Jonas Berggren (bildhuggare)

Jonas Berggren född 1715 i Kristdala socken, död 1800, var en svensk bildhuggare.

Biografi

Åren 1732-37 var Jonas Berggren bildhuggarlärling i Kalmar, där Johan Helmich Roman introducerade honom för Carl Hårleman. Genom Hårlemans förmedling fick han tillgång till studier åren 1741-43 som gratiselev vid Bildhuggarsalen på Stockholms slott. År 1740 fick han tillstånd av Länsstyrelsen i Kalmar att idka bildhuggeri. År 1758 fick han, förutom tillstånd att idka bildhuggarkonst i Kalmar stad och län, även rätt att anta lärlingar. Efter att senare ha varit bosatt på Högenäs i Fliseryds församling, flyttade han till Målilla socken och inköpte så småningom fastigheten Ämenäs.

Verksamhet som konstnär

Jonas Berggren kom att främst vara verksam som bilhuggare av kyrkliga inventarier, såsom predikstolar och altaruppsatser, i Östra Småland samt på Öland. Över ett 40-tal arbeten kan tillskrivas honom. Genom sina erfarenheterna från Stockholm kom han att tillägna sig senbarocken med inslag av tidig rokoko. År 1776 tvingades han vid 60 års ålder att lägga om sin ganska frodiga rokokostil, vilken fick ge vika för Överintendentsämbetets nyklassicism. Han lärde sin behärska det nya stilidealet, men detta hindrade inte att han lät den egna fantasin få utlopp i sina verk. Genom de framgångar Berggren fick som provinsiell bildhuggare hemställde han 1782 att få bli invald i Konstakademin. Denna önskan gick dock inte i uppfyllelse, sedan bland andra Tobias Sergel och Carl Fredrik Adelcrantz granskat hans arbetsprov. Oaktat denna missräkning var han upp till 80 års ålder mycket produktiv.

Verk i urval

Källor

Marian Ullén: Kyrkorummets utsmyckning. Småländska mästare och lokala traditioner 1760-1860 i Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2 Småland och Öland, utgiven av Riksantikvarieämbetet och Kungliga Vitterhetsakademien, Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1993 Sid 53-58. ISBN 91-7192-821-9
Kalmar Lexikon