Göteborg

För den historiska stadskommunen, se Göteborgs stad (stadskommun). För andra betydelser, se Göteborg (olika betydelser).

Göteborg
Götet Lilla London, Nya Amsterdam
Tätort Centralort Residensstad
Överst:Lilla Bommen Fr.v: Götaplatsen, Gustavi Domkyrka, Göteborgsoperan
Land	Sverige
Landskap	Västergötland, Bohuslän
Län	Västra Götalands län
Kommuner	Göteborgs kommun, Partille kommun, Mölndals kommun
Koordinater	57°42′25″N 11°57′59″O
Area
- tätort	203,67 km² (2010-12-31)
- kommun	450,71 km² (2011-01-01)
- storstadsområde	3 718,36 km² (2011-01-01)
Folkmängd
- tätort	549 839 (2010-12-31)
- kommun	519 399 (2011-09-30)
- storstadsområde	937 015 (2011-09-30)
Befolkningstäthet
- tätort	2 700 invånare/km²
- kommun	1 152 inv./km²
- storstadsområde	252 inv./km²
Grundad	1621
Tidszon	CET (UTC+1)
Postnummer	40X XX - 41X XX, 421 XX - 427 XX samt 430 8X
Riktnummer	031
Tätortskod	4368
Göteborgs läge i södra Sverige

Göteborg är Sveriges näst största, och Nordens femte största tätort med omkring 550 000 invånare i tätorten, och över 930 000 i Storgöteborg, se faktaruta. Staden ligger på västkusten vid Göta älvs mynning. Göteborg anlades på initiativ av kung Gustav II Adolf och fick sina stadsprivilegier 1621. Med anledning av sin stadsplanering, kallades Göteborg av holländarna under många år för Nya Amsterdam. På 1800-talet industrialiserades Göteborg till stor del av inflyttade engelsmän och under denna tid fick Göteborg smeknamnet "Lilla London", vilket staden kallas än idag.

Göteborgs bebyggelse har växt ihop med omgivande förorter och bildar enligt Statistiska centralbyråns definition tätorten Göteborg. Tätorten ligger till största delen i Göteborgs kommun men även centralorterna i Mölndals och Partille kommun ingår. Göteborgs kommun är efterföljaren till den gamla administrativa staden Göteborg och omfattar även områden utanför tätorten. Stadens areal är 721,64 kvadratkilometer, varav 271,41 kvadratkilometer är vatten. Göteborgs geografiska centrum ligger i terrängen, cirka 700 meter nordväst om Brunnsbotorget på Hisingen (57°44’N, 11°85’Ö).

Några av Skandinaviens större industrikoncerner som AB Volvo, SKF och andra välkända teknikföretag som ESAB och Hasselblad AB har sitt ursprung och sina huvudkontor i Göteborg. En stor del av den svenska exporten och importen sker via Göteborgs hamn som är Nordens största. Göteborg är residensstad för Västra Götalands län, centralort för Göteborgs kommun och stiftsstad i Göteborgs stift. Göteborg betecknas som en världsstad av Globalization and World Cities Research Network, med rankingen Gamma−.

Historia

Kopparstick från ca. 1705 av staden Göteborg med söder uppå.t

Det har bott människor i flera tusen år på den plats där Göteborg nu ligger. Under stenåldern fanns redan en bosättning vid Göta älvs utlopp, vid nuvarande Sandarna. Exempelvis finns det elva hällristningslokaler i Göteborg.

Från 1200-talets första hälft var den södra stranden av Göta älvs mynningsområde svenskt, medan Halland längre söderut var danskt och Bohuslän i norr var norskt, vilket skapade en korridor på cirka 15 kilometer ut mot havet. Via hamnar i Göta älv hade Sverige en användbar direktkontakt med havet i väster, främst genom Lödöse fem mil uppströms vid Ljudaåns mynning. På 1300-talet byggdes fästningen Älvsborg vid mynningen för att befästa Sveriges anspråk.

Föregångarna

År 1473 beslöt det svenska riksrådet att anlägga Götaholm på Säveholmen, där Säveån mynnar i Göta älv. Platsen visade sig dock vara olämplig, så därför ändrades läget till området vid det nuvarande Gamlestaden. Där byggdes staden Nya Lödöse en halvmil från havet, som en mer havsnära ersättare till Lödöse. Namnet Götaholm ersattes först efter hårda påtryckningar från Lödöses handelsmän, som ville behålla det redan etablerade namnet. Redan 1493 omtalades Nya Lödöse som den fjärde köpstaden i riket.^{[källa behövs]} En tredje kortvarig föregångare till staden Göteborg var Älvsborgs stad.

Platsen för det nuvarande Göteborgs grundläggning, historiskt kallad "Gullbergs ängar" efter klippan Gullberg, figurerar när Birger jarl här slog läger med sin armé, då han år 1253 kom dit för att bland annat underhandla med konung Haakon i Norge om ett gemensamt krig mot Danmark. Då Gustav Vasa i början på 1540-talet försökte få invånarna i Nylöse att flytta till Älvsborg, bad de att istället få flytta till Gullberg.

Den 17 augusti 1572 gav kung Johan III sin byggmästare Ludvig von Hoffwen i uppdrag att genast göra utkast till en plan ("skamplun") för en fyrkantig, befäst stad vid Gullberg, som skulle göras ungefär så stor som Kalmar. På våren 1573 gav kungen befallning, att stadsbyggandet skulle sättas i verket, men inget tycks ha blivit påbörjat. Detta kan ha berott på att han inte uttryckligen förbjudit bosättningarna på Älvsborgs och Nylöse gamla stadsgrunder. Även villkoret för den nya stadens privilegier, att den endast fick bebyggas med stenhus, har troligen verkat avskräckande, eftersom det fanns så få svenskar som kunde mura. Ytterligare en bidragande orsak till att uppförandet av staden inte kom igång, var att Charles de Mornay, ståthållare på Älvsborg, ertappades som delaktig i en sammansvärjning mot Johan III. Mornay avsattes från sitt ståthållarskap och blev avrättad i Stockholm 1 september 1574. Därmed blev det ingen stad med namnet "Gullberg" (eller "Gullborg"?).

Göteborg grundas

Göteborgs grundare Gustav II Adolf.

Den första staden vid Göta älvs mynning som officiellt fick namnet Göteborg anlades av Karl IX på Hisingen mitt emot gamla Älvsborg. Tillfälliga privilegier utfärdades 1603 och regelrätta privilegier undertecknades 1607. Staden brändes dock så effektivt av danskarna 1611, att man först under 1900-talet funnit byggnadsrester. Se Karl IX:s Göteborg Den nuvarande staden Göteborg, skulle redan från början anses vara en fortsättning på det Hisingska Göteborg. I Privilegiebrevets (i 37 punkter, skrivet på både svenska och tyska) inledning, heter det "At efter det Wår Herr --- Fader Carolus IX --- före satt sig att fundera och uppbygga en Ny Stad --- den samma Götheborg kallad, --- Altså hafwe Wi --- warit allena derpå betänkt, huru Wi --- måtte åter samma Stad å nyo upbygga, och därstädes til en Köp-, Sjö- och Handels-Stad förfärdiga låta".

I början av 1600-talet ökade intresset från Sverige att etablera en välbefäst stad nära Göta älvs mynning, vilket ledde till att staden Göteborg grundades år 1621 efter några års byggande på uppdrag av stadens grundare Gustav II Adolf. Kunskap om byggteknik hämtades från Nederländerna, där stor erfarenhet fanns av projektering av sankmark. Se Göteborgs befästningar och Göteborgs kanaler. Då Göteborg grundlades 1621 tillhörde staden Älvsborgs län, och först 1680 bildades Göteborgs och Bohus län. I mitten av 1600-talet revs Älvsborgs fästning och man byggde Nya Älvsborg i hamninloppet, som ett led i försvaret av staden.

Staden växer

Göteborg blomstrade från mitten av 1700-talet fram till början av 1800-talet, bland annat tack vare Ostindiska kompaniet och det gynnsamma läget under Napoleonkrigen. Försvarsmurarna runt staden hindrade expansion och 1807 togs beslut under landshövding Carpelan att riva murarna. Göteborg växte som industri- och handelsstad under slutet av 1800-talet och utvecklades under 1900-talet till en stor varvsstad.

Fotografi av emigranter i Göteborgs hamn år 1905.

Under den stora emigrationsperioden under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet från Sverige var en av de vanligaste rutterna för att ta sig till Amerika via Göteborg. Postgatan, dåvarande Sillgatan, var den stora samlingsplatsen för alla emigranter som kom till Göteborg. Många fortsatte sedan sin resa med Wilsonlinjens ångare från Göteborg till Hull. Därifrån tog de tåg genom England till Liverpool där de kunde fortsätta resan till New York. En del av hamnområdet heter i dag Amerikakajen men det är efter Amerikalinjen under en senare period.

Under 1800-talets andra hälft tog textilindustrin över som viktig ekonomisk kraft i Göteborg, för att senare övertas av verkstadsindustrin med kommande världsföretag som exempelvis SKF och Volvo. Efter att varven hade lagts ner och den tunga industrin kraftigt minskat har Göteborg i stället blivit allt viktigare ur evenemangssynpunkt, som utbildningsstad och som plats för handel. Stora utländska kedjor väljer att etablera sig i Göteborg på grund av det gynnsamma läget och för att kostnaderna är betydligt lägre än i Mälardalen.

Stadsplanering

När Gustav II Adolf valde platsen för det nya Göteborg, som han långt innan Sverige återfick Älvsborgs fästning hade bestämt sig för att grunda, föll hans ögon på den fuktiga, sanka strandängen mellan bergsknallarna vid Göta älvs mynning. Han såg hur en av hans drabanter klafsade omkring i gyttjan mellan grästuvorna, och frågade därför sina följeslagare, om där inte var alldeles för blött. En av dessa, Johan Pedersson Schult (efter adlandet Johan Adler Salvius), som hade studerat stadsbyggnadskonsten i Holland, lär då ha svarat: "Det tror jag inte alls, Eders Majestät. Man kan påla, och man kan dränera. Jag föreslår, att man avstår från att gräva någon utvidgad hamnbassäng här nere mellan bergen och i stället lägger en bred kanal rakt in över gräset och kanske en tvärkanal, som går ut på andra sidan det lilla berget. Det suger upp vattnet och båtarna ligger minst lika bra. Så kan man bomma för kanalmynningarna också, nattetid och i krig." Planen för Göteborg gjordes av Salvius, efter holländskt mönster med snörräta gator och kanaler.

