Wikipedia:Undvik försåtliga referenser

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Försåtliga referenser (även vaga syftningar eller falsk auktoritet, engelska: weasel words) är i Wikipedia-sammanhang fraser som åberopar någon icke specificerad auktoritet, utan direkta citat eller källhänvisning. Typiska exempel är "vissa säger", "det anses att", "kritiker menar att". Sådana formuleringar visar inte vem som säger detta, och ger inte läsaren möjlighet att avgöra om påståendet är pålitligt.

Alla påståenden på Wikipedia ska kunna verifieras och källstyrkas. I realiteten går det oftast bra att källstyrka bara de påståenden i artikeln som det kan råda olika meningar om; skulle man försöka ange källor till varje bisats inklusive självklarheter som att "himlen är blå" blir artikeln både tungläst och svårredigerad. Även om man inte anger källor bör man därför genom tydliga syftningar visa varifrån informationen kommer, så det går för andra att leta upp den och källbelägga påståenden. Vaga påståenden bör antingen källbeläggas eller tas bort.

Riktlinjer och policy[redigera | redigera wikitext]

Försåtliga referenser, falska auktoriteter eller vessleord strider mot Wikipedias policy om verifierbarhet, och oftast även mot riktlinjen om neutral synvinkel. Sådana påståenden bör antingen källbeläggas, eller tas bort.

Exemplen nedan är tänkt som hjälpmedel att genom exemplifiering förtydliga vad Undvik försåtliga referenser handlar om.

Exempel[redigera | redigera wikitext]

Exempel 1[redigera | redigera wikitext]

Exempel på försåtliga referenser:
  • "Många anser att..."
  • "Det har påståtts..."
  • "Vissa människor säger ..."
  • "I motsats till många ..."
  • "Forskning har visat ..."
  • "... påstås vara ..."
  • "... är tänkt att vara ..."
  • "Man tror att ..."
  • "Det ryktas att ..."
  • "Det hävdas ..."
  • "Det sägs ..."
  • "Det har rapporterats att ..."
  • "Det anses allmänt att ..."
  • "En del känner att ..."
  • "Kritiker / experter säger att ..."
  • Antropomorfismer som "Vetenskapen säger ..." eller "nationalekonomin tror ..."


Ett exempel: "Stockholm är den trevligaste staden i världen", är ett exempel på ett partiskt eller intetsägande uttalande. Att lägga till försåtliga referenser kan ge uttalandet en illusion av neutralitet: "Vissa människor säger att Stockholm är den trevligaste staden i världen." Även om detta är en förbättring, eftersom det inte längre framställer påståendet som ett faktum, förblir det intetsägande, och leder därmed naturligen till olika frågor:

  • Vem säger det?
  • När säger de det? Nu? I skrivande stund?
  • Hur många människor tror det? Hur många är några?
  • Vilken sorts människor tror det? Var finns de?
  • Vilken typ av partiskhet kan de ha?
  • Varför har detta någon betydelse?

Exempel 2[redigera | redigera wikitext]

Vårt andra exempel innehåller flera problem med oprecis information och falska auktoriteter (i detta exempel kommer inte källor anges och det medvetet). På grund av nedanstående texts utseende kommer hela frågebatteriet från Exempel 1 bli aktuellt även i det här exemplet.

I boken presenterar Travis Hirschi data om kriminella ungdomar och deras relationer till andra kriminella och sambandet till ungdomens egna brottsliga karaktär och utveckling, något författaren inte förmår att förklara med sin egen teori. Till teorins försvar menar vissa kriminologer att frågan om gängkriminalitet är kriminologiskt irrelevant, medan andra hävdar att problemet skulle kunna åtgärdas genom att sammanfoga teorin med teorin om differentiella associationer.

Texten ovan har utelämnat vem som sagt vad, var det har presenterats, vilken auktoritet Travis Hirschi är på området samt att texten använder indirekt hänvisning med mera. Detta skapar betydande problem för läsaren att hantera texten och få ut riktig information eftersom allt för mycket lämnas till tolkning och subjektivt tycke. Ett bättre alternativ skulle vara:

I boken Causes of Delinquency presenterar kriminologen Travis Hirschi data om kriminella ungdomar och deras relationer till andra kriminella och sambandet till ungdomens egna brottsliga karaktär och utveckling, något författaren konstaterar att teorin om sociala band inte förmår att förklara. Till teorins försvar hävdar kriminologen Ruth Kornhauser att frågan om gängkriminaliteten är kriminologiskt sett irrelevant. Andra kriminologer, bland annat Marvin D. Krohn och James L. Massey, menar, vilket de lyfte 1980 i tidskriften The Sociological Quarterly, att Edwin Sutherlands teori om differentiella associationer borde kunna inkorporeras i teorin och därmed lösa problemet.

I och med den omarbetade texten blir mer text skriven, men till skillnad från vanliga uppslagsverk har inte Wikipedia någon platsbrist varför vi också kan skriva mer utförligt och innehållsrikt. Det finns med andra ord ingen ursäkt att hoppa över att mer tydligt och precist ange information. Tvärtom är det något som starkt rekommenderas.

Exempel 3[redigera | redigera wikitext]

Det tredje exemplet handlar om att förtydliga genom att omformulera svepande skrivningar till en tydligare information för läsaren.

På senare tid har dock vissa resultat börjat ifrågasättas. Vid t.ex. depression har ett flertal korta behandlingsmetoder visats vara lika effektiva som KBT.

Meningen ovan anger exempelvis inte hur resultaten tagits fram. En bättre skrivning blir därför:

På senare tid har dock vissa resultat börjat ifrågasättas. En metastudie där sju behandlingsmetoder jämförs visar att vid depression har ett flertal korta behandlingsmetoder visats vara lika effektiva som KBT bland dem som genomför behandlingen, och ha signifikant lägre bortfallsnivå.

I och med omskrivningen blev texten mer begriplig, tydligare och betydligt mer informativ.

Neutralitetsproblem[redigera | redigera wikitext]

Vaga syftningar kan egentligen inte ge ett neutralt perspektiv; de sprider bara rykten, eller marknadsför personliga åsikter på ett vagt, indirekt sätt. Det är bättre att lägga ett namn till ett yttrande med källhänvisningar som är pålitliga, jämfört med att genom försåtliga referenser hänvisa yttrandet till en anonym eller vag och på gränsen till meningslös "källa" som är okontrollerbar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia