John Andersson (syndikalist)

Lägg till länkar
Från Wikipedia
John Andersson på SACs expedition 1953

John Adolf Andersson, född 15 november 1886 i Masthugget, Göteborg, död 9 december 1967, var en svensk syndikalist och agitator.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt i ett fattigt hem började han i tidig ålder att lönearbeta, och blev som murarhantlangare år 1900 medlem i Mureriarbetsmännens fackförening. Samtidigt anslöt han sig också till nykterhetsorden Verdandi (NOV), genom vilken kontakt knöts med ungsocialisterna, där han blev medlem i dess Hagaklubb 1901.[2] Genom klubbarbetet mötte han dåvarande medlemmen i Olskroksklubben, Laura Lundgren (1885-1966), och de gifte sig 1907[3].

Efter Sveriges Arbetares Centralorganisation, SACs, bildande 1910 blev John Andersson en av dess resande agitatorer tillika ledamot av dess centralkommitté 1910-1917. Bland andra turnerade han med Hilma Hofstedt.[4] 1917 valdes han till expeditör för tidningen Syndikalisten[5], tidningen Arbetarens föregångare, och när Arbetaren startade som dagstidning 1922 utsågs han till ekonomichef i denna.[6]

Vid SAC:s ordinarie kongress 1929 fick han ett tillfälligt förordnande som SACs sekreterare och erhöll formellt denna befattning efter kongressen genom medlemsomröstning.[7]

Parallellt med detta uppdrag valdes han 1938 till Internationella Arbetareassociationens (IAA) generalsekreterare och IAA:s sekretariat flyttade därmed till Stockholm[8]. Då IAAs sekretariat 1953 flyttades vidare till Paris ombads han följa med och fortsätta uppdraget, men med uppnådd ålder av 67 år valde han i stället att lämna både detta såväl som sekreteraruppdraget för SAC.[9]

John Anderssons memoarer utkom 1961 under titeln Rebell i klassamhälle och välfärdsstat.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Kamporganisationen, dess former och taktik (Eget förlag, 1912)
  • Res generalsträjk mot krig (Syndikalistens förlag, 1915)
  • Tjuvarnas heliga slavavtal : syndikalisternas ställning till arbetsavtal och arbetslagar (John Anderssons förlag, 1915)
  • Barnalstringsfrågan och arbetareklassen (John Anderssons förlag, 1916)
  • En appell till Sverges transportarbetare : Ett ord i organisationsfrågan (Syndikalistens förlag, 1916)
  • Politisk eller ekonomisk kamp? (Syndikalistens förlag, 1917)
  • Kapitalismens ekonomiska rövarkrig (Axel Holmströms förlag, 1919)
  • Bolsjevismen och den ekonomiska kamprörelsen (SAC:s förlag, 1920)
  • Från dollar- och revolverlandet : hänsynslös kapitalism, reformistisk och syndikalistisk arbetarrörelse (SAC:s förlag, 1920)
  • Organisationsformerna (SAC:s agitationsdistrikt, 1920)
  • Skräckväldet i Amerika (Federativs förlag, 1923)
  • Industriförbund eller klassorganisation (Federativs förlag, 1924)
  • Revolutionär klasskamp eller parlamentariskt reformarbete? (Brand, 1924)
  • Strejkbrytarregeringen anfaller : Ett naivt försök att medelst lagar reglera arbetarnas kamp mot utplundrarna (Federativs förlag, 1927)
  • Gruvstriden och dess lärdomar (SAC:s Gruv och metallindustridepartement, 1928)
  • Syndikalismen : Historia, teorier, organisationsformer, taktik och mål : studieplan (SAC, 1929)
  • Tukthuslagen : slavavtal eller register : Tillägg: Lagen om kollektivavtal, arbetsdomstolens uppgifter och sammansättning (Brand, 1929)
  • LO eller SAC? : varför syndikalisterna avslogo anslutning till landsorganisationen (Federativs förlag, 1930)
  • Solidaritet eller förräderi : Kampskrift mot "Väg- och vattens" förrädiska politik (SAC, 1930)
  • Upplysningar för studiearbetet : sammanförda av SACs studieledare (SAC, 1932)
  • Kris, svält, revolt : Arbetarklassens revolutionära uppgift under kapitalismens kris (Federativs förlag, 1933)
  • Grängesbergskoncernen och arbetarnas kamp : Organisationsproblemen sedda i belysning av Narvikskonflikten (SAC, 1934)
  • Tredje mans rätt - fattig mans orätt : En analys av lagförslaget ur arbetarklassens synpunkt (Federativs förlag, 1934)
  • Direkt aktion mot kriget (Federativs förlag, 1935)
  • Syndikalismen : Teori, mål, historia, taktik och organisationsformer (Federativs förlag, 1936)
  • Revolutionens och inbördeskrigets Spanien : rapport över SAC-delegationens studieresa i Spanien under december månad 1936 (SAC, 1937)
  • Skall arbetarnas självbestämmanderätt förintas? : Reformistisk diktatur eller syndikalistisk demokrati inom arbetarnas ekonomiska kamporganisationer? (SAC, 1940)
  • Arbete eller svält efter kriget : en ny värld på den gamlas ruiner (Federativs, 1944)
  • Från fascistiskt till bolsjevistiskt terrorsystem (SAC, 1948)
  • Med SAC i 40-årig kamp : en historik (Federativs förlag, 1950)
  • Front mot utplundringen (SAC, 1951)
  • Internationalerna (Federativs förlag, 1952)
  • Styrda fackföreningar eller fria kamporgan? (SAC, 1952)
  • Arbetarklassen och krigsfaran (SAC:s förlag, 1953)
  • Blodsväldet i Spanien (Federativs förlag, 1955)
  • Till försvar och till anfall (Eget förlag, 1958)
  • Rebell i klassamhälle och välfärdsstat : en syndikalists minnen (Federativs förlag, 1961)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Andersson, John”. www.sac.se. Arkiverad från originalet den 20 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190720100247/https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Biografier/Andersson,-John-1886-1967. Läst 20 juli 2019. 
  2. ^ ”Rebell i klassamhälle och välfärdsstat”. www.sac.se. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190819214841/https://www.sac.se/cat/Om-SAC/Historik/Arkiv/Broschyrer,-sm%25C3%25A5skrifter-och-b%25C3%25B6cker/F%25C3%25B6rfattare/Andersson,-John/Rebell-i-klassamh%25C3%25A4lle-och-v%25C3%25A4lf%25C3%25A4rdsstat-en-syndikalists-minnen. Läst 19 augusti 2019. 
  3. ^ Hansson, Sigfrid (1936). Svenska Folkrörelser I 
  4. ^ ”SAC jubileumsskrift 1920”. www.sac.se. Arkiverad från originalet den 20 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190720111939/https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Broschyrer,-sm%25C3%25A5skrifter-och-b%25C3%25B6cker/Antologier-och-skrifter-utan-f%25C3%25B6rfattarnamn/SAC/Minnesskrift-utgiven-med-anledning-av-SAC-s-tio%25C3%25A5riga-tillvaro. Läst 20 juli 2019. 
  5. ^ ”SACs verksamhetsberättelse 1917”. www.sac.se. Arkiverad från originalet den 20 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190720111937/https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Organisationsmaterial/Verksamhetsber%25C3%25A4ttelser/1910-1919/1917-SACs-verksamhetsber%25C3%25A4ttelse. Läst 20 juli 2019. 
  6. ^ ”SACs verksamhetsberättelse 1922”. www.sac.se. Arkiverad från originalet den 28 december 2021. https://web.archive.org/web/20211228063749/https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Organisationsmaterial/Verksamhetsber%C3%A4ttelser/1920-1929/1922-SACs-verksamhetsber%C3%A4ttelse. Läst 20 juli 2019. 
  7. ^ ”SACs verksamhetsberättelse 1929”. www.sac.se. Arkiverad från originalet den 20 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190720112717/https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Organisationsmaterial/Verksamhetsber%25C3%25A4ttelser/1920-1929/1929-SACs-verksamhetsber%25C3%25A4ttelse. Läst 20 juli 2019. 
  8. ^ ”SACs verksamhetsberättelse 1938”. www.sac.se. Arkiverad från originalet den 20 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190720111935/https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Organisationsmaterial/Verksamhetsber%25C3%25A4ttelser/1930-1939/1938-SACs-verksamhetsber%25C3%25A4ttelse. Läst 20 juli 2019. 
  9. ^ Gustav Sjöström (3 september 1955). ”Masthuggspojken som blev internationalist”. Handelstidningen. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=John_Andersson_(syndikalist)&oldid=54267583”