Götatunneln

Efter Götatunnelns färdigställande 2006 har stora ytor mark frilagts på Göteborgs Södra älvstrand. Denna mark har man ännu inte bestämt hur den ska bebyggas, men den ska ingå i Göteborgs "nya" citykärna. Detta innebär bland annat att Göteborg ska växa med minst 8 000 invånare årligen, och år 2020 ska Storgöteborg omfatta 1,5 miljoner invånare. För att lyckas med detta krävs minst 15 000 nya bostäder och 40 000 nya arbetsplatser inne i centrum. För att få plats med alla dessa bostäder krävs att citykärnan utökas med områdena Gullbergsvass, Södra Älvstranden, Frihamnen, Ringön, Östra Kvillebäcken och Backaplan. Detta kan dock inte bli verklighet förrän "Vision K2020" är uppfylld. Visionen innebär att år 2020 ska hälften av alla resor i Göteborg göras med kollektivtrafiken. För att detta ska fungera krävs bland annat en ny älvförbindelse, att spårvagnsringleden Kringen slutförs samt att Västlänken byggs. Andra områden utanför city som ska exploateras och renoveras är Frölunda torg, Kärra och Gamlestaden.

Befolkningsutveckling och demografi

Göteborg är en förhållandevis ung stad, grundad på tidigt 1600-tal, och var länge bara Sveriges tredje stad. Efter erövringen av Skåne och Blekinge ansågs Karlskrona som rikets viktigaste sjöfartsstad. Men med Svenska Ostindiska kompaniet och annan sjöfart utanför Östersjöområdet växte staden fort under senare delen av 1700-talet.

Göteborg är sedan länge Sveriges näst största stad, endast Stockholm är större. Staden är förvisso avsevärt mindre än Köpenhamn, men i förhållande till de finska och norska huvudstäderna Helsingfors och Oslo är Göteborg inte långt efter. Oslo, Helsingfors och Göteborg är alla städer av samma magnitud.

Årsskiftet 2006/2007 hade Göteborg 133 876 invånare med utländsk bakgrund, som själva eller vars föräldrar var födda utomlands. Fyra år tidigare var motsvarande siffra 121 458. Under den tredje veckan i november 2008 passerade Göteborgs invånarantal 500 000. Ökningen beror bland annat på att befolkningen ökade med 3 400 personer under det tredje kvartalet, mer än under hela 2007.

Den 30 december 2008 hade Göteborg 500 154 invånare, av dem är 252 537 kvinnor och 247 617 män. Av göteborgarna är 105 000 födda utomlands, och de kommer främst från Iran, Irak och Finland. Man räknar med att staden kommer att fortsätta växa med 4 500-5 000 personer per år.

Från 2008 till 2009 ökade invånarantalet i Storgöteborg med 11 300 personer, och beräknas passera en miljon invånare 2017.

