akbar Hashemi Rafsanjani - vald til president i augusti 1989, återvald 1993 och behöll sin post till januari 1997.
- Mohammad Khatami - vald till president 1997, återvald 2001.
- Mahmoud Ahmadinejad - vald till president 24 juni 2005, återvald 2009.
- Hassan Rouhani - vald till president 15 juni 2013, återvald 2017
Källor
- ^ Öppenheten till stor del en chimär, Dagens Nyheter, 2009-06-11