Johan Christian Zschotzscher

Från Wikipedia
Målning i Sjösås gamla kyrka.

Johan Christian Zschotzscher, född 1711 i Jönköping, död 1766, var en svensk kyrkomålare.

Biografi

Johan Christian var son till korpralen Johan Sotier och Christina Sturck. Fadern var med största sannolikhet av utländsk härkomst och arbetade som borstbindare. Efternamnet Zschotzscher är sannolikt samma som Sotier.

År 1729 skrevs han in som lärgosse i Göteborgs målarämbete av mästaren Johan Christian Peterson i Jönköping. Peterson var den förste mästaren i staden som var ansluten till ämbetet. Sannolikt arbetade Z, hos samme mästare under sin gesälltid. Mästarprovet är så vitt känt ej bevarat.

År 1737 blev Zschotzscher via ämbetet i Göteborg godkänd som mästare för att slå sig ner i Växjö. Samma år avlade han bured i Växjö och dessutom gifte han sig det året med Maria Christina Ahrenberg från Jönköping. Pehr Hörberg har målat porträtt av henne.

Zschotscher var den förste skråanslutne mästaren i Växjö och när han erhållit sitt burskap hävdade han snart sina rättigheter både mot den frie mästaren Hans Sigismund Brachwagen och mot stiftsbildhuggare Sven Segervall. Zschotzschers broder Johan Gotfried blev gesäll 1743 och bröderna arbetade tillsammans fram till 1758. Under sin nära 30-åriga mästartid i Växjö lyckades Zschotzscher hålla alla konkurrenter borta och själv vara ensam mästare. I utsmyckningen av Granhults kyrka anses [av vem då?] han nå högst som målare.

Förutom brodern Johan Gotfried hade Z. under sin långa mästartid många lärgossar och gesäller, av vilka några skapade sig kända namn som kyrkomålare. Carl Gustafsson Nehrman arbetade hos Z. 1738-43, då han skrevs ut som gesäll. Han blev mästare under ämbetet i Göteborg 1752 och var från 1755 till sin död 1782 bosatt i Jönköping. Där var han gift med en dotter till Z:s läromästare Johan Christian Peterson. Nehrman är mest känd för sina realistiska helvetesmålningar och har utfört arbeten i följande smålandskyrkor: Rogberga 1747, Svenarum 1749-50, Öggestorp 1755, Almesåkra 1760. Johan Burman arbetade hos Z. på 1740-talet, utskrevs som gesäll 1750 och blev mästare 1755. Han bosatte sig först i Lund och från 1765 i Göteborg. Han har utfört arbeten i domkyrkan i Göteborg och i Skepplanda kyrka i Västergötland. Sven Nilsson Morin från Gnosjö arbetade hos Z. på 1750-talet men blev varken gesäll eller mästare. Han arbetade sedan som häradsmålare och skulptör. Den elev som blev mest känd är Pehr Hörberg. Han arbetade hos Z. från 1760 till mästarens död 1766. Per blev gesäll under ämbetet i Göteborg 1767, arbetade sedan som fri mästare och häradsmålare.

År 1765 avled hustrun och året därpå han själv. Vid bouppteckning noteras en arvinge, sonen Johan Christian, född 1741. Han studerade medicin och teologi vid Uppsala universitet. Han prästvigdes och tjänstgjorde som director cantus vid Växjö skola och domkyrka. Flera porträtt av honom finns, målade av vännen Pehr Hörberg. Sonen Johan Christian avled 1780.

Representerad i följande kyrkor

De med + markerade målningar fanns bevarade 1956. Taket i Lidhults kyrka finns nu till stora delar i Sankt Olofs kapell, Tylösand. År 1870 revs Hornaryds kyrka, men delar av västläktarens barriär med Z:s målningar bevarades. År 1891 revs Furuby gamla kyrka men kyrkans av Z. målade tak nedmonterades och överlämnades till Smålands museum där det finns i museets kyrksal. Zschotzscher finns även representerad vid bland annat Nationalmuseum[1] i Stockholm.

Källor

  • Kronobergsboken 1956 Hyltén-Cavalliusföreningens årsbok, Gun Wilstadius. Utgiven av Kronobergs läns Hembygdsförbund

Noter