Invånarantalen nedan avser Göteborgs kommun eller dess föregångare staden Göteborg. (Källor: 1635, 1850, 1900, övriga årtal från SCB.) Invånarantalen nedan avser Storgöteborg, det vill säga Göteborgs kommun samt 12 andra närliggande och samväxta kommuner. Källa: Göteborgs stads befolkningsstatistik 1970-2007 Tätorten Göteborg Källa: SCB – Folkmängden per tätort. Vart femte år 1990–2005 samt Statistisk Årsbok } Geografi och natur Utbredning och placering Satellitbild av Göteborg, färglagd i efterhand baserat på information från den ursprungliga satellitbilden. De lila områdena är kala områden såsom berghällar, asfalt och byggnader. Vy från Älvsborgsbron Göteborg ligger vid Sveriges västkust, belägen på båda sidorna om Göta älvs mynning i Kattegatt, varifrån bebyggelsen sprider sig längs dalarna inåt landet. Stadens geografiska centrum är beläget i terrängen 700 meter nordväst om Brunnsbotorget på Hisingen, 57°44'N, 11°58'Ö och dess största längd är 47 kilometer, räknat mellan kommungränsen NO Mollsjön i Vättlefjäll till Yttre Tistlarna. Göteborg norr och nordväst om Göta älv ligger på Hisingen, vilken är Sveriges fjärde största ö. Större delen av Hisingen ligger i landskapet Bohuslän medan övriga Göteborg ligger i Västergötland. Utanför Göteborg i Kattegatt ligger skärgården med ett stort antal småöar, där den södra delen ingår i Göteborgs kommun medan den norra skärgården utgör Öckerö kommun. Göteborgs utbredning kan definieras på flera sätt; en definition anger att större delen av Göteborgs kommun ingår i tätorten Göteborg. Tätorten enligt SCB:s definition omfattar även centralorterna i Mölndals kommun och Partille kommun. Inom Göteborgs kommun finns flera småorter och tätorter som inte ingår i tätorten Göteborg, framför allt i de nordöstra delarna av kommunen och på Hisingen. Panorama över centrala Göteborg fotograferat från Keillers park. Från vänster till höger: Göta älvbron, Skanskaskrapan, Barken Viking, Göteborgsoperan med Göteborgshjulet bakom, Skansen Kronan, Oscar Fredriks kyrka, Masthuggskyrkan, Älvsborgsbron och Eriksberg Benämning, historisk beskrivning Staden kallas ibland för "Lilla London", medan ett mer slangbetonat namn är "Götet". Även uttrycket "Sveriges framsida" förknippas ibland med Göteborg. Anledningen till att kalla Göteborg för framsidan är västkustens geografiska läge, som medger direktförbindelser till de internationella sjöfartslederna via hamnen, vilket medger transport av stora volymer av gods. Men uttrycket är även en pik mot vad som uppfattas som ett egennyttigt centralstyre. År 1746 besökte Carl von Linné Göteborg under sin Västgötaresa, som företogs på uppdrag av Rikets ständer, och han beskrev då sitt möte med staden: Götheborg war den täckaste (skönaste) stad ibland alla i Riket... nästan rund, omgifwen och befästad af Wallar och Grafwar; afdeld med regulaira, räta och jemna Gator; genomskuren med åtskilliga Grakter eller grafwer, som på ömse sidor hafwa gator. Sjelfwa grafwerne äro på sidorna perpendiculairt murade med gråsten, så at gatan til en mans högd står öfwer vatnet; Broarne eller Bryggorne äro hwälfde; Löfträn äro planterade på ömse sidor om grafwerna, så at denne Stad mycket liknar de Holländska städer. Husen äro til största delen store och swåra Träbyggningar, af twå wåningar, och nära intil hwarandra stälde, utanpå beslagne med bräder, samt målade med röd eller gul färg, men knutar och fönsterkarmar med hwit eller blå; så at de på någon distance mycket likna stenhus ... Landskapet Kustlandskap på Hisingen. Geografin i hela området runt Göteborg domineras av stora bergsåsar med lerslätter i dalgångarna, ett så kallat sprickdalslandskap. Bergen är kala eller med endast ett tunt jordlager. I dalarna flyter älvar och åar från det västgötska inlandet. Sprickdalarna skapades under istiderna och löper antingen i sydväst-nordöstlig riktning eller väst-östlig riktning. Under istiderna grusades berggrunden till morän som utgör den huvudsakliga jordarten i Göteborgsområdet. Efter istiderna stod havet högt (90-100 meter över dagens havsyta) och i dalarna avlagrades de finare fraktionerna av moränen som lera och finjord. I dalgångarnas mynningar närmare kusten är landskapet flackare med avlagringar från vattendragen och det tillbakadragna havet. Vid kusten är bergen lägre och fortsätter ut i havet som skärgård. Göteborgsmoränen syns i landskapet som en 100-600 meter bred ryggbildning. Den sträcker sig från Fjärås norrut mot Lindome och Stretered för att sluta på östra Hisingen. Göteborgs högsta punkt, 161,2 m ö.h., ligger i terrängen cirka 1 kilometer söder om Holmesjön i NO och 20 kilometer från Göteborgs centrum. Den omgivande terrängen domineras av de sju dalgångar som stöter samman i Göteborg: Säveåns och Göta älvs dalgångar, Göteborg–Kungsbackadalen, dalen öster om Mölndal, Lärjeåns dalgång, Slottskogen–Askimsdalen samt Kvillebäcksdalen. Det finns i dag tolv naturreservat i Göteborgsregionen. De skogar som finns skiljer sig mellan de högt liggande inlandet med barrskog och det lågt liggande kustlandet med lövskog. Växtgeografiskt är inlandet en del av ek-barrskogsregionen, en naturgeografisk beteckning är kuperat skogsland eller boronemoral zon. Inlandet domineras av barrbestår av blandskog. Skansberget, även kallat Risåsen, och Ramberget är två kända och centralt belägna berg i staden. Luftföroreningar Göteborg är den stad i Sverige som har störst problem med luftföroreningar. Enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv får dygnsvärdet för kvävedioxidnivåerna (NO2), 60 milligram per kubikmeter, endast överskridas sju gånger per år. I Göteborgs kommun överskreds dessa nivåer fler än sju gånger bara i januari 2006. År 2005 överskreds även de föreskrivna halterna för partiklar PM10 på vissa platser i Göteborgs kommun. Störst problem är det vid inversion som Göteborgsområdet är extra känsligt för, då det går stora trafikleder nere i dalgångarna, vilket minskar möjligheterna till luftutbyte i sidled. Luftföroreningarna blir då fast som i en gryta med lock, vilket kan ge mycket höga föroreningshalter. Klimat Göteborgs läge vid havet ger ett milt klimat året om. Göteborg har ett typiskt kustklimat. Sommaren har en behaglig temperatur, vanligtvis runt 18–25 °C på dagarna. Dagarna är långa, runt 18 timmar, och nätterna är mestadels ljusa. Göteborg har Sveriges längsta sommar – 144 dagar – från 13 maj till 4 oktober. Hösten innebär både klara friska dagar, och dagar med regn och blåst. Vintern är oftast mild med temperaturer kring noll grader, men kan också bjuda på klara soliga dagar med snö och minusgrader. Dagarna är korta, bara runt 6-7 timmar i december och januari. Tidigt under våren blir dagarna snabbt längre och temperaturen stiger. Dygnstemperatur medelvärde: Vintern: -1–1 °C. Våren 3–12 °C. Sommaren 18–25 °C. Hösten 4–13 °C. Genomsnittstemperatur Medeltemperatur (°C) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Åm 1931–1960 -1,8 -2,0 0,7 5,4 11,0 14,8 17,0 16,3 12,5 8,0 3,9 1,1 7,2 1961–1990 -0,9 -0,9 2,0 6,0 11,6 15,5 16,6 16,2 12,8 9,1 4,4 1,0 7,8 1996 -2,5 -4,1 0,5 6,8 8,9 14,4 15,5 18,7 11,0 9,9 4,8 -1,7 6,8 2000 2,3 2,9 3,4 7,9 14,0 14,4 16,1 15,9 12,6 11,3 7,6 3,5 9,4 2003 -1,0 -1,8 2,5 6,7 11,3 16,2 18,8 17,7 14,1 6,1 5,7 3,6 8,3 Fotnoter: 1. Årsmedeltemperatur förkortas Åm. 2. Data för 1931-1960 uppmätt vid Säve flygplats, senare data uppmätt i Centrum. Nederbörd Genomsnittsnederbörd (mm) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1931-1960 57 35 29 40 35 57 78 85 78 69 66 63 1961-1990 62 41 50 42 51 61 77 68 81 84 84 75 2003 82 40 35 77 91 80 101 86 32 112 84 89 Extremtemperaturer Temperaturer (°C) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Högsta 9,8 9,9 18,9 28,3 29,8 33,6 33,0 34,1 28,5 21,0 13,4 10,6 Lägsta -25,9 -26,4 -19,0 -10,0 -4,3 1,3 5,9 2,3 -2,7 -7,2 -15,7 -21,9 Medel -1,0 -1,8 2,5 6,7 11,3 16,2 18,8 17,7 14,1 6,1 5,7 3,6 Källa: Ekonomi Näringsliv Göteborgs första industriprivilegie, ett kungligt sådant, utfärdades 20 maj 1646, och gällde uppförandet av ett vantmakeri och ett repslageri. Det var ställt på handelsmannen Hans Mackler och majoren Adrian Anckarhielm. Här tillverkades främst tågvirke, men även ylle och kläder. Repslageriets "reparbana", var förlagd i sträckningen av den nuvarande Vallgatan, ungefär från Engelska kyrkan till den dåvarande saluhallen på Gustaf Adolfs torg. Detta räknas som den första industriella anläggningen i Göteborg. Reparbanan stod kvar på samma plats ända in på 1790-talet. Göteborg är känt för sina många storindustrier, och många olika branscher finns i staden och regionen. Dock var det inte industrierna som står för Göteborgs tillväxt i samma takt som förut, under 2007 ökade sysselsättningen som mest inom tjänstesektorn och 3 100 nya arbetsställen registrerades i Göteborg. Det är branscherna finansiell verksamhet och företagstjänster som ökar mest. En annan snabbt ökande bransch är turismnäringen, som år 2007 omsatte cirka 22 miljoner kronor, vilket var en ökning med 2 procent från föregående år, och hade 16 900 anställda. Hasselblad AB, en kameratillverkare som sedan 1841 har sitt huvudkontor i Göteborg. En av de snabbast expanderade branscherna i Göteborg är den medicinska industrin. I regionen finns över 300 företag som sysselsätter cirka 6 000 människor. Bland företagen finns AstraZeneca och Nobel Biocare. En annan stor arbetsgivare är Sahlgrenska Universitetssjukhuset som är norra Europas största sjukhus. SU har cirka 2 100 vårdplatser och har över 17 000 anställda. Västsverige är världsledande inom flera områden, exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, metabola sjukdomar och cellterapi. Den medicinska sektorn expanderar kraftigt och Göteborg och Stockholm har tillsammans mer än 30 procent av världens samlade stamcellslinjer. Fordonsindustrin domineras av Volvo, en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, marina och industriella drivsystem samt komponenter och tjänster till flygindustrin. Volvo har mer än 83 000 anställda med produktion i 25 länder och försäljning på mer än 185 marknader. Huvudkontoret ligger i Torslanda och där ligger även en fabrik. Tillsammans med Saab sysselsätter Volvo cirka 50 000 personer i Göteborg. SKF, Svenska kullagerfabriken grundades i Göteborg 1907 och deras huvudkontor ligger fortfarande kvar i Gamlestaden. SKF är världens ledande leverantör av produkter, kundanpassade lösningar och tjänster inom området lager och tätningar. Koncernens kompetens omfattar också tekniskt stöd, underhållsservice, tillståndsövervakning och utbildning. Företaget har 3 000 anställda i Sverige, varav merparten i Göteborg. Stena Line grundades av Sten A Olsson i Göteborg 1962 och firade tidiga framgångar med linjen Göteborg-Fredrikshamn. Efterhand utökade man trafiken till att även omfatta Kiel i Tyskland. 