Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om tätorten Göteborg. För andra betydelser, se Göteborg (olika betydelser).
Koordinater: 57°42′25″N 11°57′59″Ö / 57.70694°N 11.96639°Ö / 57.70694; 11.96639
Göteborg
Götet
Lilla London, Nya Amsterdam
Tätort
Centralort
Residensstad
Stiftsstad
Från vänster till höger: Göta älv, Poseidon, Gothia Towers, Lisebergslinjen, Nya Älvsborg och Ullevi.
Land  Sverige
Landskap Västergötland, Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommuner Göteborgs kommun, Partille kommun, Mölndals kommun
Koordinater 57°42′25″N 11°57′59″Ö / 57.70694°N 11.96639°Ö / 57.70694; 11.96639
Area
 - tätort 203,67 km² (2010)
 - kommun 447,76 km² (2013-01-01)[1]
 - storstadsområde 3 694,86 km² (2013-01-01)[1]
Folkmängd
 - tätort 549 839 (2010)[2]
 - kommun 536 790 (2014)[3]
 - storstadsområde 964 323 (2014)[3]
Befolkningstäthet
 - tätort 2 700 invånare/km²
 - kommun 1 199 inv./km²
 - storstadsområde 261 inv./km²
Grundad 1621
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 40X XX - 41X XX, 421 XX - 427 XX samt 430 8X
Riktnummer 031
Tätortskod 4368
Göteborgs läge i södra Sverige
Red pog.svg
Göteborgs läge i södra Sverige
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på...
Google Maps Bing Maps
Kartdata


Tätorten Göteborgs avgränsning 1990.

Göteborg är Sveriges näst största tätort, efter Stockholm, och Nordens femte största med omkring 550 000 invånare i tätorten och ungefär en miljon i Storgöteborg. Samhället ligger på västkusten vid Göta älvs mynning. Staden Göteborg anlades på initiativ av kung Gustav II Adolf och fick sina stadsprivilegier 1621. Med anledning av sin stadsplanering, kallades Göteborg av holländarna under många år för Nya Amsterdam.[4] På 1800-talet industrialiserades Göteborg till stor del av inflyttade engelsmän och under denna tid fick Göteborg smeknamnet "Lilla London", vilket staden kallas än idag.

Göteborgs bebyggelse har vuxit ihop med omgivande förorter och bildar enligt Statistiska centralbyråns definition tätorten Göteborg. Tätorten ligger till största delen i Göteborgs kommun men även centralorterna i Mölndals och Partille kommun ingår. Göteborgs kommun är efterföljaren till den gamla administrativa staden Göteborg och omfattar även områden utanför tätorten. Stadens areal är 721,64 kvadratkilometer, varav 271,41 kvadratkilometer är vatten.[5] Göteborgs geografiska centrum ligger i terrängen, cirka 700 meter nordväst om Brunnsbotorget på Hisingen (57°44’N, 11°85’Ö).[6] Staden har cirka 50 000 träd och grönytan per göteborgare är 175 kvadratmeter. Cykelbanornas sammanlagda längd är 460 kilometer.[7]

Några av Skandinaviens större industrikoncerner som AB Volvo, SKF och andra välkända teknikföretag som ESAB och Hasselblad AB har sitt ursprung och sina huvudkontor i Göteborg. En stor del av den svenska exporten och importen sker via Göteborgs hamn som är Nordens största. Göteborg är residensstad för Västra Götalands län, centralort för Göteborgs kommun och stiftsstad i Göteborgs stift. Göteborg betecknas som en världsstad av Globalization and World Cities Research Network, med rankingen Gamma−.[8]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Göteborgs historia
Kopparstick från ca. 1705 av staden Göteborg med söder uppåt

Det har bott människor i flera tusen år på den plats där Göteborg nu ligger. Under stenåldern fanns redan en bosättning vid Göta älvs utlopp, vid nuvarande Sandarna. Exempelvis finns det elva hällristningslokaler i Göteborg.[9]

Från 1200-talets första hälft var den södra stranden av Göta älvs mynningsområde svenskt, medan Halland längre söderut var danskt och Bohuslän i norr var norskt, vilket skapade en korridor på cirka 15 kilometer ut mot havet. Via hamnar i Göta älv hade Sverige en användbar direktkontakt med havet i väster, främst genom Lödöse fem mil uppströms vid Ljudaåns mynning. På 1300-talet byggdes fästningen Älvsborg vid mynningen för att befästa Sveriges anspråk.

Föregångarna[redigera | redigera wikitext]

År 1473 beslöt det svenska riksrådet att anlägga Götaholm på Säveholmen, där Säveån mynnar i Göta älv. Platsen visade sig dock vara olämplig, så därför ändrades läget till området vid det nuvarande Gamlestaden. Där byggdes staden Nya Lödöse en halvmil från havet, som en mer havsnära ersättare till Lödöse. Namnet Götaholm ersattes först efter hårda påtryckningar från Lödöses handelsmän, som ville behålla det redan etablerade namnet.[10] Redan 1493 omtalades Nya Lödöse som den fjärde köpstaden i riket.[11] En tredje kortvarig föregångare till staden Göteborg var Älvsborgs stad.

Platsen för det nuvarande Göteborgs grundläggning, historiskt kallad "Gullbergs ängar" efter klippan Gullberg, figurerar när Birger jarl här slog läger med sin armé, då han år 1253 kom dit för att bland annat underhandla med konung Håkon Håkonsson av Norge om ett gemensamt krig mot Danmark. Då Gustav Vasa i början på 1540-talet försökte få invånarna i Nylöse att flytta till Älvsborg, bad de att istället få flytta till Gullberg.

Den 17 augusti 1572 gav kung Johan III sin byggmästare Ludvig von Hoffwen i uppdrag att genast göra utkast till en plan ("skamplun") för en fyrkantig, befäst stad vid Gullberg, som skulle göras ungefär så stor som Kalmar. På våren 1573 gav kungen befallning, att stadsbyggandet skulle sättas i verket, men inget tycks ha blivit påbörjat. Detta kan ha berott på att han inte uttryckligen förbjudit bosättningarna på Älvsborgs och Nylöse gamla stadsgrunder. Även villkoret för den nya stadens privilegier, att den endast fick bebyggas med stenhus, har troligen verkat avskräckande, eftersom det fanns så få svenskar som kunde mura. Ytterligare en bidragande orsak till att uppförandet av staden inte kom igång, var att Charles de Mornay, ståthållare på Älvsborg, ertappades som delaktig i en sammansvärjning mot Johan III. Mornay avsattes från sitt ståthållarskap och blev avrättad i Stockholm 1 september 1574. Därmed blev det ingen stad med namnet "Gullberg" (eller "Gullborg"?).[12]

Göteborgs grundare Gustav II Adolf.

Göteborg grundas[redigera | redigera wikitext]

Den första staden vid Göta älvs mynning som officiellt fick namnet Göteborg anlades av Karl IX på Hisingen mitt emot gamla Älvsborg. Tillfälliga privilegier utfärdades 1603 och regelrätta privilegier undertecknades 1607. Staden brändes dock så effektivt av danskarna 1611, att man först under 1900-talet funnit byggnadsrester. Se Karl IX:s Göteborg Den nuvarande staden Göteborg, skulle redan från början anses vara en fortsättning på det Hisingska Göteborg. I Privilegiebrevets (i 37 punkter, skrivet på både svenska och tyska) inledning, heter det "At efter det Wår Herr --- Fader Carolus IX --- före satt sig att fundera och uppbygga en Ny Stad --- den samma Götheborg kallad, --- Altså hafwe Wi --- warit allena derpå betänkt, huru Wi --- måtte åter samma Stad å nyo upbygga, och därstädes til en Köp-, Sjö- och Handels-Stad förfärdiga låta".[13]

I början av 1600-talet ökade intresset från Sverige att etablera en välbefäst stad nära Göta älvs mynning, vilket ledde till att staden Göteborg grundades år 1621 efter några års byggande på uppdrag av stadens grundare Gustav II Adolf. Kunskap om byggteknik hämtades från Nederländerna och holländare utgjorde majoriteten av Göteborgs befolkning, med stor erfarenhet av projektering av sankmark. Man fick senare tvångsflytta in svenskar i staden. Se Göteborgs befästningar och Göteborgs kanaler. Då Göteborg grundlades 1621 tillhörde staden Älvsborgs län, och först 1680 bildades Göteborgs och Bohus län.[14] I mitten av 1600-talet revs Älvsborgs fästning och man byggde Nya Älvsborg i hamninloppet, som ett led i försvaret av staden.

År 1746 besökte Carl von Linné Göteborg under sin Västgötaresa, som företogs på uppdrag av Rikets ständer, och han beskrev då sitt möte med staden:

Götheborg war den täckaste (skönaste) stad ibland alla i Riket... nästan rund, omgifwen och befästad af Wallar och Grafwar; afdeld med regulaira, räta och jemna Gator; genomskuren med åtskilliga Grakter eller grafwer, som på ömse sidor hafwa gator. Sjelfwa grafwerne äro på sidorna perpendiculairt murade med gråsten, så at gatan til en mans högd står öfwer vatnet; Broarne eller Bryggorne äro hwälfde; Löfträn äro planterade på ömse sidor om grafwerna, så at denne Stad mycket liknar de Holländska städer. Husen äro til största delen store och swåra Träbyggningar, af twå wåningar, och nära intil hwarandra stälde, utanpå beslagne med bräder, samt målade med röd eller gul färg, men knutar och fönsterkarmar med hwit eller blå; så at de på någon distance mycket likna stenhus ...[15]

Staden växer[redigera | redigera wikitext]

Karta öfver Göteborg och Dess Förstäder. Ritad af A. Lindgren 1815.

Göteborg blomstrade från mitten av 1700-talet fram till början av 1800-talet, bland annat tack vare Ostindiska kompaniet och det gynnsamma läget under Napoleonkrigen. Försvarsmurarna runt staden hindrade expansion och 1807 togs beslut under landshövding Carpelan att riva murarna. Göteborg växte som industri- och handelsstad under slutet av 1800-talet och utvecklades under 1900-talet till en stor varvsstad.

Under den stora emigrationsperioden under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet från Sverige var en av de vanligaste rutterna för att ta sig till Amerika via Göteborg. Postgatan, dåvarande Sillgatan, var den stora samlingsplatsen för alla emigranter som kom till Göteborg. Många fortsatte sedan sin resa med Wilsonlinjens ångare från Göteborg till Hull. Därifrån tog de tåg genom England till Liverpool där de kunde fortsätta resan till New York. En del av hamnområdet heter i dag Amerikakajen men det är efter Amerikalinjen under en senare period.

Under 1800-talets andra hälft tog textilindustrin över som viktig ekonomisk kraft i Göteborg, för att senare övertas av verkstadsindustrin med kommande världsföretag som exempelvis SKF och Volvo. Efter att varven hade lagts ner och den tunga industrin kraftigt minskat har Göteborg i stället blivit allt viktigare ur evenemangssynpunkt, som utbildningsstad och som plats för handel. Stora utländska kedjor väljer att etablera sig i Göteborg på grund av det gynnsamma läget och för att kostnaderna är betydligt lägre än i Mälardalen.

Namnet Göteborg[redigera | redigera wikitext]

Namnet Göteborg började användas för staden i början av 1600-talet. Alternativa stavningar har bland annat varit Giötheborg 1605, Göteborgh och Gothenburg 1607 och Gamble Gotenborg 1619. I utländska sammanhang och speciellt då i engelska språket används idag namnet Gothenburg, vilket gör Göteborg unikt och är den enda staden i Sverige som därmed även har ett vedertaget engelskt namn. Själva namnet kommer ursprungligen av att Göteborg var en befäst stad vid Göta älv. På 1600-talet kallade holländarna under en period Göteborg för Nya Amsterdam på grund av stadsplaneringen. Göteborg kallas ibland fortfarande för "Lilla London" vilket härstammar från 1800-talet då Göteborg industrialiserades med hjälp av, bland andra, inflyttade britter som dessutom deltagit i stadens uppbyggnad från första början.[16] Ett mer samtida slangbetonat namn är "Götet". Även uttrycket "Sveriges framsida" förknippas med Västkusten och Göteborg[17]. Anledningen är det geografiska läget, som medger direktförbindelser till de internationella sjöfartslederna via hamnen. Skälet till detta var att fram till mitten av 1960-talet arbetade styckegodssjöfarten ungefär på samma sätt. Då containerhanteringen upptäcktes, kunde den klara av ett vanligt fartygs veckoarbete på en och samma dag. Detta innebar att antalet anlöpshamnar skars ner drastiskt. Därefter kunde godset lastas med lastbil och tåg från hela Sverige till Göteborg, vilket hårdast drabbade östersjöhamnarna dit oceanbåtarna ej längre behövde gå.[18] I visan "I det ökända kvarteren i det ruskiga Marseille" kallade Karl Gerhard Göteborg för "Skandinaviens Marseille".[19]


Befolkningsutveckling och demografi[redigera | redigera wikitext]

Göteborg är en förhållandevis ung stad, grundad på tidigt 1600-tal, och var länge bara Sveriges tredje stad. Efter erövringen av Skåne och Blekinge ansågs Karlskrona som rikets viktigaste sjöfartsstad. Men med Svenska Ostindiska Companiet och annan sjöfart utanför Östersjöområdet växte staden fort under senare delen av 1700-talet. År 1635 hade Göteborg 1 150 invånare, år 1700 10 000, år 1800 13 000 och år 1900 hade invånarantalet vuxit till 127 000. Vid milleniskiftet år 2000 var invånarantalet 496 000.

Göteborg är sedan länge Sveriges näst största stad, endast Stockholm är större. I december 2008 hade Göteborg 500 154 invånare, av dem är 252 537 kvinnor och 247 617 män. Av göteborgarna är 105 000 födda utomlands, och de kommer främst från Iran, Irak och Finland. Man räknar med att staden kommer att fortsätta växa med 4 500-5 000 personer per år.[20] Från 2008 till 2009 ökade invånarantalet i Storgöteborg med 11 300 personer, och beräknas passera en miljon invånare 2017.[21]

Tätorten Göteborg


Befolkningsutvecklingen i Göteborg 1900–2010[22][23]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
152 172
1960
  
443 843
1965
  
471 619
1970
  
485 785
1975
  
470 529
1980
  
456 684
1990
  
465 474 19 662
1995
  
480 839 19 845
2000
  
495 822 19 744
2005
  
510 491 19 816
2010
  
549 839 20 367
Anm.: Sammanvuxen med Näset 1965, sammanvuxen med Agnesberg och Hjällbo 1970, sammanvuxen med Askim, Kärra och Skintebo 1975, sammanvuxen med Rannebergen 1980, sammanvuxen med Tuve 1990, sammanvuxen med Torslanda 2010.
 † Stad med förstäder 1900.



Stadsplanering[redigera | redigera wikitext]

När Gustav II Adolf valde platsen för det nya Göteborg, som han långt innan Sverige återfick Älvsborgs fästning hade bestämt sig för att grunda, föll hans ögon på den fuktiga, sanka strandängen mellan bergsknallarna vid Göta älvs mynning. Han såg hur en av hans drabanter klafsade omkring i gyttjan mellan grästuvorna, och frågade därför sina följeslagare, om där inte var alldeles för blött. En av dessa, Johan Pedersson Schult (efter adlandet Johan Adler Salvius), som hade studerat stadsbyggnadskonsten i Holland, lär då ha svarat: "Det tror jag inte alls, Eders Majestät. Man kan påla, och man kan dränera. Jag föreslår, att man avstår från att gräva någon utvidgad hamnbassäng här nere mellan bergen och i stället lägger en bred kanal rakt in över gräset och kanske en tvärkanal, som går ut på andra sidan det lilla berget. Det suger upp vattnet och båtarna ligger minst lika bra. Så kan man bomma för kanalmynningarna också, nattetid och i krig."[24] Planen för Göteborg gjordes av Salvius, efter holländskt mönster med snörräta gator och kanaler.[25][26]

Göteborg är en stad som ända från sin tillblivelse till största delen planerats efter uppgjorda stadsplaner. Den första upprättades 1620–1621 och var av nederländsk modell och omfattade stadens centrum som byggdes med befästningsverk och kanaler, se Göteborgs kanaler.

Staden indelades från början i fem kvarter:

  • Det första låg i väster och hade sin utfart genom Karls port innanför Holmgårds- eller Hålegårdsbastionen. I detta kvarteret låg Lilla Torget precis som nu, och var från början hamnplats och fisktorg.
  • I andra kvarteret byggdes den första kyrkan, den så kallade Brädekyrkan, därefter Svenska kyrkan, sedermera Domkyrkan.
  • Tredje kvarteret låg öster om nuvarande Östra Hamngatan och söder om Stora Hamnkanalen.
  • I det fjärde kvarteret låg Drottningporten mot öster.
  • Det femte kvarteret innehöll Stora Torget, stadshus, högvakt, Kronhuset och Tyska kyrkan.

Inte förrän början av 1800-talet utvecklades stadsplanen och vallar och försvarsanordningar revs.

Götatunneln på invigningdagen, 17 juni 2006.

Efter Götatunnelns färdigställande 2006 har stora ytor mark frilagts på Göteborgs Södra älvstrand. Denna mark har man ännu inte bestämt hur den ska bebyggas, men den ska ingå i Göteborgs "nya" citykärna. Detta innebär bland annat att Göteborg ska växa med minst 8 000 invånare årligen, och år 2020 ska Storgöteborg omfatta 1,5 miljoner invånare. För att lyckas med detta krävs minst 15 000 nya bostäder och 40 000 nya arbetsplatser inne i centrum. För att få plats med alla dessa bostäder krävs att citykärnan utökas med områdena Gullbergsvass, Södra Älvstranden, Frihamnen, Ringön, Östra Kvillebäcken och Backaplan. Detta kan dock inte bli verklighet förrän "Vision K2020" är uppfylld. Visionen innebär att år 2020 ska hälften av alla resor i Göteborg göras med kollektivtrafiken. För att detta ska fungera krävs bland annat en ny älvförbindelse, att spårvagnsringleden Kringen slutförs samt att Västlänken byggs. Andra områden utanför city som ska exploateras och renoveras är Frölunda torg, Kärra och Gamlestaden.[27][28]

Geografi och natur[redigera | redigera wikitext]

Panorama över centrala Göteborg fotograferat från Keillers park.  Från vänster till höger: Göta älvbron, Skanskaskrapan, Barken Viking, Göteborgsoperan med Göteborgshjulet bakom, Skansen Kronan, Oscar Fredriks kyrka, Masthuggskyrkan, Älvsborgsbron och Eriksberg
Panorama över centrala Göteborg fotograferat från Keillers park. Från vänster till höger: Göta älvbron, Skanskaskrapan, Barken Viking, Göteborgsoperan med Göteborgshjulet bakom, Skansen Kronan, Oscar Fredriks kyrka, Masthuggskyrkan, Älvsborgsbron och Eriksberg

Utbredning och placering[redigera | redigera wikitext]

Satellitbild av Göteborg, färglagd i efterhand baserat på information från den ursprungliga satellitbilden. De lila områdena är kala områden såsom berghällar, asfalt och byggnader.
Vy från Älvsborgsbron

Göteborg ligger vid Sveriges västkust, belägen på båda sidorna om Göta älvs mynning i Kattegatt, varifrån bebyggelsen sprider sig längs dalarna inåt landet. Stadens geografiska centrum är beläget i terrängen 700 meter nordväst om Brunnsbotorget på Hisingen, 57°44'N, 11°58'Ö och dess största längd är 47 kilometer, räknat mellan kommungränsen NO Mollsjön i Vättlefjäll till Yttre Tistlarna.[29]

Göteborg norr och nordväst om Göta älv ligger på Hisingen, vilken är Sveriges fjärde största ö. Större delen av Hisingen ligger i landskapet Bohuslän medan övriga Göteborg, inklusive en mindre del av Hisingen, ligger i Västergötland. Utanför Göteborg i Kattegatt ligger skärgården med ett stort antal småöar, där den södra delen ingår i Göteborgs kommun medan den norra skärgården utgör Öckerö kommun.

