Jonas Eliasson

Från Wikipedia

Jonas Eliasson, född 3 februari 1969, är sedan 1 november 2019 Trafikverkets måldirektör för det transportpolitiska funktionsmålet tillgänglighet. Han var tidigare trafikdirektör i Stockholms stad (från och med mars 2016)[1] och professor i transportsystemanalys (från och med 2007, sedan mars 2016 på deltid) på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Han var tidigare (2007–2015) också föreståndare för Centrum för Transportstudier (CTS) vid KTH.

Eliasson har varit aktiv i diskussionen om trafikplanering i flera storstäder, såsom Stockholm och Göteborg. I synnerhet har han varit aktiv som expert och debattör i frågor som rör trängselskatt[2] och samhällsekonomiska analyser. Han har bland annat varit ordförande för expertgruppen som granskade och sammanfattade utvärderingsresultatet från Stockholmsförsöket med trängselavgifter[3], och har lett arbetet med samhällsekonomiska analyser och prognoser i den statliga transportinvesteringsplaneringen [4].

Han invaldes 2009[5] som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien.

Eliassons forskning[6] har bland annat handlat om samhällsekonomisk analys av transportsystemet[7], värdering av restid och förseningar[8], cykling[9] och trängselavgifter[10].

Jonas Eliasson är son till förre riksmarskalken, landshövdingen, ministern och politikern Ingemar Eliasson (FP).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Jonas Eliasson: Stockholmare måste köra mindre bil i framtiden - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 26 maj 2016. http://www.dn.se/sthlm/stockholmare-maste-kora-mindre-bil-i-framtiden/. Läst 29 maj 2016. 
  2. ^ ”Flexibel trängselskatt ger flyt åt Stockholmstrafiken”. dn.se. http://www.dn.se/debatt/flexibel-trangselskatt-ger-flyt-at-stockholmstrafiken. Läst 30 januari 2012. 
  3. ^ ”Fakta och resultat från Stockholmsförsöket”. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100814233159/http://www.stockholmsforsoket.se/upload/Rapporter/Fakta%20och%20resultat%20stockholmsf%C3%B6rs%C3%B6ket.pdf. Läst 3 mars 2012. 
  4. ^ ”Rapport: Inför åtgärdsplaneringen” ( PDF). Arkiverad från originalet den 20 september 2020. https://web.archive.org/web/20200920211902/https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/10580/RelatedFiles/2008_115_infor_atgardsplaneringen_2010_2020.pdf. Läst 3 mars 2012. 
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2012. https://archive.is/20120803021441/http://www.idg.se/2.1085/1.274030/14-nyvalda-ledamoter-till-iva. Läst 3 februari 2012. 
  6. ^ ”KTH: Jonas Eliassons forskning”. Arkiverad från originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306165529/http://www.kth.se/abe/centra/cts/pub/SearchPublications.php?SearchString=eliasson&PublicationType=AllPublications&Category=AuthorLastName&FormSubmit=Find. Läst 3 mars 2012. 
  7. ^ ”Do Cost–Benefit Analyses Influence Transport Investment Decisions? Experiences from the Swedish Transport Investment Plan 2010–21”. http://dx.doi.org/10.1080/01441647.2011.582541. Läst 3 mars 2012. 
  8. ^ ”On the use of “average delay” as a measure of train reliability”. http://dx.doi.org/10.1016/j.tra.2010.12.002. Läst 3 mars 2012. 
  9. ^ ”The value of time and external benefits in bicycle appraisal”. http://dx.doi.org/10.1016/j.tra.2012.01.006. Läst 3 mars 2012. 
  10. ^ ”Rapport: The Stockholm congestion charges—5 years on. Effects, acceptability and lessons learnt”. http://dx.doi.org/10.1016/j.tranpol.2011.11.001. Läst 3 mars 2012. 

Noter[redigera | redigera wikitext]