1982 köpte man upp Sessanlinjen i Göteborg och Tysklandsterminalen anlades på Sessans gamla plats. Senare linjer har man förvärvat genom företagsuppköp. Stena Line är nu verksamma i hela Europa; Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Polen, Storbritannien, Irland och Nederländerna. I Stenakoncernen ingår även andra företag, som till exempel Stena Metall, Stena RoRo, Stena Cargo, Stena Bulk, Stena Fastigheter, HH-Ferries och NMM. Rederiet har sin bas i Göteborg och hade 2006 en omsättning på 9,5 miljarder SEK och hade 5,700 anställda. Det finns många stora klädföretag i Göteborgsområdet. Den Halländska klädkedjan JC hade länge sitt huvudkontor i Mölnlycke utanför Göteborg, innan de år 2007 flyttade till Stockholm. Under 2007/2008 flyttade Intersport och MQ sina huvudkontor till Göteborg från Jönköping respektive Borås. Även Lindex och Kappahl har sina huvudkontor i Göteborg. Ytterligare göteborgska klädmärken är Nudie Jeans, Velour, Rickard Lindqvist, Stylein och Permanent Vacation för att nämna några. Ekonomi Göteborgarens medelinkomst år 2006 var 197 800 kronor. År 2005: 16–19-åringar hade en medelinkomst på 15 500 kronor, 20–64-åringar en medelinkomst på 229 000 kronor och 65+ 177 200 kronor. Staden Göteborg hade år 2006 en inkomst på 19 299 000 000 kronor (19,3 miljarder), varav inkomsterna från de kommunala bolagen låg på 14,7 miljarder kronor och skatteintäkterna på 6,6 miljarder. Man gjorde ett rörelseresultat på 1,4 miljarder kronor, vilket var en försämring från 2005 då man gjorde en "vinst" på 2,2 miljarder. Kommunens tillgångar hade ett sammanlagt värde på över 64 miljarder kronor. År 2007 gjordes ett resultat på 1,6 miljarder kronor. Göteborgs stad bedriver verksamhet i 35 helägda kommunala bolag och är indelade i två koncerner; GKF-koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB) och Framtidenkoncernen (Förvaltnings AB Framtiden). Inom GKF finner man bland andra bolagen Göteborg Energi AB, Göteborgs Hamn AB, Liseberg AB, Higab, Göteborgs Gatu AB och Göteborgs Stadsteater AB. Framtidskoncernen ansvarar i huvudsak för byggnation & förvaltning av bostäder och ägande av kommersiella lokaler. Det finns sammanlagt 15 bolag inom koncernen. Business Region Göteborg Business Region Göteborg (BRG) är ett helägt, icke vinstinriktat dotterbolag till Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB, vilket i sin tur är helägt av Göteborgs Stad. BRG arbetar för ökad tillväxt och sysselsättning i Göteborgsregionen. Handel I Göteborg bedrivs omfattande handel, både i de centrala delarna och i kringliggande handelsområden. Här finns ett stort utbud av varuhus, handelsplatser och anläggningar för shopping. Som i många andra städer koncentreras handeln alltmer utanför stadskärnan i stora handelsområden. I Storgöteborg med är det Kållered, Bäckebol och Högsbo-Sisjön som räknas till dessa områden. I centrala Göteborg är Nordstan det köpcentrum som toppar listan över de tio största köpcentrumen i landet. Med en årlig omsättning på över 3,5 miljarder kronor och med över 34 miljoner besökare årligen är det en drivande motor inom handeln i Göteborgsregionen. Dessutom är både Kungsgatan och Avenyn stora shoppingstråk med många kaféer och butiker. Fiskerinäring Sillfisket Sillfisket tog fart 1747, och sillen återkom därefter i stora mängder varje år. Det berättas att sillen år 1750 vandrade in i Göta älv, och ända upp till Hisingsbron vid Tingstad. Inledningsvis var beredskapen dålig för att fånga sillen, man övergav ganska snart nätfiske och började skaffa sig sillvadar. Fångsten ökade då snabbt, så att den årliga exporten, som 1755 utgjorde 442 tunnor, hade stigit till 152 000 tunnor 1764. Till Sverige avsattes samma år 62 000 tunnor. Silltillgången var så omfattande, att man tidigt behövde hitta även andra sätt att använda den. Det var så tillverkningen av tran började, vilket i slutet av 1770-talet fick ett stort uppsving. Även rökt sill exporterades. Utförseln av saltad sill var som högst under början av 1790-talet (åren 1791-95 exporterades totalt över 800 000 tunnor), men avtog fram till 1807, då den utgjorde 141 000 tunnor. Därefter avtog den närmast helt, för att 1808 uppgå till 2 200 tunnor och 1809 till 1 500, varefter det storskaliga sillfisket upphörde. Politik och administration Panoramabild över Gustav Adolfs torg Administrationen sköts till övervägande del av kommunerna, Västra Götalandsregionen och länsstyrelsen i Västra Götalands län. Den största kommunen är Göteborgs kommun, även kallad Göteborgs stad, vilket är efterföljaren av den historiska staden Göteborg. Kommunen har växt för att ge plats åt stadsbebyggelsen, och stora områden i sydväst, nordost och på Hisingen har inkorporerats. Mölndal och Partille har dock förblivit egna kommuner. Historiskt har det område som direkt administrerats av stadens styrelse varierat i betydelse i förhållande till de områden som legat utanför stadens direkta styrelse. I mitten av 1800-talet låg till exempel inte de expansiva hamnarna i Majorna under Göteborgs styrelse men kan nog ändå anses ha varit en del av Göteborg. Göteborgs stad ingår i den så kallade Göteborgsregionen som är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige med 890 956 invånare (20 juni 2007). Göteborgs stad är en organisation där verksamheten bedrivs både i förvaltnings- och bolagsform. Mycket av verksamheten är uppdelad i 10 stadsdelsnämnder (SDN) som fattar politiska beslut utifrån vilka lika många stadsdelsförvaltningar sedan bedriver tjänstemannaarbete. Cirka 30 000 av de totalt 45 000 personer som är anställda av Göteborgs stad arbetar i stadsdelsförvaltningarna. Koncernen Göteborg omsätter årligen 34 miljarder kronor. Organisationen styrs av kommunstyrelsen med sina 13 ledamöter och fem ersättare. Kommunen har sedan 2007 en majoritet bestående av representanter från Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Hösten 2008 valdes Anneli Hulthén till ny kommunstyrelseordförande efter den mångårige Göran Johansson. Kommunstyrelsen lyder under kommunfullmäktige med 81 ledamöter som sammanträder tio gånger om året. Dessa sammanträden är offentliga och där utses ledamöter till stadens nämnder och bolagsstyrelser och de skriver budgeten med dess mål och riktlinjer. Under kommunfullmäktige lyder stadsdelsnämnderna, ett trettiotal facknämnder/förvaltningar och cirka 25 bolag. Dessa bolag, med cirka 8 000 anställda och en samlad omsättning på 29 miljarder kronor, har alla en politisk styrelse och de två största är Göteborgs Kommunala Förvaltning AB och Framtidenkoncernen. Andra bolag är Göteborgs spårvägar AB, Älvstranden utveckling AB, samt det delägda regionala bolagen Renova, Gryaab och Grefab. De olika förvaltningarna är uppdelade i åtta olika områden: Fastigheter och bostäder, Fritid, Kultur, Miljö, Teknisk försörjning, Trafik, Utbildning och Övriga förvaltningar. Administrativ indelning Göteborgsvy över Vasastaden med Haga och Skanstorget i förgrunden. Göteborg har som många andra svenska städer sedan lång tid använt församlingar som administrativ indelning. Göteborgs kommun har även använt en indelning i 83 administrativa stadsdelar för att hålla ordning på fastighetsindelningen. Stadsdelsnämndsområdena har från tillblivelsen på 1990-talet varit den mest betydelsefulla indelningen inom Göteborgs kommun och har börjat användas allmänt. Stadsdelsnämndsområdena är i sin tur indelade i primärområden. Stadsdelarna har idag ingen administrativ betydelse, men har däremot en stark förankring i invånarnas historiska medvetande. Indelningen i stadsdelar ska inte förväxlas med indelningen i stadsdelsnämnder. Stadens administrativa indelning Stadsdelsnämndsområden, 10 stycken. En politisk- och administrativ indelning, som består av 1–9 primärområden. Primärområden, 94 stycken. Detta är en funktionell indelning, bestående av 2–20 basområden. Basområden, 929 stycken. En rent statistisk indelning, som innehåller en eller flera fastigheter. Trakter, 226 stycken. Stadsplane- och fastighetsindelning, som består av 1–330 block/kvarter. Block/kvarter, cirka 6 000 stycken. Dessa infördes 1984 och består av en till flera hundra fastigheter. Kvarter, cirka 5 000 stycken. Främst ett kartbegrepp. Fastigheter, cirka 70 000 stycken. Den minsta indelningsenheten. Församlingar, 36 stycken. En historiskt betingad, kyrklig indelning. Valkretsar, 4 stycken. Innehåller valdelområden. Delområde (val), 53 stycken. Består av valdistrikt. Valdistrikt, 279 stycken. Kopplade till basområden. Stadsdelsnämnder och primärområden Göteborgs kommun har sedan den 1 januari 2011 tio stadsdelsnämnder, som ansvarar för förskola, grundskola, särskola, lokal fritidsverksamhet, lokal biblioteksverksamhet, handikapp- och äldreomsorg, barnomsorg och individ- och familjeomsorg inom det egna stadsdelsnämndsområdet. Några av de största stadsdelsnämnderna är Linnéstaden-Majorna med 61 000 invånare och Centrum med 55 000 invånare. Göteborgs kommun har sedan 1990 varit indelat i 21 (sedan 2010 20) stadsdelsnämnder. Den 28 januari 2010 beslutade kommunen att de dåvarande stadsdelsnämnderna skulle minskas genom sammanslagningar. Arkitektur och byggnadsverk Oscar Fredriks kyrka. Göteborg är en stad som ända från sin tillblivelse till största delen planerats efter stadsplaner. Den första upprättades 1620–1621 och var av nederländsk modell och omfattade stadens centrum som byggdes med befästningsverk och kanaler, se Göteborgs kanaler. Staden indelades från början i fem kvarter: Det första låg i väster och hade sin utfart genom Karls port innanför Holmgårds- eller Hålegårdsbastionen. I detta kvarteret låg Lilla Torget precis som nu, och var från början hamnplats och fisktorg. I andra kvarteret byggdes den första kyrkan, den så kallade Brädekyrkan, därefter Svenska kyrkan, sedermera Domkyrkan. Tredje kvarteret låg öster om nuvarande Östra Hamngatan och söder om Stora Hamnkanalen. I det fjärde kvarteret låg Drottningporten mot öster. Det femte kvarteret innehöll Stora Torget, stadshus, högvakt, Kronhuset och Tyska kyrkan. Inte förrän i början av 