Göteborgs utbredning kan definieras på flera sätt; en definition anger att större delen av Göteborgs kommun ingår i tätorten Göteborg. Tätorten enligt SCB:s definition omfattar även centralorterna i Mölndals kommun och Partille kommun. Inom Göteborgs kommun finns flera småorter och tätorter som inte ingår i tätorten Göteborg, framför allt i de nordöstra delarna av kommunen och på Hisingen.

I västra Göteborg omfattar tätorten hela området från centrala Göteborg ut till kusten och längs hela kusten ner till Skintebo i Askim. Närmaste tätort är Billdal några hundra meter söderut. Gränsen för tätorten i öster följer längs Delsjöreservatet in i Partille kommun. I de nordöstra delarna av Göteborgs kommun går tätorten upp till Bergsjön och Angered. De yttersta områdena är Gunnilse by, Rannebergen och Lövgärdet. Närmaste tätort i öster är Angereds kyrkby och i norr Surte.

Större delen av Hisingens befolkning bor i Göteborgs tätort. Längs Göta älv sträcker sig tätorten upp till Ingebäck i Hisings Kärra, närmaste tätort är Mysterna någon kilometer norrut. På centrala Hisingen går tätorten upp till Tuve och Volvos Tuvefabrik. Närmaste tätorter är Säve tre kilometer norrut och Nolvik två kilometer västerut. På västra Hisingen inkluderas Volvos Torslandafabrik inklusive bilprovningsbanan och några hus runt den, strax norr om den ligger tätorten Kvisljungeby, strax västerut börjar tätorten Torslanda som inkluderar Lilleby.

Söderut från centrala Göteborg fortsätter tätorten ner och omfattar hela det sammanhängande tätortsområdet runt centrala Mölndal. I söder ingår Balltorp och Rävekärr. Närmaste tätort söderut är Kållered. I östra Mölndal sträcker sig tätorten fram till Kikås söder om Stensjön och fram till Helenedal vid Rådasjön. I Helenedal ligger några hus i Härryda kommun. Närmaste tätort i öster är Mölnlycke. I församlingshänseende innebär det att nästan hela Fässbergs och Stensjöns församlingar ingår i Göteborgs tätort, men inte Kållereds församling.

I Partille kommun ingår centralorten Partille och Sävedalen. Söder om Partille centrum når tätorten fram till Furulund, närmaste tätort söderut är Öjersjö. Österut når tätorten fram till Uddared och Brodalen. Närmaste tätorter österut är Jonsered och Kåhög.

Landskapet[redigera | redigera wikitext]

Kustlandskap på Hisingen.

Geografin i hela området runt Göteborg domineras av stora bergåsar med lerslätter i dalgångarna, ett så kallat sprickdalslandskap. Bergen är kala eller med endast ett tunt jordlager. I dalarna flyter älvar och åar från det västgötska inlandet. Sprickdalarna skapades under istiderna och löper antingen i sydväst-nordöstlig riktning eller väst-östlig riktning. Under istiderna grusades berggrunden till morän som utgör den huvudsakliga jordarten i Göteborgsområdet.[30] Efter istiderna stod havet högt (90-100 meter över dagens havsyta[30]) och i dalarna avlagrades de finare fraktionerna av moränen som lera och finjord. I dalgångarnas mynningar närmare kusten är landskapet flackare med avlagringar från vattendragen och det tillbakadragna havet. Vid kusten är bergen lägre och fortsätter ut i havet som skärgård. Landhöjningen i Göteborg har varit 4 millimeter per år de senaste trettio åren, alltså 12 centimeter 1980-2010[31].

Göteborgsmoränen syns i landskapet som en 100-600 meter bred ryggbildning. Den sträcker sig från Fjärås norrut mot Lindome och Stretered för att sluta på östra Hisingen.

Göteborgs högsta punkt, 161,2 m ö.h., ligger i terrängen cirka 1 kilometer söder om Holmesjön i NO och 20 kilometer från Göteborgs centrum.[29][32]

Den omgivande terrängen domineras av de sju dalgångar som stöter samman i Göteborg: Säveåns och Göta älvs dalgångar, Göteborg–Kungsbackadalen, dalen öster om Mölndal, Lärjeåns dalgång, Slottskogen–Askimsdalen samt Kvillebäcksdalen. Det finns i dag tolv naturreservat i Göteborgsregionen.

De skogar som finns skiljer sig mellan de högt liggande inlandet med barrskog och det lågt liggande kustlandet med lövskog.[30] Växtgeografiskt är inlandet en del av ek-barrskogsregionen[30], en naturgeografisk beteckning är kuperat skogsland eller boronemoral zon.[30] Inlandet domineras av blandskog. Skansberget, även kallat Risåsen, och Ramberget är två kända och centralt belägna berg i staden.

Parker och naturområden[redigera | redigera wikitext]

Stora delar av Göteborg utgörs av grönområden. Parker som är välbesökta av göteborgarna är Hagaparken, Kungsparken och Trädgårdsföreningen. Göteborgs botaniska trädgård eller Botaniska som parken brukar kallas ligger i stadsdelen Änggården och invigdes i samband med jubileumsutställningen 1923. Parken är idag en av de största botaniska trädgårdarna i världen och ytan omfattar 175 hektar. Då ingår också delar av Änggårdsbergens naturreservat,[33] där trädgården bland annat har sitt arboretum som är en vetenskapligt ordnad beståndsplantering av träd. Den egentliga trädgården är 40 hektar stor, varav ungefär halva ytan upptas av sammanhängande planteringar.

Slottsskogen är en 137 hektar stor park och stadsdel strax sydväst om Göteborgs centrum. Parken har fått sitt namn eftersom den anlades i en skog som under flera hundra år hörde till Älvsborgs slott som låg ett par kilometer bort vid Göta älv.

Luftföroreningar[redigera | redigera wikitext]

Göteborg har omfattande problem med luftföroreningar, med bland annat en överdödlighet av cirka 300 personer per år[34]. Göteborg började mäta luftföroreningar redan 1959, såsom enklare provtagningar för sot och svaveldioxid. De första modernare instrumenten, med kontinuerlig analys och lagring av data togs i bruk 1975. En mobil mätvagn började användas 1980. Göteborgsregionens luftvårdsprogram bildades 1990, med två fasta takstationer, vid Järntorget och i Mölndal. År 2002 påbörjades mätningar i gatunivå. Dagens mätstationer mäter kvävedioxid, partiklar, ozon, svaveldioxid, kvävemonoxid och bensen.[35]

Enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv får dygnsvärdet för kvävedioxidnivåerna (NO2), 60 milligram per kubikmeter, endast överskridas sju gånger per år. I Göteborgs kommun överskreds dessa nivåer fler än sju gånger bara i januari 2006. År 2005 överskreds även de föreskrivna halterna för partiklar PM10 på vissa platser i Göteborgs kommun. Störst problem är det vid inversion som Göteborgsområdet är extra känsligt för, då det går stora trafikleder nere i dalgångarna, vilket minskar möjligheterna till luftutbyte i sidled. Luftföroreningarna blir då fast som i en gryta med lock, vilket kan ge mycket höga föroreningshalter.[36]

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs läge vid havet ger ett milt klimat året om. Göteborg har ett typiskt kustklimat. Sommaren har en behaglig temperatur, vanligtvis runt 18–25 °C på dagarna. Dagarna är långa, runt 18 timmar, och nätterna är mestadels ljusa. Göteborg har Sveriges längsta sommar – 144 dagar – från 13 maj till 4 oktober.[37]

Hösten innebär både klara friska dagar, och dagar med regn och blåst. Vintern är oftast mild med temperaturer kring noll grader, men kan också bjuda på klara soliga dagar med snö och minusgrader. Dagarna är korta, bara runt 6-7 timmar i december och januari. Tidigt under våren blir dagarna snabbt längre och temperaturen stiger.

Dygnstemperatur medelvärde: Vintern: -1–1 °C. Våren 3–12 °C. Sommaren 18–25 °C. Hösten 4–13 °C.

Genomsnittstemperatur
Medeltemperatur (°C) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Åm
1931–1960 -1,8 -2,0 0,7 5,4 11,0 14,8 17,0 16,3 12,5 8,0 3,9 1,1 7,2
1961–1990 -0,9 -0,9 2,0 6,0 11,6 15,5 16,6 16,2 12,8 9,1 4,4 1,0 7,8
1996 -2,5 -4,1 0,5 6,8 8,9 14,4 15,5 18,7 11,0 9,9 4,8 -1,7 6,8
2000 2,3 2,9 3,4 7,9 14,0 14,4 16,1 15,9 12,6 11,3 7,6 3,5 9,4
2003 -1,0 -1,8 2,5 6,7 11,3 16,2 18,8 17,7 14,1 6,1 5,7 3,6 8,3

Fotnoter: 1. Årsmedeltemperatur förkortas Åm. 2. Data för 1931-1960 uppmätt vid Säve flygplats, senare data uppmätt i Centrum.

