Julius Lindström
Bernhard Julius Lindström, född 6 maj 1825 i Göteborg, död 24 december 1904 i Göteborg, var en svensk grosshandlare, kommunalpolitiker och riksdagsman.
Lindström blev efter avslutade studier vid Göteborgs handelsinstitut 1840 anställd på faderns kontor samt delägare i den av fadern grundade tobaksfabriken Lindström & Brattberg 1847 och var ensam innehavare i denna 1849-1895. Han arbetade dessutom mycket för ett rationellt lantbruk på sina egendomar Trystorp, i Örebro län, och Nolhaga, i Älvsborgs län.
Lindström valdes av Göteborgs stad till ledamot av borgarståndet för riksdagarna 1862-1863 och 1865-1866 och till ledamot av andra kammaren 1867-1872 samt var ledamot av första kammaren för Örebro län 1878-1881. Han var särskilt anlitad i finansiella frågor och var medlem av bankoutskottet 1862-1863 och 1865-1869, samt suppleant i statsutskottet 1879-1881.
Lindström var 1862-1878 stadsfullmäktig i Göteborg och intog en framskjuten ställning i det kommunala livet. Han donerade också till staden, med anledning av representationsreformens genomförande och till minne av sin fader, Göteborgs gymnastik- och exercishus, varjämte han inrättade Julius Lindströms stiftelse, avsedd för bostäder åt pauvres honteux. Lindström blev medlem av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg 1896.
Familj
Julius Lindström var son till politikern och affärsmannen Eric Gustaf Lindström och Karolina Johanna Lindström, född Linderot.[1]
Han gifte sig första gången den 14 maj 1850 i Göteborg med Amanda Fredrika Wahlgren (1826–1870), dotter till handlanden Karl Fredrik Wahlgren och Anna Fredrika Segerdahl. Gift andra gången den 8 augusti 1871 i Släp i Halland med Christine Zachau (1848–1930), dotter till handlanden Karl Kristoffer Zachau och Gustava Stenberg.[1]
Han blev far till Ivar och Albert Lindström samt farfar till äventyraren Eva Dickson.
Källor
- Förteckning å vällofliga Borgareståndets ledamöter vid lagtima riksdagen i Stockholm år 1865, borgarståndets protokoll 21/10 1865
- Lindström, Julius i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)