1800-talet utvecklades stadsplanen och vallar och försvarsanordningar revs. Bränder har ödelagt stadens byggnader i olika omgångar, och av stadens första byggnader finns i dag bara Kronhuset och Residenset kvar. Efter den sista stora branden byggdes bara stenhus inom Vallgraven, och de kvarter som uppfördes var av måttlig höjd, vilket fortfarande avspeglar sig i Göteborgs stadskärna. En annan effekt av dessa bränder och de lagar som omgärdat byggandet i Göteborg är de i dag så typiska landshövdingehusen som främst finns i de västra delarna av Göteborg, Bagaregården, Gamlestaden på Lindholmen och i Lundby på Hisingen. Utöver dessa typiska landshövdingehus är Göteborg ur ett arkitektoniskt perspektiv känt bland annat för Feskekôrka, ritad av stadsarkitekten Victor von Gegerfelt, och Gunnar Asplunds funktionalistiska tillbyggnad av Göteborgs rådhus. Flera bostadsbolag har genom åren velat bygga högre hus i staden. Trots att Göteborg inte är känt för sina höga hus så utnämndes Otterhall till stadens första skyskrapa 1938 då den 17 våningar höga byggnaden stod klar på Otterhällan i centrala Göteborg. Göteborgs högsta byggnad år 2010 är Lisebergstornet som är 116 meter högt. Karakteristiska byggnader i Göteborg Göteborgs Centralstation. Centralstationen ligger i hjärtat av Göteborg, bredvid Nordstan och Drottningtorget. Byggnaden har byggts om ett antal gånger sedan invigningen den 4 oktober 1858. I den ursprungliga stationen, ritad av arkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd, fanns en banhall som tågen stannade i. På 1920-talet byggdes den om till en vänthall. Tidigare fanns det även ett lokstall vid stationen, detta är numera borta och lokstationen ligger istället i Sävenäs. I samband med ombyggnaden 2003 uppfördes Centralhuset. Dessa två tillsammans med Nils Ericsonterminalen kallas detta Resecentrum Göteborg. Inte långtifrån Centralen, vid Lilla Bommen ligger Skanskaskrapan eller i folkmun kallad läppstiftet. Huset är en 22 våningar (86 meter) högt och röd- och vitrandig skyskrapa vid Göta älv. Det officiella namnet är egentligen Lilla Bommen. Huset ritades av Ralph Erskine och byggdes av Skanska under ledning av Gösta Backmark. Den invigdes officiellt 1989 och innehöll då Skanskas huvudkontor i Göteborg. Göteborgsoperan Vid Göta älvs strand ligger Göteborgsoperan. Byggnaden invigdes i oktober 1994. Arkitekten Jan Izikowitz inspirerades av landskapet och beskrev sin vision som ” Någonting som får ens sinne att sväva över det snirklande landskapet som vingarna på en fiskmås. Dess form ska vara inspirerat av dess placering det imponerande med svårfångade landskapet med sina ljus och öppenhet, till hamnens konkreta tekniska konstruktioner; broarna elegant svävande över vattnet; den uppenbara inramningen av hamnkranarna, styrkan, mjukheten och elegansen av ett skepps fartygskropp, fiskmåsarnas vingar och det felfria strömlinjeformade skepnaden av ett segel. „ Göteborgs Konserthus är en byggnad som stod färdig 1935 vid Götaplatsen. I maj år 1916 hade Caroline Wijk donerat 700 000 kronor till ett nytt konserthus i Göteborg. Donationen gjordes till minne av hennes son Olof Olofson Wijk som gick bort 1896 i Uppsala, vid 22 års ålder. Stadsfullmäktige beslutade den 15 juni 1916 att tacksamt mottaga donationen, och att uppföra ett konserthuset med "enkel och flärdfri karaktär". 1931 utlyste man en arkitekttävling och uppdraget att rita konsertserthuset gick till Nils Einar Eriksson som skolats i funktionalismen men han valde att ge konserthusets yttre en mer traditionell, nyklassicistisk, fasad för att bättre smälta in bland de andra monumentala husen på Götaplatsen. Interiört är huset rikt dekorerat med konstverk och mycket välbevarat och själva konsertsalen med plats för 1 247 personer är klädd med faner av sykomorlönn som ger ett varmt intryck. Feskekôrka Feskekôrka, ursprungligen Fiskhallen, är en fisk- och skaldjursmarknad vid Rosenlundskanalen i centrala Göteborg, och är byggd på numera utfylld befästningsmark. Feskekôrkan invigdes den 1 november 1874 och det göteborgska namnet har den fått för sitt utseendes skull som mycket riktigt liknar en kyrka. Byggnaden är starkt förknippad med Göteborg. "Nya" Pedagogen är ett byggnadskomplex i vilken verksamheten vid den utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet huvudsakligen är placerad. De nuvarande byggnaderna är belägna i centrala Göteborg. Från mitten av 1970-talet till och med våren 2006 var Pedagogen placerad i Mölndal. Det nuvarande byggnadskomplexet omfattar tre byggnader. Sociala Huset som uppfördes under åren 1849–1855 som Allmänna och Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg. Tomten låg då i utkanten av Göteborg, på de frilagda området vid Vallgraven som tidigare upptagits av befästningsverken. Sociala Huset är byggt på det högverk som stod i mitten av bastionen Carolus Dux vid Grönsakstorget. Gegerfeltska villan som ritades av Göteborgs stadsarkitekt 1872–1896, Victor von Gegerfelt. Byggnaden uppfördes 1874–1875. Det tredje huset är Gamla Latin som uppfördes 1862 på Hvitfeldtsplatsen och ritades av Hans Jacob Strömberg. Byggnaden var Göteborgs första läroverk. Interiören i Oscar Fredriks kyrka. Oscar Fredriks kyrka är en kyrkobyggnad som ligger i ena änden av Värmlandsgatan i stadsdelen Olivedal, Oscar Fredriks församling, Västergötland och tillhör Göteborgs stift. Kyrkan är rest på det så kallade Dahlinska berget. Kyrkan invigdes 1893 och ritades av Helgo Zetterwall. Den är ett praktexempel på nordeuropeisk tegelgotik (nygotik). Det är en stor kyrka, som ursprungligen hade 1 685 sittplatser. Kyrkan har sedan dess restaurerats tre gånger: 1915, 1940 och 1974. Masthuggskyrkan En annan karakteristisk kyrka i Göteborg är Masthuggskyrkan som med sin höga position på Masthuggsberget syns från stora delar av Göteborg. Den ritades av Sigfrid Ericson i nationalromantisk stil, och byggmästare var Ivar Burman. År 1910 fastställdes ritningarna till kyrkan, byggstart var 1911 och invigningen skedde den 11 oktober 1914 av biskopen Edvard Herman Rodhe. Men redan den 2 augusti hade kyrkan fått träda i tjänst, när dess klockor, liksom stadens övriga kyrkklockor, klämtade för den allmänna mobiliseringen. Göteborgs rådhus är beläget vid Stora Hamnkanalen och Gustaf Adolfs torg. Det stod klart 1672 och är ritat av Nicodemus Tessin d.ä. Huset uppfördes i nederländskt tegel. Här satt tidigare stadsstyrelsen för Göteborg men idag finns här delar av Göteborgs tingsrätt. Omfattande ombyggnader skedde 1814–1817, bland annat genom att det gamla huset byggdes in i ett skal av tegel, så att murarna skulle kunna bära en tredje våning. Fasaden mot torget fick dessutom ett mäktigt mittparti med kolonner, balkong och breda entrétrappor. Huset ansågs med tiden för litet och efter 27 års utredningar, utlystes 1912 en tävling där första priset gick till professorn och arkitekten Gunnar Asplunds förslag "Andante". Efter ytterligare diskussioner och tveksamheter, invigdes den funktionalistiska tillbyggnaden på hösten 1936. Den kallas ibland för Asplundska tillbyggnaden och präglas invändigt av den ljusa rådhushallen med sin glasvägg mot rådhusgården. Sveahuset byggdes 1888–1890 av F O Peterson & Söner efter ritningar av Adolf Emil Melander som huvudkontor åt Brand- & Lifförsäkringsbolaget Svea. Försäkringsbolaget köpte tomten 1867 och använde den befintliga byggnaden som kontor, men på grund av platsbrist utlystes den arkitekttävling som vanns av Adolf Emil Melander med bidraget "Hör oss Svea". Bidraget karaktäriserades av en staty av Moder Svea flankerad av två lejon placerad på taket ovanför huvudentrén. Statyn av Moder Svea användes även på andra av företags byggnader och kan bland annat ses på fastigheten Karl Johans gate 6 i Oslo. Numera huserar hotellet Elite Plaza Hotel i huset. Skansen Kronan Skansen Westgötha Leijon, i dagligt tal Skansen Lejonet eller äldsta benämning Gullberg Skantz, ligger på Gullberget vid Gullbergsvass. Den är en av två gamla försvarsskansar som uppfördes i slutet av 1600-talet av Erik Dahlbergh, den andra är Skansen Kronan som grundlades två veckor före "Lejonet". I Erik Dahlberghs bokverk Suecia antiqua et hodierna från 1690–1710 finns en gravyr av Göteborg, där man ser den nyuppförda skansen i förgrunden. På denna gravyr kallas Skansen Lejonet för Leo Gothicus. Skansen Kronan är en försvarsanläggning på Risåsberget, Ryssåsen och tidigt även Utterberget, i stadsdelen Haga. Skansen byggdes 1687–1689 under ledning av Olof Örnehufvud och kapten Carl Magnus Stuart, samt efter ritningar av Erik Dahlbergh. Åren 1639–1641 anlades en förskansning med jordvallar på platsen, Ryssåsens skans eller Juteskrämman, och på 1650-talet tillkom också en del murverk, samt ett batteri som lades på bergets högsta topp. Det var Johan Wärnschiöld som några år före sin död hade hand om detta arbete. Men skansen förföll och ersattes av den nuvarande vars grundsten lades den 9 juni 1687 sedan ritningarna godkänts av kung Karl XI. Nya Älvsborgs fästning. Älvsborg, Älvsborgs fästning eller Älvsborgs slott, var från 1300-talet till 1600-talet en betydelsefull befästningsanläggning vid Göta älvs utlopp. Fästet låg på den södra sidan av älven, strax väster om det senare byggda Göteborg på den plats där Klippan (som är en del av primärområdet Kungsladugård) ligger idag. Numera är det en ruin och de ännu synliga lämningarna härrör från renässansslottet. Alla lämningar efter den medeltida borgen är försvunna. Den första borgen i Älvsborg, byggdes före 1366, då ett "hus" (medeltida beteckning på borg) omnämns i den så kallade Ålholmstraktaten. Borgen, byggd i trä, var tillsammans med dess slottslän då förlänat som pantlän av kung Håkan Magnusson. Han löste lånet och återfick Älvsborg senast 1370. Drottning Margareta pantsatte dock borgen ånyo år 1377. För att försvara Göteborg byggdes 1645 ett provisoriskt batteri på en holme vid hamninloppet. Året därefter påbörjade Johan Wärnschiöldh att formge en permanent befästning med en främre och större oregelbunden skans och ett bakre fyrhörnigt avskiljt (detacherat) verk. Detta började byggas 1647 men 1651 hade han utarbetat ett nytt förslag som efter omarbetning innebar en främre bastionerad femhörning med bakomliggande hornverk, Nya Älvsborg. Vid krigsutbrottet 1657 sattes den ofullbordade befästningen i provisoriskt försvarsstånd. Efter krigets slut fortsattes fästningsarbetet, men först i slutet av 1670-talet fullbordades den egentliga fästningen. 