Nederbörd
Genomsnittsnederbörd (mm) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
1931-1960 57 35 29 40 35 57 78 85 78 69 66 63
1961-1990 62 41 50 42 51 61 77 68 81 84 84 75
2003 82 40 35 77 91 80 101 86 32 112 84 89
Extremtemperaturer
Temperaturer (°C) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Högsta 9,8 9,9 18,9 28,3 29,8 33,6 33,0 34,1 28,5 21,0 13,4 10,6
Lägsta -25,9 -26,4 -19,0 -10,0 -4,3 1,3 5,9 2,3 -2,7 -7,2 -15,7 -21,9
Medel -1,0 -1,8 2,5 6,7 11,3 16,2 18,8 17,7 14,1 6,1 5,7 3,6

Källa:[38]

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Göteborgs ekonomi

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs första industriprivilegium, ett kungligt sådant, utfärdades 20 maj 1646, och gällde uppförandet av ett vantmakeri och ett repslageri. Det var ställt på handelsmannen Hans Mackler och majoren Adrian Anckarhielm. Här tillverkades främst tågvirke, men även ylle och kläder.[39] Repslageriets "reparbana", var förlagd i sträckningen av den nuvarande Vallgatan, ungefär från Engelska kyrkan till den dåvarande saluhallen på Gustaf Adolfs torg. Detta räknas som den första industriella anläggningen i Göteborg. Reparbanan stod kvar på samma plats ända in på 1790-talet.[40]

Volvo har huvudkontor och fabrik i Göteborg.
Stena Line

Göteborg är känt för sina många storindustrier, och många olika branscher finns i staden och regionen. Dock var det inte industrierna som står för Göteborgs tillväxt i samma takt som förut, under 2007 ökade sysselsättningen som mest inom tjänstesektorn och 3 100 nya arbetsställen registrerades i Göteborg. Det är branscherna finansiell verksamhet och företagstjänster som ökar mest.[41] En annan snabbt ökande bransch är turismnäringen, som år 2007 omsatte cirka 22 miljoner kronor, vilket var en ökning med 2 procent från föregående år, och hade 16 900 anställda.[41]

En av de snabbast expanderade branscherna i Göteborg är den medicinska industrin. I regionen finns över 300 företag som sysselsätter cirka 6 000 människor. Bland företagen finns AstraZeneca och Nobel Biocare. En annan stor arbetsgivare är Sahlgrenska Universitetssjukhuset som är norra Europas största sjukhus. SU har cirka 2 100 vårdplatser och har över 17 000 anställda. Västsverige är världsledande inom flera områden, exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, metabola sjukdomar och cellterapi. Den medicinska sektorn expanderar kraftigt och Göteborg och Stockholm har tillsammans mer än 30 procent av världens samlade stamcellslinjer.[42]

Industrin domineras av de båda Volvo-bolagen; AB Volvo, en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, marina och industriella drivsystem samt numera kinesägda Volvo Personvagnar (Volvo Cars) som tillverkar personbilar sedan 1927. Huvudkontoren för båda bolagen ligger i Torslanda på Hisingen, där även flera av bolagens fabriker finns.

SKF, Svenska kullagerfabriken grundades i Göteborg 1907 och deras huvudkontor ligger fortfarande kvar i Gamlestaden. SKF är världens ledande leverantör av produkter, kundanpassade lösningar och tjänster inom området lager och tätningar. Koncernens kompetens omfattar också tekniskt stöd, underhållsservice, tillståndsövervakning och utbildning. Företaget har 3 000 anställda i Sverige, varav merparten i Göteborg.

Stena Line grundades av Sten A Olsson i Göteborg 1962 och firade tidiga framgångar med linjen Göteborg-Fredrikshamn. Efterhand utökade man trafiken till att även omfatta Kiel i Tyskland. 1982 köpte man upp Sessanlinjen i Göteborg och Tysklandsterminalen anlades på Sessans gamla plats. Senare linjer har man förvärvat genom företagsuppköp. Stena Line är nu verksamma i hela Europa; Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Polen, Storbritannien, Irland och Nederländerna. I Stenakoncernen ingår även andra företag, som till exempel Stena Metall, Stena RoRo, Stena Cargo, Stena Bulk, Stena Fastigheter, HH-Ferries och NMM. Rederiet har sin bas i Göteborg och hade 2006 en omsättning på 9,5 miljarder SEK och hade 5,700 anställda.

Det finns många stora klädföretag i Göteborgsområdet. Under 2007/2008 flyttade Intersport[43] och MQ[44] sina huvudkontor till Göteborg från Jönköping respektive Borås. Även Lindex och Kappahl har sina huvudkontor i Göteborg.

Ytterligare göteborgska klädmärken är Nudie Jeans, Velour, Rickard Lindqvist, Stylein och Permanent Vacation för att nämna några.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Göteborgarens medelinkomst (sammanräknad förvärvsinkomst) år 2009 var 237 200 kronor.[45] År 2009 hade 16–19-åringar en medelinkomst på 15 000 kronor, 20–64-åringar en medelinkomst på 249 800 kronor och 65+ 214 700 kronor.[45]

Staden Göteborg hade år 2006 en inkomst på 19 299 000 000 kronor (19,3 miljarder)[46], varav inkomsterna från de kommunala bolagen låg på 14,7 miljarder kronor och skatteintäkterna på 6,6 miljarder. Man gjorde ett rörelseresultat på 1,4 miljarder kronor, vilket var en försämring från 2005 då man gjorde en "vinst" på 2,2 miljarder. Kommunens tillgångar hade ett sammanlagt värde på över 64 miljarder kronor. År 2007 gjordes ett resultat på 1,6 miljarder kronor.[41]

Göteborgs stad bedriver verksamhet i 35 helägda kommunala bolag och är indelade i två koncerner; GKF-koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB) och Framtidenkoncernen (Förvaltnings AB Framtiden).[47] Inom GKF finner man bland andra bolagen Göteborg Energi AB, Göteborgs Hamn AB, Liseberg AB, Higab, Göteborgs Gatu AB och Göteborgs Stadsteater AB.[47] Framtidskoncernen ansvarar i huvudsak för byggnation & förvaltning av bostäder och ägande av kommersiella lokaler. Det finns sammanlagt 15 bolag inom koncernen.[47]

Business Region Göteborg[redigera | redigera wikitext]

Business Region Göteborg (BRG) är ett helägt, icke vinstinriktat dotterbolag till Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB, vilket i sin tur är helägt av Göteborgs Stad. BRG arbetar för ökad tillväxt och sysselsättning i Göteborgsregionen.

Handel[redigera | redigera wikitext]

I Göteborg bedrivs omfattande handel, både i de centrala delarna och i kringliggande handelsområden. Här finns ett stort utbud av varuhus, handelsplatser och anläggningar för shopping. Som i många andra städer koncentreras handeln alltmer utanför stadskärnan i stora handelsområden. I Storgöteborg är det Kållered, Bäckebol och Högsbo-Sisjön som räknas till dessa områden. I centrala Göteborg är Nordstan det köpcentrum som toppar listan över de tio största köpcentrumen i landet. Med en årlig omsättning på över 3,5 miljarder kronor och med över 34 miljoner besökare årligen är det en drivande motor inom handeln i Göteborgsregionen.[48] Dessutom är både Kungsgatan och Avenyn stora shoppingstråk med många kaféer och butiker.

Fiskerinäring[redigera | redigera wikitext]

Auktionen i Göteborgs fiskhamn är Sveriges största fiskauktion och startade 1910. Till auktionen kommer såväl söt som salt fisk från hela landet. Det mesta som säljs är rensad hel fisk men vissa fiskarter säljs orensade. Som privatperson går det inte att handla på auktionen.[49]

Sillfisket

Sillfisket tog fart 1747, och sillen återkom därefter i stora mängder varje år. Det berättas att sillen år 1750 vandrade in i Göta älv, och ända upp till Hisingsbron vid Tingstad. Inledningsvis var beredskapen dålig för att fånga sillen, man övergav ganska snart nätfiske och började skaffa sig sillvadar. Fångsten ökade då snabbt, så att den årliga exporten, som 1755 utgjorde 442 tunnor, hade stigit till 152 000 tunnor 1764. Till Sverige avsattes samma år 62 000 tunnor. Silltillgången var så omfattande, att man tidigt behövde hitta även andra sätt att använda den. Det var så tillverkningen av tran började, vilket i slutet av 1770-talet fick ett stort uppsving. Även rökt sill exporterades. Utförseln av saltad sill var som högst under början av 1790-talet (åren 1791-95 exporterades totalt över 800 000 tunnor), men avtog fram till 1807, då den utgjorde 141 000 tunnor. Därefter avtog den närmast helt, för att 1808 uppgå till 2 200 tunnor och 1809 till 1 500, varefter det storskaliga sillfisket upphörde.[50]

Turism[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Turism i Göteborg

Varje år drar staden in mer än 21 miljarder kronor till staten som direkt kommer ifrån turister som besöker Göteborg.[51] Festivaler som Way Out West och Kulturkalaset beräknas årligen generera över 200 miljoner kronor i skattepengar, Ullevikonserterna å sin sida drar in 300 miljoner.[52]

Från och med mitten av 1990-talet har turistnäringen ökat stort i Göteborg. På senare år har flera nya hotell byggts såsom Clarion Hotel Post och Avalon hotel vid Kopparmärra. Andra är under bebyggelse som Hotell Riverside[53]. År 2006 räknade man med att det fanns 6 690 hotellrum i staden.[54] Göteborgs, och Nordens, största hotell är Hotel Gothia Towers med 704 rum, varav 11 femstjärniga sviter. Själva hotellet är fyrstjärnigt. Under 2012 till 2014 sker en utbyggnad varefter hotellet kommer att ha 1200 rum vilket kommer att göra det till ett av Europas största hotell.[55]

Politik och administration[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Göteborgs kommun
Panoramabild över Gustav Adolfs torg

Administrationen sköts till övervägande del av kommunerna, Västra Götalandsregionen och länsstyrelsen i Västra Götalands län. Den största kommunen är Göteborgs kommun, även kallad Göteborgs stad, vilket är efterföljaren av den historiska staden Göteborg. Kommunen har vuxit för att ge plats åt stadsbebyggelsen, och stora områden i sydväst, nordost och på Hisingen har inkorporerats. Mölndal och Partille har dock förblivit egna kommuner. Historiskt har det område som direkt administrerats av stadens styrelse varierat i betydelse i förhållande till de områden som legat utanför stadens direkta styrelse. I mitten av 1800-talet låg till exempel inte de expansiva hamnarna i Majorna under Göteborgs styrelse men kan nog ändå anses ha varit en del av Göteborg.

Göteborgs stad ingår i den så kallade Göteborgsregionen som är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige med 890 956 invånare (20 juni 2007). Göteborgs stad är en organisation där verksamheten bedrivs både i förvaltnings- och bolagsform. Mycket av verksamheten är uppdelad i 10 stadsdelsnämnder (SDN) som fattar politiska beslut utifrån vilka lika många stadsdelsförvaltningar sedan bedriver tjänstemannaarbete. Cirka 30 000 av de totalt 45 000 personer som är anställda av Göteborgs stad arbetar i stadsdelsförvaltningarna. Koncernen Göteborg omsätter årligen 34 miljarder kronor. Organisationen styrs av kommunstyrelsen med sina 13 ledamöter och fem ersättare. Kommunen har sedan 2007 en majoritet bestående av representanter från Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Hösten 2008 valdes Anneli Hulthén till ny kommunstyrelseordförande efter den mångårige Göran Johansson.

Kommunstyrelsen lyder under kommunfullmäktige med 81 ledamöter som sammanträder tio gånger om året. Dessa sammanträden är offentliga och där utses ledamöter till stadens nämnder och bolagsstyrelser och de skriver budgeten med dess mål och riktlinjer. Under kommunfullmäktige lyder stadsdelsnämnderna, ett trettiotal facknämnder/förvaltningar och cirka 25 bolag. Dessa bolag, med cirka 8 000 anställda och en samlad omsättning på 29 miljarder kronor, har alla en politisk styrelse och de två största är Göteborgs Kommunala Förvaltning AB och Förvaltnings AB Framtiden. Andra bolag är Göteborgs spårvägar AB, Älvstranden utveckling AB, samt det delägda regionala bolagen Renova, Gryaab och Grefab.

De olika förvaltningarna är uppdelade i åtta olika områden: Fastigheter och bostäder, Fritid, Kultur, Miljö, Teknisk försörjning, Trafik, Utbildning och Övriga förvaltningar.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Göteborgsvy över Vasastaden med Haga och Skanstorget i förgrunden.

Göteborg har som många andra svenska städer sedan lång tid använt församlingar som administrativ indelning. Göteborgs kommun har även använt en indelning i 83 administrativa stadsdelar för att hålla ordning på fastighetsindelningen. Stadsdelsnämndsområdena har från tillblivelsen på 1990-talet varit den mest betydelsefulla indelningen inom Göteborgs kommun och har börjat användas allmänt. Stadsdelsnämndsområdena är i sin tur indelade i primärområden. Stadsdelarna har idag ingen administrativ betydelse, men har däremot en stark förankring i invånarnas historiska medvetande. Indelningen i stadsdelar ska inte förväxlas med indelningen i stadsdelsnämnder.[56]

Stadens administrativa indelning[redigera | redigera wikitext]

  • Stadsdelsnämndsområden, 10 stycken.[57] En politisk- och administrativ indelning, som består av 1–9 primärområden.
  • Primärområden, 94 stycken. Detta är en funktionell indelning, bestående av 2–20 basområden.
  • Basområden, 929 stycken. En rent statistisk indelning, som innehåller en eller flera fastigheter.
  • Trakter, 226 stycken. Stadsplane- och fastighetsindelning, som består av 1–330 block/kvarter.
  • Block/kvarter, cirka 6 000 stycken. Dessa infördes 1984 och består av en till flera hundra fastigheter.
  • Kvarter, cirka 5 000 stycken. Främst ett kartbegrepp.
  • Fastigheter, cirka 70 000 stycken. Den minsta indelningsenheten.
  • Församlingar, 36 stycken. En historiskt betingad, kyrklig indelning.
  • Valkretsar, 4 stycken. Innehåller valdelområden.
  • Delområde (val), 53 stycken. Består av valdistrikt.
  • Valdistrikt, 279 stycken. Kopplade till basområden.

[58]

Stadsdelsnämnder och primärområden[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs kommun har sedan den 1 januari 2011 tio stadsdelsnämnder, som ansvarar för förskola, grundskola, särskola, lokal fritidsverksamhet, lokal biblioteksverksamhet, handikapp- och äldreomsorg, barnomsorg och individ- och familjeomsorg inom det egna stadsdelsnämndsområdet. Några av de största stadsdelsnämnderna är Linnéstaden-Majorna med 61 000 invånare och Centrum med 55 000 invånare.[59]

Göteborgs kommun har sedan 1990 varit indelat i 21 (sedan 2010 20) stadsdelsnämnder. Den 28 januari 2010[60] beslutade kommunen att de dåvarande stadsdelsnämnderna skulle minskas genom sammanslagningar.[57]

Arkitektur och byggnadsverk[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Arkitektur i Göteborg
Göteborgs Centralstation.

I Göteborg finns i stort en relativt ung bebyggelse. Bränder har ödelagt Göteborgs byggnader i olika omgångar, och av stadens första byggnader finns i dag bara Kronhuset och Residenset kvar. Efter den sista stora branden byggdes bara stenhus inom Vallgraven, och de kvarter som uppfördes var av måttlig höjd, vilket fortfarande avspeglar sig i Göteborgs stadskärna. En annan effekt av dessa bränder och de lagar som omgärdat byggandet i Göteborg är de i dag så typiska landshövdingehusen som främst finns i de västra delarna av Göteborg, Bagaregården, GamlestadenLindholmen och i LundbyHisingen.

Under 60 och 70-talet genomfördes ett stort rivningsprojekt och nybyggnations projekt i Göteborg som stadens politiker kallade "Europas största saneringsprojekt" vilket gjorde att många stadsdelar såsom t.e.x. Masthugget, Landala, Annedal och Haga helt ändrade karaktär.[61]

Karakteristiska byggnader i Göteborg[redigera | redigera wikitext]

Centralstationen ligger i hjärtat av Göteborg, bredvid Nordstan och Drottningtorget. Byggnaden har byggts om ett antal gånger sedan invigningen den 4 oktober 1858. I den ursprungliga stationen, ritad av arkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd, fanns en banhall som tågen stannade i. På 1920-talet byggdes den om till en vänthall. Tidigare fanns det även ett lokstall vid stationen, detta är numera borta och lokstationen ligger istället i Sävenäs. I samband med ombyggnaden 2003 uppfördes Centralhuset. Dessa två tillsammans med Nils Ericsonterminalen kallas detta Resecentrum Göteborg.

Göteborgsoperan
Göteborgs Konstmuseum
Feskekôrka

Inte långtifrån Centralen, vid Lilla Bommen ligger Skanskaskrapan eller i folkmun kallad läppstiftet. Huset är en 22 våningar (86 meter) högt och röd- och vitrandig skyskrapa vid Göta älv. Det officiella namnet är egentligen Lilla Bommen. Huset ritades av Ralph Erskine och byggdes av Skanska under ledning av Gösta Backmark. Den invigdes officiellt 1989 och innehöll då Skanskas huvudkontor i Göteborg. Tillsammans med fartyget Barken Viking som ligger permanent förtöjd vid kajen har Läppstiftet blivit ett kännetecken för Göteborg.

Sydväst om Lilla Bommen vid Göta älvs strand ligger Göteborgsoperan. Byggnaden invigdes i oktober 1994. Arkitekten Jan Izikowitz inspirerades av landskapet och beskrev sin vision som

Någonting som får ens sinne att sväva över det snirklande landskapet som vingarna på en fiskmås. Dess form ska vara inspirerat av dess placering det imponerande med svårfångade landskapet med sina ljus och öppenhet, till hamnens konkreta tekniska konstruktioner; broarna elegant svävande över vattnet; den uppenbara inramningen av hamnkranarna, styrkan, mjukheten och elegansen av ett skepps fartygskropp, fiskmåsarnas vingar och det felfria strömlinjeformade skepnaden av ett segel.

Längst upp på Avenyn ligger Göteborgs konstmuseum och Göteborgs Konsthall bakom den karaktäristiska skulpturen Poseidon ritad av Carl Milles. Byggnaderna ritades av arkitekterna Arvid Bjerke och Sigfrid Ericson och uppfördes 1919-1923 inför 300-årsfirandet av staden. Under 1960- och 1990-talet har museet fått modernare tillbyggnader. Intill Konsthallen och Konstmuseet står Göteborgs Konserthus som är en byggnad som stod färdig 1935. I maj år 1916 hade Caroline Wijk donerat 700 000 kronor till ett nytt konserthus i Göteborg. Donationen gjordes till minne av hennes son Olof Olofson Wijk som gick bort 1896 i Uppsala, vid 22 års ålder. Stadsfullmäktige beslutade den 15 juni 1916 att tacksamt mottaga donationen, och att uppföra ett konserthuset med "enkel och flärdfri karaktär". 1931 utlyste man en arkitekttävling och uppdraget att rita konserthuset gick till Nils Einar Eriksson som skolats i funktionalismen men han valde att ge konserthusets yttre en mer traditionell, nyklassicistisk, fasad för att bättre smälta in bland de andra monumentala husen på Götaplatsen. Interiört är huset rikt dekorerat med konstverk och mycket välbevarat och själva konsertsalen med plats för 1 247 personer är klädd med faner av sykomorlönn som ger ett varmt intryck.

Feskekôrka, ursprungligen Fiskhallen,[62] är en fisk- och skaldjursmarknad vid Rosenlundskanalen i centrala Göteborg, och är byggd på numera utfylld befästningsmark. Feskekôrkan invigdes den 1 november 1874 och det göteborgska namnet har den fått för sitt utseendes skull som mycket riktigt liknar en kyrka. Byggnaden är starkt förknippad med Göteborg.

