Kungliga Akademien för de fria konsterna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°19′43.22″N 18°3′51.91″Ö / 59.3286722°N 18.0644194°Ö / 59.3286722; 18.0644194

För den från akademien 1978 avskiljda högskolan, se Kungliga Konsthögskolan.
Akademiens högtidsdag 1889. Fotografi av Carl Curman

Kungliga Akademien för de fria konsterna, vanligen kallad Konstakademien, är en svensk akademi, belägen i Konstakademiens hus, tidigare Sparreska palatset, på Fredsgatan 12, i Stockholm.

Akademien grundades på 1700-talet och har till syfte att främja utvecklingen av konsten i Sverige. Fram till 1978 var akademien också huvudman för Kungliga Konsthögskolan.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Carl Gustaf Tessin hade som överintendent det högsta ansvaret för byggandet av Stockholms slott, och för att utbilda dugliga krafter för detta arbete. Här inrättades på Tessins initiativ en tecknarskola, benämnd Kongliga Ritarakademien 10 maj 1735.[1]

Konstakademiens historia började 1735 i en sal på Stockholms slott, där den franske konstnären Guillaume Thomas Taraval undervisade en liten grupp i teckning efter levande modell. Han hade dessutom beviljats 50 kopparmynt till att avlöna modellen. Därmed var Kongl. ritakademien född. Studiet av människokroppen var det centrala och modellteckning var därmed det första man satsade på. I den första elevgruppen ingick bland annat Johan Pasch.

Visionen var en akademi efter fransk förebild, en samlingsplats för etablerade konstnärer och konstkännare. Till akademiens grundare, förutom Taraval, räknas Carl Gustaf Tessin och Carl Hårleman.

Bland andra tidigare lärare märks förutom den tidigare eleven Johan Pasch Jacques-Philippe Bouchardon, Johan Henrik Scheffel och Olof Arenius.[2]

1766 fick akademin sin ställning tryggad genom riksdagsbeslut och sin verksamhet utökad. 30 maj 1768 kallade överintendenten Carl Fredrik Adelcrantz till det första protokollförda akademisammanträdet och samtidigt ändrades namnet till Kongliga Målar- och bildhuggarakademien. Till direktör för skolan utsågs Pierre Hubert L'Archevêque och som sekreterare fungerade Per Floding, som även en tid ledde dess etsningsskola. Jämte "förste hedersledamot", vartill kungliga personer utsågs, kunde 12 svenska hedersledamoter och 50 inhemska ledamoter väljas.[2] Gustav III skrev de första stadgarna år 1773. Som förebild tjänade den franska konstakademien. På programmet stod från denna tidpunkt också arkitektur, grafik, anatomi, perspektivlära och kulturhistoria.

Till Konstakademiens guldålder räknas det sena 1700-talet, då den tidens stora konstnärer, såsom Johan Tobias Sergel var invalda som ledamöter och även undervisade. Nämnas bör även Carl Gustaf Pilo, som efter sin återkomst till Sverige utsågs till direktör för akademien 1777.[3] Den fick namnet Kungliga Akademien för de fria konsterna 1810.

År 1832 bildades Stockholms konstförening, som ville erbjuda ett alternativ till Akademiens stagnerade utställningsverksamhet. Den grupp som fick mest genomslagskraft var "Opponenterna" på 1880-talet, som inspirerades av samtidens franska måleri och gjorde stor succé hos den svenska publiken. Båda könen kunde väljas som ledamöter av akademien, men kvinnor kunde under lång tid studera endast med speciellt tillstånd; år 1849 accepterades till exempel fyra kvinnliga elever som studenter med specialtillstånd, däribland Amalia Lindegren. År 1864 öppnades akademin även för kvinnliga elever, däribland som av de första Anna Nordlander.

År 1978 skildes Kungliga Konsthögskolan ut från Konstakademien, men först 1995 hade all undervisning flyttats till Skeppsholmen.

Byggnaden[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Konstakademiens hus

År 1780 flyttade Konstakademien in i det egna huset på Fredsgatan 12, som donerats av styckgjutaren Gerhard Meyer. Donatorns namn lever kvar i begreppet Mejan som smeknamn på Konsthögskolan och också namn på elevgalleriet Mejan, vilket tidigare låg i Konstakademiens hus och numera återfinns på Skeppsholmen.

Ständiga sekreterare i urval[redigera | redigera wikitext]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk uppslagsbok; Lund 1929
  2. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Lund 1929
  3. ^ Svenska folket genom tiderna band 7. kapitlet En storhetstid för den bildade konsten, av Folke Holmér

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Österberg, Carin et al., Svenska kvinnor: föregångare, nyskapare. Lund: Signum 1990. (ISBN 91-87896-03-6)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]