1661, då Älvsborg raserades, erhöll befästningen namnet Nya Älvsborg. 1686 uppfördes ett starkt torn. Under 1690-talet fick Nya Älvsborg emellertid förfalla, fram tills 1697 då de avbrutna arbetena på hornverket återupptogs. 1701 var Nya Älvsborg "i tämlig defension". Trapporna upp till den ursprungliga ingången till Göteborgs konstmuseum. Längst upp på Avenyn ligger Göteborgs konstmuseum och Göteborgs Konsthall bakom den karaktäristiska skulpturen Poseidon ritad av Carl Milles. Byggnaderna ritades av arkitekterna Arvid Bjerke och Sigfrid Ericson och uppfördes 1919-1923 inför 300-årsfirandet av staden. Under 1960- och 1990-talet har museet fått modernare tillbyggnader. Världskulturmuseet är en byggnad med en minimalistisk arkitektur. Arkitekterna Cécile Brisac och Edgar Gonzalez kallade sitt bidrag i arkitekttävlingen för Ice Cube. Detta beroende på att formerna sas efterlikna de naturliga variationerna hos en iskub. Världskulturmuséets ingång ligger på den norra delen av byggnaden. I navet ligger en trappa som utgör navet i byggnaden. Trappan har inspirerats av den så kallade spanska trappan i Rom med målet att fungera som en naturlig mötesplats.[källa behövs] Strax sydost om Göteborgsoperan ligger ett 60 meter högt pariserhjul, uppfört 2010. Hjulet ska dock flyttas till Liseberg 2012, och ersätta det nuvarande. Byggnadsminnen Tidigare Sjöräddningssällskapets hus, Skräddaregatan 1–3, tomt nr 97 på Otterhällan – byggt under 1780-talet, byggnadsminne den 19 april 1982. Bostadshus om två våningar på berget Otterhällan kring en gård med berg i dagen, troligen uppfört 1783. Byggnaden har hög sockel och en fritrappa av gråsten, samt fasader av gult tegel. Arkitekt Carl Wilhelm Carlberg. Göteborgs högsta byggnadsverk De två masterna vid Brudaremossen. I likhet med andra svenska storstäder, exempelvis Stockholm och Malmö, så saknar Göteborg skyskrapor i centrum av staden. Ett flertal höga byggnader finns dock. Rank Byggnad Användningsområde Höjd Våningar År 1 Brudaremossenmasten TV-mast 331 m - 1980 2 Skorstenen, Sävenäs Skorsten 126 m - 3 Containerkranarna, Skandiahamnen Kranar 118 m - 2006 4 Lisebergstornet Nöjesattraktion 116,1 m - 1990 5 Älvsborgsbrons pyloner Hängbro 107 m - 1966 6 Gasklockan Gasklocka 86 m - 1889 7 Bockkranen, Eriksberg Kran 84 m - 8 Skanskaskrapan Kontor 81,3 m 23 1989 9 Gothia West Tower Hotell 72 m 23 2001 10 Otterhall kontor 66 m 17 1929 Media Huvudredaktionen för Göteborgs-Posten, belägen vid Polhemsplatsen i Göteborg. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, som gavs ut mellan 1832 till 1973, dominerade Göteborgs tidningsmarknad fram till 1930-talet men förlorade efterhand mark mot Göteborgs-Posten. År 1892 startade socialdemokraterna tidningen Ny Tid som gavs ut i Göteborg. Från 1966 ersattes Ny Tid av tidningen Arbetets västsvenska edition, först kallad Arbetet Väst men som under årens lopp haft en rad olika namn. En föregångare till dagens GP var Götheborgs-Posten som gavs ut med två nummer i veckan, från den 23 mars 1813 och fram till 1816 av boktryckaren och redaktören Georg Löwegren. Därefter ägdes tidningen 1816-1832 av G. M. Gillberg, som även var redaktör. Tidningen återuppstod därefter 31 december 1858, genom bokhandlaren David Felix Bonnier (1822-1881), med två nummer i veckan, onsdag och lördag (huvudredaktör var fram till 1863 var Karl Lidberg). Tidningens första redaktionslokal fanns på Torggatan. Åren 1863-1869 var D. F. Bonnier huvudredaktör och 1870-1872 Otto Thulin. Från 1872 har GP varit en regelbundet utgiven tidning. År 1860 började den att utges sex dagar i veckan. År 1873 övergick tidningen till ett aktiebolag (Göteborgs-Postens Aktiebolag) samt fick filosofie doktor Fredrik Åkerblom till ansvarig utgivare och huvudredaktör efter att han köpt den av David Felix Bonnier för 100 000 riksdaler. GP försvann därmed ur Bonniersfären. Göteborgs-Posten har under 2000-talet utvecklats till en tidningskoncern under namnet Stampen-gruppen. Genom aggressiv förvärvsexpansion har koncernen idag spridning längs hela den svenska Västkusten och stora delar av Mälardalen. Det första steget för att skapa dagens koncern skedde när Stampen år 2004 tillsammans med Nya Lidköpings-Tidningen, Länsförsäkringar Bergslagen och delar av släkten Pers lade ett bud på börsnoterade VLT-koncernen. SVT Göteborg År 1902 grundades Göteborgs-Tidningen, som 1967 bytte namn till GT och i dag är uppköpt av Bonnierägda Expressen och i praktiken fungerar som denna tidnings lokalupplaga. På 1990-talet drabbades tidningsmedierna av en kris och flera av Göteborgs tidningar försvann, vilket resulterade i att Göteborgs-Posten under en period kom att fungera som enda aktör på Göteborgsmarknaden. År 1998 etablerade sig den globala gratistidningen Metro i Göteborg, och 2004 lanserades annonsfria och kritiska Göteborgs Fria Tidning. I september 2006 gavs gratistidningen City Göteborg ut för första gången, en tidning som funnits i Stockholm sedan 2002. En månad därefter lanserade Schibsted en gratistidning i det mindre formatet 170×250 mm – Punkt se. Båda dessa tidningar lades senare ner samma år. Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion har egna lokaler på Norra Älvstranden i det så kallade "Kanalhuset". Huset uppfördes ursprungligen för Hasselblad. Företaget flyttade dock bara efter en kort tid, varefter lokalerna byggdes om och anpassades för medieverksamhet. Utrymmena i Kanalhuset är mindre än i det gamla mediehuset Synvillan i Örgryte, som byggdes på sjuttiotalet. Här spelas bland annat Debatt, Uppdrag Granskning, Filmkrönikan och På Spåret in. Även TV4 har lokaler i Göteborg, vid Grönsakstorget. Här spelar man in TV4Nyheterna Göteborg, men har även utrustning för inspelningar som Bingolotto och Lotta på Liseberg. Kultur och nöje Göteborgs Konsthall. Göteborg har ett brett utbud av kultur och nöje. Här finns några av landets mest välbesökta museer, ett flertal större kulturevenemang, konsertscener, många teatergrupper och scener, och ett aktivt konst- film- och musikliv. Nöjesfältet Liseberg är beläget i staden, vilket är Nordens största nöjespark. Varje år arrangeras även stora evenemang, bland annat musikfestivalen Way Out West. Sport Ullevi år 2006. Sport i Göteborg har genom åren främst förknippats med fotboll, bland annat IFK Göteborg som är Sveriges mesta mästare med 18 SM-guld. Staden har säsongen 2012 tre lag i Allsvenskan, Sveriges högsta division: Gais, IFK Göteborg och BK Häcken. Örgryte IS är en annan känd klubb, som dock sedan 2011 spelar i tredje divisionen. Göteborg är en stor sportstad och anordnar flera stora återkommande evenemang såsom Gothia Cup, världens största fotbollsturnering för ungdomar i åldrarna 11 till 19 år. Även inom handboll arrangerar staden en framstående turnering, i form av Partille Cup, världens största årliga turnering i handboll. Andra evenemang som återkommer årligen i Göteborg är Göteborg Horse Show, en internationell hästtävling som hålls i Scandinavium och Göteborgsvarvet, en halvmara som hålls varje år i maj. Inför varvet 2009 var över 53 000 löpare anmälda, vilket gör tävlingen till världens största i sitt slag. Göteborg Basketball Festival, Nordstadssvängen och Volvo Ocean Race är också återkommande tävlingar. Turism & Evenemang Varje år drar staden in mer än 21 miljarder kronor till staten som direkt kommer ifrån turister som besöker Göteborg. Festivaler som Way Out West och Kulturkalaset beräknas årligen generera över 200 miljoner kronor i skattepengar, Ullevikonserterna å sin sida drar in 300 miljoner. Från och med mitten av 1990-talet har turistnäringen ökat stort i Göteborg, och 2006 var tre hotell på gång att etableras. Det är det gamla Posthuset som ska byggas om till lyxhotell; Clarion Hotel Post, Hotell Avalon vid Kopparmärra och Hotel Gothia Towers tredje torn. År 2006 räknade man med att det fanns 6 690 hotellrum i staden. Hotel Gothia Towers sett från Eklandagatan. Göteborgs, och Nordens, största hotell är Hotel Gothia Towers med 704 rum, varav 11 femstjärniga sviter. Själva hotellet är fyrstjärnigt. Det nya tornet som ska byggas placeras öster om de två nuvarande, mittemot Lisebergs huvudentré och kommer att byggas ihop med en utbyggd lobby. Tornet blir 29 våningar högt och med 478 rum. Mittentornet byggs på till totalt 24 våningar innehållande spaavdelning, 51 nya rum i femstjärnig standard och rekreationsområde på taket. Gothia Towers ska då vid det planerade färdigställandet i början av 2013 ha sammanlagt 1 208 rum, vilket i dag (2010) innebär att hotellet skulle inta platsen som Europas tredje största hotell, efter Citywest Hotel i Irland och Rin Grand Hotel i Rumänien. Göteborg har under 1990-talet satsat på att öka antalet besökare till Göteborg genom att bli en så kallad evenemangsstad. De stora evenemangen ordnas av kommun och näringsliv tillsammans genom samarbetesorganisationen Göteborg & Co. Några nyligen gjorda satsningar är: Göteborg som julstad (med bland annat Jul på Liseberg) och Göteborg som hamn för de stora kryssningsfartygen. I Svenska Mässan anordnas många stora mässor, konvent och konferenser. Illustrationsbild av Clarion Hotel Post sett ifrån Drottningtorget. Kommunen försöker att få ordna så många stora idrottsevenemang som möjligt. En satsning som haft stor utdelning var när VM i friidrott anordnades 1995. I samband med detta började man även på allvar med den stora folkliga festen Göteborgskalaset. På egen hand har de stora årliga, internationella ungdomscuperna växt upp och blivit något av ett kännemärke för Göteborg. Den mest kända är fotbollscupen Gothia Cup, men här finns även en stor handbollscup, Partille Cup och Göteborg Basketball Festival. Mat i Göteborg Kafékultur Under 1990-talet uppkom en kaféboom, med en stor tillväxt av antalet kaféer i centrala staden och år 2006 fanns det 193 kaféer i staden. Detta har inneburit en stor överkapacitet och medfört att Göteborg är Sveriges kafétätaste stad. Kaféerna är främst centrerade kring Vasagatan, Haga-Nygatan, Linnégatan och inom vallgraven. Restauranger Restaurang Sjömagasinet vid Klippan. Göteborg har gjort sig känt på den internationella restaurangscenen genom flera stjärnkrogar. Göteborg har fem restauranger med stjärna från Guide Michelin Rouge: Thörnströms Kök, Restaurang 28+, Fond, Basement och nytillskottet från 2008, Kock & Vin. Sjömagasinet bytte under 2011 ägare till Ulf Wagner och förlorade därmed