"Nya" Pedagogen är ett byggnadskomplex i vilken verksamheten vid den utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet huvudsakligen är placerad. De nuvarande byggnaderna är belägna i centrala Göteborg. Från mitten av 1970-talet till och med våren 2006 var Pedagogen placerad i Mölndal. Det nuvarande byggnadskomplexet omfattar tre byggnader. Sociala Huset som uppfördes under åren 1849–1855 som Allmänna och Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg. Tomten låg då i utkanten av Göteborg, på de frilagda området vid Vallgraven som tidigare upptagits av befästningsverken. Sociala Huset är byggt på det högverk som stod i mitten av bastionen Carolus Dux vid Grönsakstorget. Gegerfeltska villan som ritades av Göteborgs stadsarkitekt 1872–1896, Victor von Gegerfelt. Byggnaden uppfördes 1874–1875. Det tredje huset är Gamla Latin som uppfördes 1862 på Hvitfeldtsplatsen och ritades av Hans Jacob Strömberg. Byggnaden var Göteborgs första läroverk.

Oscar Fredriks kyrka.
Masthuggskyrkan
Skansen Kronan

Oscar Fredriks kyrka är en kyrkobyggnad som ligger i ena änden av Värmlandsgatan i stadsdelen Olivedal, Oscar Fredriks församling, Västergötland och tillhör Göteborgs stift. Kyrkan är rest på det så kallade Dahlinska berget.[63] Kyrkan invigdes 1893 och ritades av Helgo Zetterwall. Den är ett praktexempel på nordeuropeisk tegelgotik (nygotik). Det är en stor kyrka, som ursprungligen hade 1 685 sittplatser. Kyrkan har sedan dess restaurerats tre gånger: 1915, 1940 och 1974.

En annan karakteristisk kyrka i Göteborg är Masthuggskyrkan som med sin höga position på Masthuggsberget syns från stora delar av Göteborg. Den ritades av Sigfrid Ericson i nationalromantisk stil, och byggmästare var Ivar Burman. År 1910 fastställdes ritningarna till kyrkan, byggstart var 1911 och invigningen skedde den 11 oktober 1914 av biskopen Edvard Herman Rodhe. Men redan den 2 augusti hade kyrkan fått träda i tjänst, när dess klockor, liksom stadens övriga kyrkklockor, klämtade för den allmänna mobiliseringen.

Göteborgs rådhus är beläget vid Stora Hamnkanalen och Gustaf Adolfs torg. Det stod klart 1672 och är ritat av Nicodemus Tessin d.ä. Huset uppfördes i nederländskt tegel. Här satt tidigare stadsstyrelsen för Göteborg men idag finns här delar av Göteborgs tingsrätt. Omfattande ombyggnader skedde 1814–1817, bland annat genom att det gamla huset byggdes in i ett skal av tegel, så att murarna skulle kunna bära en tredje våning. Fasaden mot torget fick dessutom ett mäktigt mittparti med kolonner, balkong och breda entrétrappor. Huset ansågs med tiden för litet och efter 27 års utredningar, utlystes 1912 en tävling där första priset gick till professorn och arkitekten Gunnar Asplunds förslag "Andante". Efter ytterligare diskussioner och tveksamheter, invigdes den funktionalistiska tillbyggnaden på hösten 1936. Den kallas ibland för Asplundska tillbyggnaden och präglas invändigt av den ljusa rådhushallen med sin glasvägg mot rådhusgården.

Sveahuset byggdes 1888–1890 av F O Peterson & Söner efter ritningar av Adolf Emil Melander som huvudkontor åt Brand- & Lifförsäkringsbolaget Svea. Försäkringsbolaget köpte tomten 1867 och använde den befintliga byggnaden som kontor, men på grund av platsbrist utlystes den arkitekttävling som vanns av Adolf Emil Melander med bidraget "Hör oss Svea". Bidraget karaktäriserades av en staty av Moder Svea flankerad av två lejon placerad på taket ovanför huvudentrén. Statyn av Moder Svea användes även på andra av företags byggnader och kan bland annat ses på fastigheten Karl Johans gate 6 i Oslo.[64] Numera huserar hotellet Elite Plaza Hotel i huset.

Skansen Westgötha Leijon, i dagligt tal Skansen Lejonet eller äldsta benämning Gullberg Skantz, ligger på Gullberget vid Gullbergsvass. Den är en av två gamla försvarsskansar som uppfördes i slutet av 1600-talet av Erik Dahlbergh, den andra är Skansen Kronan som grundlades två veckor före "Lejonet". I Erik Dahlberghs bokverk Suecia antiqua et hodierna från 1690–1710 finns en gravyr av Göteborg, där man ser den nyuppförda skansen i förgrunden. På denna gravyr kallas Skansen Lejonet för Leo Gothicus. Skansen Kronan är en försvarsanläggning på Risåsberget, Ryssåsen och tidigt även Utterberget, i stadsdelen Haga. Skansen byggdes 1687–1689 under ledning av Olof Örnehufvud och kapten Carl Magnus Stuart,[65] samt efter ritningar av Erik Dahlbergh.

Åren 1639–1641 anlades en förskansning med jordvallar på platsen, Ryssåsens skans eller Juteskrämman, och på 1650-talet tillkom också en del murverk, samt ett batteri som lades på bergets högsta topp. Det var Johan Wärnschiöld som några år före sin död hade hand om detta arbete. Men skansen förföll och ersattes av den nuvarande vars grundsten lades den 9 juni 1687 sedan ritningarna godkänts av kung Karl XI.

Nya Älvsborgs fästning.

Älvsborg, Älvsborgs fästning eller Älvsborgs slott, var från 1300-talet till 1600-talet en betydelsefull befästningsanläggning vid Göta älvs utlopp. Fästet låg på den södra sidan av älven, strax väster om det senare byggda Göteborg på den plats där Klippan (som är en del av primärområdet Kungsladugård) ligger idag. Numera är det en ruin och de ännu synliga lämningarna härrör från renässansslottet. Alla lämningar efter den medeltida borgen är försvunna. Den första borgen i Älvsborg, byggdes före 1366, då ett "hus" (medeltida beteckning på borg) omnämns i den så kallade Ålholmstraktaten. Borgen, byggd i trä, var tillsammans med dess slottslänförlänat som pantlän av kung Håkan Magnusson. Han löste lånet och återfick Älvsborg senast 1370. Drottning Margareta pantsatte dock borgen ånyo år 1377. För att försvara Göteborg byggdes 1645 ett provisoriskt batteri på en holme vid hamninloppet. Året därefter påbörjade Johan Wärnschiöldh att formge en permanent befästning med en främre och större oregelbunden skans och ett bakre fyrhörnigt avskiljt (detacherat) verk. Detta började byggas 1647 men 1651 hade han utarbetat ett nytt förslag som efter omarbetning innebar en främre bastionerad femhörning med bakomliggande hornverk, Nya Älvsborg. Vid krigsutbrottet 1657 sattes den ofullbordade befästningen i provisoriskt försvarsstånd. Efter krigets slut fortsattes fästningsarbetet, men först i slutet av 1670-talet fullbordades den egentliga fästningen. 1661, då Älvsborg raserades, erhöll befästningen namnet Nya Älvsborg. 1686 uppfördes ett starkt torn. Under 1690-talet fick Nya Älvsborg emellertid förfalla, fram tills 1697 då de avbrutna arbetena på hornverket återupptogs. 1701 var Nya Älvsborg "i tämlig defension".

Vid Korsvägen ligger Gothia Towers och Universeum. Intill ligger Världskulturmuseet. Arkitekterna Cécile Brisac och Edgar Gonzalez kallade sitt bidrag i arkitekttävlingen för Ice Cube. Detta beroende på att de minimalistiska formerna sades efterlikna de naturliga variationerna hos en iskub. Världskulturmuséets ingång ligger på den norra delen av byggnaden.

Strax sydost om Göteborgsoperan låg fram till 2012 ett 60 meter högt pariserhjul, uppfört 2010. Hjulet flyttades till Liseberg, för att ersätta ett äldre hjul.

Byggnadsminnen[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett 70-tal profana byggnadsminnen i Göteborgs Stad – från Bäckebol på östra Hisingen (1964) till Feskekôrka inom Vallgraven och Kvarteret Furiren i Haga (2013). Ett av dessa är Ahlbergska huset, tidigare Sjöräddningssällskapets hus, vid Skräddaregatan 1–3 på Otterhällan och byggnadsminne sedan den 19 april 1982.[66]

Dessutom finns det nio statliga byggnadsminnen belägna i Göteborgs Stad. Många av försvarsverken är värda att bevara för framtiden – exempelvis Nya Älvsborgs fästning, Skansen Lejonet och Skansen Kronan. I Göteborg Stad ligger även Länsresidenset med Landsstathuset, Stora Känsö, Göteborgs universitetets huvudbyggnad och delar av Lorensbergs villastad samt Vinga fyrplats. Flera av de statliga byggnaderna blev minnesmärken redan den 25 januari 1935. Senare tids byggnadsminnen är Vinga fyr (1978), Göteborgs universitet och Landstathuset (1993) samt några av husen i Lorensbergs villastad (1994).

Staden har även 68 kyrkliga kulturminnen, som är särskilt skyddsvärda, exempelvis: Christinae kyrka (Tyska kyrkan), Gustavi kyrka (Göteborgs domkyrka), Masthuggskyrkan och Örgryte gamla kyrka.

Göteborgs högsta byggnader[redigera | redigera wikitext]

I Göteborg finns ett flertal höga byggnader. Lisebergstornet är 116 meter högt och kontorshuset Lilla Bommen i folkmun kallad Läppstiftet har länge varit Göteborgs högsta hus med en höjd på 86 meter. Från 2012 till 2014 byggs det ett nytt torn - East Tower - ett tredje hotelltorn för Gothia Towers med en höjd av 100 meter. Därmed blir det Göteborgs högsta boningshus.

Media[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Massmedia i Göteborg

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, som gavs ut mellan 1832 och 1973, dominerade Göteborgs tidningsmarknad fram till 1930-talet men tappade efterhand läsare till Göteborgs-Posten. Göteborgs-Posten som i folkmun brukar benämnas GP gavs första gången ut 1858 och hade 2010 en räckvidd på 541 000 läsare vilket gjorde Göteborgs-Posten till Västsveriges största morgontidning. GP är liberal och har sitt kontor och redaktion vid Polhemsplatsen i centrala Göteborg.[67][68]

År 1902 grundades Göteborgs-Tidningen, som 1967 bytte namn till GT och i dag är uppköpt av Bonnierägda Expressen och i praktiken fungerar som denna tidnings lokalupplaga. År 1998 etablerade sig den globala gratistidningen Metro i Göteborg. 2004 lanserades annonsfria och kritiska Göteborgs Fria Tidning.

Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion har egna lokaler på Norra Älvstranden i det så kallade Kanalhuset. Huset uppfördes ursprungligen för Hasselblad. Företaget flyttade dock bara efter en kort tid, varefter lokalerna byggdes om och anpassades för medieverksamhet. Utrymmena i Kanalhuset är mindre än i det gamla mediehuset Synvillan i Örgryte, som byggdes på sjuttiotalet. I Kanalhuset spelas bland annat Debatt, Uppdrag Granskning, Filmkrönikan och På Spåret in. Även TV4 har lokaler i Göteborg, vid Grönsakstorget. Här spelar man in TV4Nyheterna Göteborg, men har även utrustning för inspelningar som Bingolotto och Lotta på Liseberg.

Kultur och nöje[redigera | redigera wikitext]

Göteborg har ett brett utbud av kultur och nöje. Här finns några av landets mest välbesökta museer konsertscener, många teatergrupper och scener, och ett aktivt konst- film- och musikliv. Nöjesfältet Liseberg är beläget i staden, vilket är Nordens största nöjespark. Varje år arrangeras även ett antal stora kulturevenemang som Bokmässan, Göteborgs Filmfestival, musikfestivalen Way Out West, och vartannat år arrangeras dans och teaterfestivalen och Göteborgs Internationella Konstbiennal. Kulturkalaset sker årligen i mitten av augusti, en fest för både göteborgare och besökare, med mängder av konserter, upplevelser och evenemang, med fri entré.[69] Stadsbiblioteket vid Götaplatsen är Göteborgs mest välbesökta kulturinstitution och 2008 hade biblioteket fler än 1,1 miljoner besökare.[70]

Poseidon i Göteborg.

Konst[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs konstmuseum är Sveriges främsta museum för nordisk 1880- och 1890-talskonst. Av nordiska konstnärer finns målningar av Edvard Munch, Ernst Josephson, Carl Larsson, Peder Severin Krøyer och Anders Zorn, men museet har även verk av van Gogh, Monet, Rembrandt och Picasso.[71] Större institutioner som fokuserar på samtidskonst är Göteborgs konsthall och Röda Sten Konsthall. Göteborg har även Sveriges enda större internationella konstbiennal som startade 2001.[72] Se även Lista över konstgallerier i Göteborg.

I Göteborg finns ett stort antal offentliga konstverk, Poseidon och Kopparmärra är kanske de mest omtalade. Utöver dessa klassicistiska verk finns även modernistiska verk av internationella storheter som exempelvis Vilande figur i två delar III av Henry Moore[73] och De tre vingarna av Alexander Calder.[74] Se även Lista över offentlig konst i Göteborg.

Göteborgs universitet har Nordens största konstnärliga fakultet vilken består av de tre institutionerna Akademin Valand (som är en sammanslagning av Filmhögskolan, Högskolan för fotografi, Konsthögskolan Valand och Litterär gestaltning), Högskolan för design och konsthantverk och Högskolan för scen och musik.[75]

Sveriges enda större design- och konsthantverksmuseum, det internationellt erkända Röhsska museet finns i Göteborg. Museet innehåller Sveriges förnämsta samling av ikonografiska form- och designprodukter men även en stor samling asiatisk konst och konsthantverk. Granne med museet ligger Högskolan för design och konsthantverk (HDK). På Vallgatan kan man besöka Konsthantverkshuset.[76]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Mässan Bok & Bibliotek, allmänt känd som Bokmässan är Nordens största mötesplats för bok- och biblioteksbranschen och Europas näst största i sitt slag. Mässan arrangeras årligen i Göteborg av Bok & Bibliotek i Norden AB samt Svenska Mässan.[77]

Museer[redigera | redigera wikitext]

I Göteborg finns många museer att besöka. Vid korsvägen ligger Världskulturmuseet som bortsett från Moderna museet i Malmö är Sveriges enda statliga museum utanför Stockholm. Världskulturmuseet som i sina olika gallerier visar växlande, tematiska utställningar som speglar begreppet världskultur. Närmsta granne är Universeum, ett vetenskapscentrum och museum med allt från hajar och regnskog till spännande experiment.[69] Andra välbesökta museer i Göteborg är Konstmuseet, Naturhistoriska museet, Röhsska Museet, Stadsmuseet, Göteborgs Maritima Centrum, och Sjöfartsmuseet.

Biografen Draken under Göteborg International Film Festival.
Ingången till festivalen Way Out West i Slottskogen.
Liseberg

Teater[redigera | redigera wikitext]

De första teatersällskapen kom till Göteborg mot slutet av 1600-talet och spelade i exempelvis lador och magasin. Göteborgs första offentliga teater Comediehuset byggdes 1779.[78] År 1816 byggdes den första Stora TeaternSödra Hamngatan.[79] År 1856 hade denna byggnad tjänat ut och man lät bygga Göteborgs Nya Theater, som på 1880-talet bytte namn till Stora Teatern, eller Storan som den numera kallas.

Stora Teatern används som gästspelsscen för scenkonst, där "nytt möter gammalt och det stora formatet möter det lilla." Andra viktiga teatrar i Göteborgs historia är exempelvis Lorensbergsteatern, Stadsteatern och Göteborgsoperan. Kring Järntorget finns de mindre teatrarna Folkteatern, Hagateatern och Masthuggsteatern, där fria teatergrupper håller till.[69]

Opera[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1994 har Göteborgsoperans etablering inneburit ett uppsving för både staden och hela regionen Västra Götaland när det gäller opera, musikal, konsert och modern dans. Under ett år har Göteborgsoperan med sin annexscen i Skövde cirka 250 000 besökare. Inriktningen på barn och ungdom är därvid särskilt intressant. Egenfinansieringen är ovanligt hög - inte mindre än 27 procent.[80][81]

Film[redigera | redigera wikitext]

På annandag jul 1896 skedde, i Valandhuset, den första filmförevisningen i Göteborgs historia.[82] 1902 öppnades Kinematografen i Göteborgs arkader vilket var Sveriges första fasta biograf. I maj 1916 stod Hasselblad Film AB:s filmateljé färdig, som låg högst upp på Otterhällans krön och på sin tid var en av Sveriges största och modernaste filmateljéer. Under åren 1916-1919 spelade man in ett trettiotal filmer, med bland andra Gösta Ekman den äldre. Stjärnregissören hette Georg af Klercker. Göteborgs största biograf är i dag Filmstaden Bergakungen, som öppnade i november 2006. Utöver denna finns ett tiotal biografer runt om i staden.

Viktiga institutioner för film i Göteborg är Filmhögskolan och Göteborg Film Festival som startade redan 1979. Festivalen har utvecklats till Nordens största publika filmfestival. Varje år, i månadsskiftet januari-februari visas cirka 450 filmer för 200 000 besökare.[69]

Musik[redigera | redigera wikitext]

Under 1960-talet fick musikgruppen The Spotnicks från Göteborg stora framgångar, även internationellt. Andra uppmärksammade göteborgsband under denna tid var Tages och The Shakers. År 1966 öppnade pop- och rockklubben Cue Club, vilken fick en central roll i stadens dåtida musikliv.[83] Under 1970-talet var Göteborg ett starkt fäste för proggrörelsen, som först var verksam i allaktivitetshuset Hagahuset och efter dess stängning, på Sprängkullen.[84] Här fanns också huvudredaktionen för tidningen Musikens makt och skivbolaget Nacksving.[84] Särskilt uppmärksammade band från Göteborg var Nationalteatern, Nynningen och Motvind.

Under punk- och postpunkvågen, under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet, var föreningen Garageligan tongivande som skapade spelningar för mindre band och arrangerade Slottsskogsfestivalen under ett flertal år. Under indiepopen blev band som Easy och Broder Daniel nationellt kända. Senare har band som The Soundtrack of Our Lives och Håkan Hellström som blivit något av göteborgska ikoner.

På 2000-talet finns det många aktiva musikscener i Göteborg. Göteborgs Konserthus är ett av den nordiska funktionalismens stora monument och berömt för sin fina akustik. Här finns Göteborgs Symfoniker som bildades 1905 och utsågs till Sveriges nationalorkester 1997. Orkestern ger årligen ett 90-tal konserter.[69][85] På den klassiska nattklubben Nefertiti möts den nya experimentella musikscenen och jazzen som har haft Nefertiti som ett självklart centrum sedan 1978.[86] Internationellt förknippas Göteborg även med musikstilen Melodisk death metal som växte fram i Skandinavien under 1990-talet, med viss koncentration i Göteborg. Band som brukar nämnas i sammanhanget är exempelvis At the Gates, Dark Tranquillity, och In Flames.[87]

I Slottsskogen arrangeras sedan 2007 varje år musikfestivalen Way Out West som blivit en av Sveriges största festivaler.

