Jätten Finn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jätten Finn kramar sin pelare

Jätten Finn är huvudfiguren i en legend och saga knuten till en mängd medeltida stenkyrkor i Skandinavien och Finland. Sägnen tros ha haft sitt ursprung i Nidarosdomen där den knutits till Sankt Olof, varifrån den spritts till andra kyrkor, särskilt till Lunds domkyrka, där den knutits till två stenpelare i kryptan. Namnet Finn torde vara hämtat från den keltiska sagogestalten Finn.[1]

Troligen har sägnen gamla anor och släktskap med berättelsen om hur asarna anställde en jätte att bygga en mur kring Asgård.

I Norge heter sagans jätte ibland Skalle, och i Halland, där ett 30-tal varianter av legenden finns, heter jätten Spille.[2] I en sägenvariant från Torstuna tävlar istället två jättar om att bygga varsin kyrka, Österrunda och Torstuna kyrkor. Jätten vars namn avslöjas heter Tingelitut.[3]

Berättelsen[redigera | redigera wikitext]

Enligt sagan ska han ha byggt Lunds domkyrka och samtidigt gjort en vadslagning med en präst. Ifall munken inte fick reda på Finns namn innan kyrkan var färdig skulle han ge jätten sina ögon. Just när sista stenen skulle läggas på plats kom munken springande och ropade jättens namn. Munken hade nämligen hört en jättekvinna sjunga för sina barn, och i sången nämnde hon både munkögon och pappa Finn. Jätten blev mycket arg över nederlaget. Han gick ner till kryptan, tog tag om en pelare och tänkte riva kyrkan. Men just i den stunden blev han förvandlad till sten och krympte dessutom något. Det är enligt sagan denna figur man idag kan se omfamna en pelare i kryptan i Lunds domkyrka. Pelaren kom till då domkyrkan byggdes, i början av 1100-talet.

Variationer[redigera | redigera wikitext]

I vissa versioner av berättelsen är prästen i legenden densamme som det italienska helgonet Sankt Lars till vilken Lunds domkyrka är helgad, i andra varianter är det i stället Sankt Olof.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Finns hustru och ett av barnen Gerda eller Sölve

På en annan pelare avbildas en kvinna och ett barn, enligt traditionen är det Finns hustru och ett av barnen Gerda eller Sölve. Mer jordnära teorier är att skulpturen föreställer den bibliske Simson eller hyllar de italienska murarfamiljer som uppförde kyrkan. Studentföreningen Lunds nation har grundat Finnorden till jättens ära. August Strindberg ansåg att Jätten Finn var djävulen.[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  2. ^ Halländska sägner (?), Jan-Öjvind Swahn
  3. ^ Sällsamheter i Uppland, Bengt Järbe. s. 99-100
  4. ^ Djefvul i Nordisk familjebok (första upplagan, 1880) skriven av August Strindberg

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]