automatiskt sin stjärna. Inte mindre än sju kockar från Göteborg har utsetts till Årets kock de senaste tio åren. I Göteborg finns även gamla klassiska restauranger som Valand/Lilla London, Gamle Port och Trädgårn. År 2006 räknade man med att det fanns 671 restauranger i staden.. Göteborgska specialiteter Den göteborgska matkulturen är specialiserad på mat från havets skafferi, och det kulinariska erbjudandet består bland annat av hummer, ostron, havskräftor, räkor, musslor, krabbor, torsk, makrill och sill i världsklass. En riktig göteborgsk specialitet är ätandet av Gustav Adolfsbakelse på Gustav Adolfsdagen den 6 november, vilket är vanligt i och omkring Göteborg. En Halv- respektive Hel Special är en för Göteborg och Västra Sverige lokal snabbmatsrätt som finns hos de flesta gatukök. En Halv Special är ett korvbröd med en kokt eller grillad korv i. Ovanpå detta läggs sedan potatismos som därefter garneras med lämpligt tillbehör, vanligen ketchup i valfri mängd eller bostongurka, rostad lök, gurkmajonnäs, räk- eller västkustsallad. En Hel Special innebär två korvar i korvbrödet, för övrigt samma som en Halv dito. Anrättningen avnjuts lämpligen med en kall Pucko för att bli klassisk. "Varm korf" för 10 öre per styck, började säljas för första gången i Göteborg vid Kopparmärra den 10 februari 1905. Infrastruktur Broar och tunnlar Lilla Bommen med Götaälvbron i bakgrunden. I och omkring Göteborg finns fyra broar. Den som förknippas mest med staden är kanske Älvsborgsbron. Det är en 933 meter lång hängbro med 418 meters spännvidd och med sex filer som går över Göta älv i hamninloppet. Bron byggdes på entreprenad av AB Armerad Betong och Fried. Krupp, Rheinhausen till den sammanlagda summan av 40,5 miljoner kronor. Arbetet med bron startade på hösten 1963 och var fullt avslutat i december 1967, efter fem månaders försening. Det passerar cirka 65 000 bilar per dygn på bron. Även Göta älvbron går över älven, dock längre in i hamnen öster om Lilla Bommen. Vid invigningen 1939 var bron endast fyrfilig men har senare breddats med ett körfält på vardera sidan. Angeredsbron invigdes 1978 och går över E6, Göta älv, E45 och Norge/Vänerbanan. Arbetsnamnet på bron var Agnesbergsbron, men då den ingår i den stora Norrleden och är en huvudförbindelse till Angered fick den i stället sitt nuvarande namn. Marieholmsbron är en järnvägsbro som går från Gamlestaden över Säveån, Marieholm, Göta älv till Tingstad på Hisingen. En numera borttagen bro är Hisingsbron som gick mellan Hisingen och Göteborgs centrum. Den invigdes 1874 och revs 1969. Tingstadstunneln är en motorvägstunnel under Göta älv som via E6 förbinder Hisingen med övriga Göteborg och fastlandet. Tunneln, som egentligen är två "rör" med tre filer i varje, är placerad mellan Göta älvbron och Marieholmsbron och går från Marieholm på fastlandssidan till Tingstad på Hisingssidan. Tunneln innehåller även Sveriges lägst belägna motorväg, cirka 15 meter under havsytan. Götatunneln är en vägtunnel under centrala Göteborg. Tunneln byggdes mellan 2000 och 2006 och invigdes 16–18 juni 2006, År 1995 beräknade man att den skulle stå färdig 1999 och kosta 1,8 miljarder kronor, men notan slutade på 3,2 miljarder. Tunneln ersätter den tidigare sträckningen av Götaleden (E45) genom centrala Göteborg, mellan Järntorget och Lilla Bommen längs Göta älv. Sträckan är hårt trafikerad – cirka 65 000 bilar per dygn – med vissa köer som följd, särskilt före tunnelns öppning. Den tidigare sträckningen ovan mark har haft flera nackdelar – vägen går "slalom" mellan husen och trafikflödet har blockerats av flera trafikljus. Hög bullernivå och stora avgasutsläpp har varit ett annat problem. Dessutom har leden blockerat tillgången till södra älvstranden och upptagit attraktiv mark. Det har varit svårt för cyklister och gångtrafikanter att korsa vägen och varje år har ett 50-tal människor skadats. Andra tunnlar är Gnistängstunneln som ligger i västra Göteborg, Gårdstenstunneln i Angered och Lundbytunneln på Norra Älvstranden. Infrastrukturprojekt Göteborg har under lång tid lobbat för att få statliga pengar till viktiga infrastrukturprojekt i Göteborgsområdet. Den 30 mars 2010 höll infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) en presskonferens vid Korsvägen i Göteborg där hon presenterade regeringens beslut för infrastruktursatsningar 2010-2021. Åsa Torstensson kommenterade; "Detta är en stor satsning på infrastrukturen i Västsverige [...] Genom ett unikt samarbete mellan staten, regionen och kommunerna kan vi förverkliga Västlänken, Marieholmstunneln och flera andra dyra projekt." Totalt satsar regeringen 482 miljarder kronor, varav 65 miljarder kommer att finansieras genom vägavgifter, EU-medel, kommunala bidrag och trängselskatter, där både Stockholm och Göteborg satsar mycket pengar. Av dessa går 217 miljarder till investeringar, varav 33 miljarder till länen och 184 miljarder till investeringar i den nationella planen. 200 miljarder går till drift- och underhållsåtgärder, varav 136 miljarder till väg och 64 miljarder till järnväg. Bland de projekt som nu realiseras finns det Västsvenska paketet, där det totalt satsas 61 miljarder varav 44 miljarder från regeringen och 17 miljarder från Göteborgs kommun, där trängselskatterna betalar merparten. Detta ska bland annat betala Marieholmstunneln, som regeringen redan veckan innan gett klartecken till och den stora kollektivtrafiksatsningen Västlänken och K2020. Andra projekt som nu fått sin finansiering klar är en ny Götaälvbro, en utbyggnad av hamnbanan på Hisingen och en ny järnvägsbro över Göta älv. Vidare en utbyggnad av E20 till motorväg, bland annat genom Alingsås och Alingsås-Vårgårda, fortsatt utbyggnad av E45 Göteborg-Trollhättan till motorväg, sista etapperna i utbyggnaden av E6 i Bohuslän till motorväg, ny tågtunnel under centrala Varberg och flera andra mindre projekt. Västra Götalandsregionen satsar 5,8 miljarder kronor på investeringar i mindre riksvägar, länsvägar och resecentrum för kollektivtrafiken. Regeringens närtidssatsning I anslutning till Partihallsförbindelsen kommer Marieholmstunneln att byggas vilket ökar kapaciteten över älven. Den 11 september 2008 träffades de fyra allianspartiledarna Fredrik Reinfeldt, Maud Olofsson, Jan Björklund och Göran Hägglund i Göteborg för att redogöra för kommande infrastruktursatsningar. Det har inte funnits några konkreta planer gällande byggstart, därför kom Göteborgspolitikerna med ett utspel om vägavgifter för att kunna påskynda bygget. Men, efter presskonferensen visade det sig att byggstart av Marieholmstunneln skulle ske redan 2010 efter en extra infrastruktursatsning från regeringen på 7,6 miljarder kronor. Beräknad byggkostnad är 3,5 miljarder SEK. Förutom Marieholmstunneln kommer även Riksväg 40 att byggas ut till motorväg, och hamnens kommunikationer kommer att förbättras. Maud Olofsson sa att "Göteborg har varit styvmoderligt behandlat och det är en hel del som måste göras.". För att utveckla kollektivtrafiken vidare, både lokalt och i regionen, har man startat projektet K2020 vilket förordar nya utbyggnader av järnväg, busskörfält och spårväg. Planen är att fram till 2025 nästan fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel mellan Göteborg och kranskommuner. För att öka kapaciteten på stadens spårvagnsnät pågår ett utbyggnadsprojekt kallat Kringen. Det består i att bygga nya sträckor för att förbinda nätets olika länkar så att inte alla spårvagnar skall behöva passera de centrala delarna av stan. År 2009 återstod endast sträckan mellan Lilla Torget och Järntorget vilken beräknas invigas vintern 2013 samtidigt som omvandlingen av området Skeppsbron vid älven lär pågå. Pengar finns reserverade. Trängselavgifter Den kommande betalzonen i Göteborg markerad med orangelinje. I februari 2008 blossade debatten om vägtullar, trängselavgifter, upp hos politikerna. Göteborgs-Posten skrev att "Alla partier i Göteborg är just nu beredda att diskutera någon form av vägavgifter i Göteborgstrafiken." På tio år har trafiken in till Göteborg mer än fördubblats. År 2007 färdas nästan 500 000 bilar in till innerstan varje dag. Göteborg har på grund av den allt mer tilltagande trafiksituationen svårt att klara kraven på luftkvalité och bullernivåer i innerstan. Siffror från trafikkontoret visar att det i snitt är 1,1 personer i varje bil. Huvudsyftet med trängselavgifterna är dock inte att minska trafiken utan att finansiera vissa infrastrukturprojekt och en utbyggnad av lokaltrafiken. På grund av detta har nu frågan om folkomröstning tagits upp, något som flera av Göteborgs kranskommuner kräver. En av kraven om trängselavgifter skulle införas är att pengarna går direkt till att infrastrukturen i och omkring Göteborg. De kommuner som vill ha folkomröstning är Ale, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. Under vintern 2010 klubbade ett enigt kommunfullmäktige igenom beslutet att införa trängselavgifter så snart som möjligt, detta trots att man tidigare lovat en folkomröstning i frågan och att låta närliggande kommuner komma till tals. Beslutsprocessen skilde sig från Stockholm där det tog flera år att komma fram till ett beslut, efter att Vägverket fått klartecken från Finansdepartementet att genomföra en utredning gick det bara 6 månader till beslutet tagits. Man hade från början två modeller till var vägtullarna skulle placeras, en liten ring i centrala Göteborg eller en ännu mindre ring i centrum samt avgift på alla Älv-överfarter. Efter att Västra Götalandsregionen, Halland, Göteborgsregionens kommunalförbund och kommunstyrelsen i Göteborg bestämt sig för det senare förslaget beslutade även Göteborgs kommunfullmäktige om att införa det förslaget. Den enda instansen som måste uttala sig i frågan är nu Regeringen, om de godkänner förslaget införs trängselavgifter 2013. Från politiskt håll har det framhållits att trängselavgifterna är tillfälliga och kommer att tas bort då de projekt de ska finansiera är slutbetalda. Internationella erfarenheter tyder dock på att när vägavgifter väl införts så tas de mycket sällan bort igen, oavsett vad det ursprungliga löftet var. Vägar E20-Olskroksmotet Göteborg fungerar som nav i det västsvenska vägnätet. Från söder och öster kommer E20 från Köpenhamn respektive Stockholm. Norrifrån E6 från Oslo och vidare söderut till Malmö. Andra större vägar som går till/genom Göteborg är E45 och Riksväg 27/40. Överlägset mest trafikerad är Tingstadstunneln där över 120 000 bilar passerar varje dygn, detta trots att tunneln bara är dimensionerad för 90 000 bilar. E6/E20 från Mölndal öster om centrum, vid Liseberg, Korsvägen och i anslutning till riksväg 27/40 mot Landvetter flygplats är även den tungt trafikerad med 80 000 bilar som passerad dagligen. Söderleden från Askim till centrum samt Götaleden (Götatunneln) passeras båda av ca 60 000 fordon dagligen. Andra mycket trafikerade vägsträckor är E6 Klarebergsmotet, Riksväg 27/40 mot Kallebäck och E20 Partillemotet med 50 000 bilar dagligen. Kollektivtrafik Se även: Göteborgs spårvägar, Göteborgs pendeltåg och Göteborgs regionaltåg För kollektivtrafiken i Göteborg svarar Västtrafik. Trafiken bedrivs med spårvagn, buss, båt och tåg och utförs av olika entreprenörer. Kommunägda Göteborgs Spårvägar AB är sedan senaste upphandlingen största entreprenören och kör merparten av bussarna, samtliga spårvagnar samt svarar för ombordpersonal på pendeltågen till Alingsås och Kungsbacka. Göteborg är i dag en av få städer i Sverige som har kvar sina spårvagnar. I dag trafikeras Göteborg av 12 (numrerade 1–13, med undantag av linjenummer 12, som används av Spårvägssällskapet Ringlinien) spårvagnslinjer. Den senaste linjeutbyggnaden, kallad Kringen, invigdes delvis 2003 och var spårutbyggnaden på Skånegatan, som går mellan Stampgatan via Ullevi och Scandinavium till Korsvägen. Göteborgsregionen har i dag två pendeltågslinjer mot Alingsås och Kungsbacka, men en tredje linje är under uppbyggnad mot Älvängen. Några av Göteborgs pendeltågsstationer är Göteborgs centralstation, Lisebergs station samt Sävenäs, där det även finns en rangerbangård för godstrafiken. Göteborgs kommun har utarbetat en vision, K2020, som bland annat innebär att år 2020 ska kollektivtrafiken stå för 40 procent av alla resor i Göteborg. För att klara detta har trafiken bland annat utökats med tio procent från 2006 till 2008. Under januari till juli har 86 miljoner resor gjorts med Göteborgs stadstrafik och nära fem miljoner med pendeltågen. Följande tabell visar hur många som har rest med Västtrafik de senaste åren (pendeltågstrafik ej inräknad): År Antal resor (miljoner) Ökning jämfört med föregående år 2004 134,4 - 2005 137,3 +2,2 % 2006 138,8 +1 % 2007 145,7 +5 % 2008 171,9 +18 % Flygplatser I Göteborgsområdet finns två stora flygplatser; Göteborg-Landvetter flygplats, några mil öster om staden, på riksväg 27/40 mot Borås och Göteborg City Airport på Hisingen (före detta Säve flygfält). Göteborg-Landvetter flygplats (GOT) är Sveriges näst största flygplats, belägen i Härryda utanför Göteborg. Flygplatsen är Nordens sjätte största. Flygplatsen invigdes 3 oktober 1977. Anledningen till att flygplatsen fick namnet Landvetter trots att den ligger i Härryda socken var att grannsocknen Landvetters namn ansågs vara mera lättuttalat för utlänningar. 2007 hade flygplatsen 4 355 455 passagerare, mot 4 181 043 passagerare året innan vilket motsvarar en ökning med 4,2 procent. Sammanlagt gjordes det 31 615 landningar. Göteborg City Airport (GSE) (Gothenburg City Airport) är Göteborgs andra internationella flygplats. Den ligger 14 kilometer nord-väst från Göteborg på ön Hisingen. Flygplatsen tillhörde tidigare F 9 Säve och hette tidigare Säve flygplats. Innan Ryanair startade sina flygningar från GSE hade flygplatsen ca. 9000 passagerare per år. År 2005 flög cirka 500 000 passagerare därifrån, och 2007 flög 744 000 resenärer från flygplatsen.[ej i angiven källa] Dessutom väntas antalet öka eftersom flera andra bolag vill etablera sig där. GSE kan hantera plan upp till storleken av en Boeing 767 och liknande. Torslanda flygfält (också kallad gamla flygfältet eller Torslanda flygplats) anlades 1923 och var Göteborgs flygplats fram till 1977 då den lades ner för att ersättas av Landvetter flygplats. Den låg vid Torslanda, beläget på Hisingens västra sida, 15 km från centrala Göteborg. Sjöfart Ostindiefararen Götheborg lämnar hamnen för att segla till Kina. Hamnen Göteborgs hamn är Nordens största hamn och är en kombinerad flod- och kusthamn. Hamnen ligger längs norra stranden av Göta älvs mynning och längs båda stränderna av flodens lopp genom Göteborg. Göteborgs hamn är cirka 22 km. Den administrativa hamngränsen går i öster tvärs över Göta älv vid Lärjeåns utlopp i Göta älv och i väster från Torslandavikens sydvästra hörn via Gula Bockskär till Västerberget på fastlandssidan av älvmynningen. Göteborgs Hamn saknar i princip tidvatten. Skillnaden mellan högsta högvatten och lägsta lågvatten är bara 20 cm. Vattendjupet i farlederna varierar mellan 20,5 meter längst i väster och 6,4 meter i öster. De vintrar då hamnen inte är isfri så bryts isen för att sjöfarten ska ha tillgång till hamnen. Mycket av godset till Göteborgs hamn går med järnvägstransport, godsvagnarna rangeras på Sävenäs rangerbangård och förs vidare på Hamnbanan till hamnarna på Hisingen. På Kvillepiren i Frihamnen finns anslutning till en tågfärja till Fredrikshamn. Färjor M/S Stena Germanica vid kaj i Göteborg. Fram till 2006 fanns färjeförbindelser från Göteborg till Frederikshavn, Kiel, Kristiansand och Newcastle. Men efter att DFDS Seaways avvecklat sina färjeturer från Göteborg efter låg lönsamhet återstår nu bara två linjer med Stena Line som enda aktör. Utbildning I Göteborg, som är etablerad som en av Sveriges största studentstäder, finns två högskolor, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Chalmers har två campus, i Johanneberg samt på Lindholmen, och utbildar doktorer, licentiater, civilingenjörer, arkitekter, högskoleingenjörer, teknologie kandidater och nautiker. 2001 startades IT-universitetet i Göteborg som ett samarbete mellan mellan Chalmers och Göteborgs universitet. År 2006 räknade man med att det fanns cirka 61 000 studenter i staden. Första läroanstalten År 1630 inrättades stadens trivialskola under namnet "Allmän skola till ungdomens undervisning i bokliga konster". Från år 1634 hade den sin lokal i ett trähus på domkyrkoplanen i hörnet av Västra Hamngatan och Kungsgatan (gavel mot Västra Hamngatan). Denna byggnad ersattes av en ny av tegel i två plan, som invigdes den 1 september 1663. Genom ett fundationsbrev av drottning Kristina den 27 mars 1647 utökades denna skola till att även omfatta ett gymnasium och gavs namnet "Götheborgs Kongl. Gymnasium". Vid den stora branden 1721 förstördes både domkyrkan och gymnasiehuset. Båda kunde dock återuppbyggas genom att använda de gamla murarna. Gymnasiet återställdes under medverkan av arkitekten Johan Eberhard Carlberg, biskop Johannes Carlbergs son. Arbetet slutfördes 1727. I flygeln åt Västra Hamngatan hade gymnasiet sina lokaler och Trivialskolan disponerade flygeln åt Kungsgatan. Gymnasiebyggnaden förföll efterhand, men 10 november 1826 invigdes istället en ny två våningsbyggnad, vid hörnet Västra Hamngatan 15/Vallgatan 10. Arkitekt var J. Hagberg och byggmästare J. L. Dymling. År 1862 flyttades gymnasieverksamheten till Hvitfeldtsplatsen 6, "Gamla Latin". Arkitekt denna gången var H. J. Strömberg. Skolverksamheten, som bytte namn till Latinläroverket 1882, flyttades 1919 till en nyuppförd byggnad, det nuvarande Hvitfeldtska läroverket. Högskolor och universitet Göteborgs universitet (GU) Chalmers tekniska högskola (CTH) Gymnasieskolor Folkhögskolor Arbetarrörelsens Folkhögskola i Göteborg Folkhögskolan i Angered Färnebo Folkhögskolas Filial Göteborgs Folkhögskola Kvinnofolkhögskolan Dialekt och humor Göteborgskan Den göteborgska dialekten och slangen är en väl integrerad del av det många anser vara den klassiska göteborgaren. I dag håller dock mycket av dessa uttryck och den göteborgska intonationen på att förändras och försvinna. Det som man i vanliga fall tänker på som den göteborgska dialekten är i dag snarast en sociolekt. Traditionellt har man delat in dialekterna i Göteborg i en västlig form, mera lik bohuslänska dialekter, och en östlig form, mer lik västgötska dialekter. Skillnaderna mellan de göteborgska dialekterna har blivit mindre märkbara under modern tid. Tidigare uttalades till exempel "pump" som [pomp] i östra Göteborg, och [påmp] i västra Göteborg. Frågan är om det längre går att dra så distinkta gränser mellan områden i Göteborg. Vissa skillnader kan dock kvarstå mer distinkt, som att tendensen till bakre, närmast uvulart [r] finns i västra Göteborg, dock ej i östra, där man snarare dras mot det västgötska [r]:et, i den mån man inte använder det rikssvenska främre [r]:et. Gemensamt för de allra flesta göteborgare är den västsvenska satsmelodin där betoningen går upp lite på slutet, även om inte alla använder markerade "d", "r", "u", och "i". Den största skillnaden mellan göteborgskan och de övriga västsvenska dialekterna är att göteborgarna inte använder sig av tjocka "l" och runda vokaler (till exempel "u" och "ö" som hörs i värmländska och västgötska). Humor Göteborgshumor är en form av humor som många förknippar med göteborgare och som främst uppskattas av göteborgare. Denna typ av humor bygger ofta på ordvitseri. Till göteborgshumorn räknas också de så kallade "Göteborgarhistorierna" med Kal å Ada i huvudrollerna. I folkmun namnges också mer eller mindre kända byggnader eller företeelser i Göteborg med nya och oftast vitsiga namn. I andra städer hör det till ovanligheterna att man på detta sätt namnger byggnader, men det förekommer. Några exempel på göteborgare som utstrålar göteborgshumor är komikergruppen Galenskaparna och After Shave, och Ingvar Oldsberg. Galleri Karta över Göteborgs innerstad. Lejontrappan i Brunnsparken. Götaplatsen med statyn Poseidonbrunnen och utsikt över Göteborgs paradgata Kungsports­avenyn – i folkmun endast "Avenyn". Kanske stadens mest kända vy. Göteborg var först med landshövdingehus, en typisk göteborgsk arkitektur. Just denna bild är ifrån Haga. Feskekôrka Masthuggskyrkan Röda sten under Älvsborgsbron Se även Relaterade artiklar Göteborg (olika betydelser) Lista över Nordens största tätorter Västnytt - Regionalnyheter Listor Lista över Göteborgs högsta byggnader Lista över kända göteborgare Lista över kyrkogårdar i Göteborg Referenser Noter Externa länkar Wikimedia Commons har media som rör Göteborg. Bilder & media Wiktionary har ett uppslag om göteborg. Ordbok Panoramabild över Göteborg från Guldhedens vattentorn Aron Jonasons bilder på Göteborg från Göteborgs stadsmuseum Göteborgs Stad Göteborg & Co Svenskspråkiga Wikitravel om Göteborg Vårt Göteborg