Liseberg[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Liseberg

Liseberg är Nordens största nöjespark, belägen i vid Korsvägen i Göteborg. Parken drivs som ett aktiebolag och är helägt av Göteborgs kommun. Den invigdes inför Jubileumsutställningen i Göteborg 8 maj 1923. Sommarsäsongen sträcker sig från slutet av april till mitten av oktober och Jul på Liseberg är öppet från mitten av november fram till jul. Liseberg är Sveriges största turistmål och har 3 miljoner besökare årligen.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Göteborg har under 1990-talet satsat på att öka antalet besökare till Göteborg genom att bli en så kallad evenemangsstad. De stora evenemangen ordnas av kommun och näringsliv tillsammans genom samarbetesorganisationen Göteborg & Co. Några nyligen gjorda satsningar är: Göteborg som julstad (med bland annat Jul på Liseberg) och Göteborg som hamn för de stora kryssningsfartygen. I Svenska Mässan anordnas många stora mässor, konvent och konferenser. Kommunen eftersträvar även att ordna många stora idrottsevenemang. En satsning som haft stor utdelning var när VM i friidrott anordnades 1995. I samband med detta började man även på allvar med den stora folkliga festen Göteborgskalaset. På egen hand har de stora årliga, internationella ungdomscuperna vuxit upp och blivit något av ett kännemärke för Göteborg.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Ullevi år 2006.
Huvudartikel: Sport i Göteborg

Sport i Göteborg har genom åren till stor del förknippats med fotboll och allianslagen Gais, Örgryte IS och framförallt IFK Göteborg som har flest SM-guld i Sverige med sina 18 stycken. Allianslagens huvudarena är sedan 2009 Gamla Ullevi med en publikkapacitet på 19 000 åskådare. På senare år har även BK Häcken etablerats som elitförening i fotboll. Laget spelar sina hemmamatcher på Rambergsvallen. Betydelsefulla lag i andra sporter är ishockeylaget Frölunda Indians som spelar i Scandinavium och handbollslaget Redbergslid som spelar i Lisebergshallen. Ullevi är stadens största arena och används för större evenemang inom exempelvis fotboll, friidrott och speedway.

I Göteborg anordnas återkommande flera stora evenemang såsom Gothia Cup, världens största fotbollsturnering för ungdomar i åldrarna 11 till 19 år. Även inom handboll arrangerar staden en framstående turnering, i form av Partille Cup, världens största årliga turnering i handboll. Andra evenemang som återkommer årligen i Göteborg är Göteborg Horse Show, en internationell hästtävling som hålls i Scandinavium och Göteborgsvarvet, en halvmaraton som hålls varje år i maj. Inför varvet 2009 var över 53 000 löpare anmälda, vilket gör tävlingen till världens största i sitt slag. Göteborg Basketball Festival, Nordstadssvängen och Volvo Ocean Race är också återkommande tävlingar.

Mat i Göteborg[redigera | redigera wikitext]

Kafékultur[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Göteborgs kaféer

Under 1990-talet uppkom en kaféboom, med en stor tillväxt av antalet kaféer i centrala staden och år 2006 fanns det 193 kaféer i staden[54]. Detta har inneburit en stor överkapacitet och medfört att Göteborg är Sveriges kafétätaste stad. Kaféerna är främst centrerade kring Vasagatan, Haga-Nygatan, Linnégatan och inom vallgraven.

Restauranger[redigera | redigera wikitext]

Restaurang Sjömagasinet vid Klippan.

Göteborg har gjort sig känt på den internationella restaurangscenen genom flera stjärnkrogar. Göteborg har fem restauranger med stjärna från Guide Michelin Rouge: Thörnströms Kök, Restaurang 28+, Fond, Sjömagasinet och nytillskottet från 2008, Kock & Vin. Sjömagasinet bytte under 2011 ägare till Ulf Wagner och förlorade därmed automatiskt sin stjärna men återfick den 2013.[88] Inte mindre än sju kockar från Göteborg har utsetts till Årets kock de senaste tio åren. I Göteborg finns även gamla klassiska restauranger som Valand/Lilla London, Gamle Port, El toro bravo och Trädgårn. År 2006 räknade man med att det fanns 671 restauranger i staden.[54].

Göteborgska specialiteter[redigera | redigera wikitext]

Den göteborgska matkulturen är specialiserad på mat från havets skafferi, och det kulinariska erbjudandet består bland annat av hummer, ostron, havskräftor, räkor, musslor, krabbor, torsk, makrill och sill i världsklass.

En riktig göteborgsk specialitet är ätandet av Gustav AdolfsbakelseGustav Adolfsdagen den 6 november, vilket är vanligt i och omkring Göteborg.

En Halv- respektive Hel Special är en för Göteborg och Västra Sverige lokal snabbmatsrätt som finns hos de flesta gatukök. En Halv Special är ett korvbröd med en kokt eller grillad korv i. Ovanpå detta läggs sedan potatismos som därefter garneras med lämpligt tillbehör, vanligen ketchup i valfri mängd eller bostongurka, rostad lök, gurkmajonnäs, räk- eller västkustsallad. En Hel Special innebär två korvar i korvbrödet, för övrigt samma som en Halv dito. Anrättningen avnjuts lämpligen med en kall Pucko för att bli klassisk.

"Varm korf" för 10 öre per styck, började säljas för första gången i Göteborg vid Kopparmärra den 10 februari 1905.[89]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Broar och tunnlar[redigera | redigera wikitext]

I och omkring Göteborg finns fyra broar. Den som förknippas mest med staden är kanske Älvsborgsbron. Det är en 933 meter lång hängbro med 418 meters spännvidd och med sex filer som går över Göta älv i hamninloppet. Bron byggdes på entreprenad av AB Armerad Betong och Fried. Krupp, Rheinhausen till den sammanlagda summan av 40,5 miljoner kronor. Arbetet med bron startade på hösten 1963 och var fullt avslutat i december 1967, efter fem månaders försening. Det passerar cirka 65 000 bilar per dygn på bron. Även Göta älvbron går över älven, dock längre in i hamnen öster om Lilla Bommen. Vid invigningen 1939 var bron endast fyrfilig men har senare breddats med ett körfält på vardera sidan. Angeredsbron invigdes 1978 och går över E6, Göta älv, E45 och Norge/Vänerbanan. Arbetsnamnet på bron var Agnesbergsbron, men då den ingår i den stora Norrleden och är en huvudförbindelse till Angered fick den i stället sitt nuvarande namn. Marieholmsbron är en järnvägsbro som går från Gamlestaden över Säveån, Marieholm, Göta älv till Tingstad på Hisingen. En numera borttagen bro är Hisingsbron som gick mellan Hisingen och Göteborgs centrum. Den invigdes 1874 och revs 1969.

Tingstadstunneln är en motorvägstunnel under Göta älv som via E6 förbinder Hisingen med övriga Göteborg och fastlandet. Tunneln, som egentligen är två "rör" med tre filer i varje, är placerad mellan Göta älvbron och Marieholmsbron och går från Marieholm på fastlandssidan till Tingstad på Hisingssidan. Tunneln innehåller även Sveriges lägst belägna motorväg, cirka 15 meter under havsytan. Götatunneln är en vägtunnel under centrala Göteborg. Tunneln byggdes mellan 2000 och 2006 och invigdes 16–18 juni 2006, År 1995 beräknade man att den skulle stå färdig 1999 och kosta 1,8 miljarder kronor, men notan slutade på 3,2 miljarder. Tunneln ersätter den tidigare sträckningen av Götaleden (E45) genom centrala Göteborg, mellan Järntorget och Lilla Bommen längs Göta älv. Sträckan är hårt trafikerad – cirka 65 000 bilar per dygn – med vissa köer som följd, särskilt före tunnelns öppning. Den tidigare sträckningen ovan mark har haft flera nackdelar – vägen går "slalom" mellan husen och trafikflödet har blockerats av flera trafikljus. Hög bullernivå och stora avgasutsläpp har varit ett annat problem. Dessutom har leden blockerat tillgången till södra älvstranden och upptagit attraktiv mark. Det har varit svårt för cyklister och gångtrafikanter att korsa vägen och varje år har ett 50-tal människor skadats.

Andra tunnlar är Gnistängstunneln som ligger i västra Göteborg, Gårdstenstunneln i Angered och Lundbytunneln på Norra Älvstranden.

Infrastrukturprojekt[redigera | redigera wikitext]

Göteborg har under 20 års tid haft svårt för att få statliga pengar till viktiga infrastrukturprojekt i Göteborgsområdet. Detta har till stor del skyllts på bristfälligt ledarskap hos den lokala majoriteten i kommunen, och svårigheter att kommunicera med regeringen i Stockholm.[källa behövs] Den 30 mars 2010 höll infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) en presskonferens vid Korsvägen i Göteborg där hon presenterade regeringens beslut för infrastruktursatsningar 2010-2021.[90] Åsa Torstensson kommenterade; "Detta är en stor satsning på infrastrukturen i Västsverige [...] Genom ett unikt samarbete mellan staten, regionen och kommunerna kan vi förverkliga Västlänken, Marieholmstunneln och flera andra dyra projekt."[90] Totalt satsar regeringen 482 miljarder kronor, varav 65 miljarder kommer att finansieras genom vägavgifter, EU-medel, kommunala bidrag och trängselskatter, där både Stockholm och Göteborg satsar mycket pengar. Av dessa går 217 miljarder till investeringar, varav 33 miljarder till länen och 184 miljarder till investeringar i den nationella planen. 200 miljarder går till drift- och underhållsåtgärder, varav 136 miljarder till väg och 64 miljarder till järnväg.[91] Bland de projekt som nu realiseras finns det Västsvenska paketet, där det totalt satsas 61 miljarder varav 44 miljarder från regeringen och 17 miljarder från Göteborgs kommun, där trängselskatterna betalar merparten. Detta ska bland annat betala Marieholmstunneln, som regeringen redan veckan innan gett klartecken till och den stora kollektivtrafiksatsningen Västlänken och K2020.[92] Andra projekt som nu fått sin finansiering klar är en ny Götaälvbro, en utbyggnad av hamnbanan på Hisingen och en ny järnvägsbro över Göta älv. Vidare en utbyggnad av E20 till motorväg, bland annat genom Alingsås och Alingsås-Vårgårda, fortsatt utbyggnad av E45 Göteborg-Trollhättan till motorväg, sista etapperna i utbyggnaden av E6 i Bohuslän till motorväg, ny tågtunnel under centrala Varberg och flera andra mindre projekt. Västra Götalandsregionen satsar 5,8 miljarder kronor på investeringar i mindre riksvägar, länsvägar och resecentrum för kollektivtrafiken.[90]

Regeringens närtidssatsning[redigera | redigera wikitext]

I anslutning till Partihallsförbindelsen kommer Marieholmstunneln att byggas vilket ökar kapaciteten över älven. Den 11 september 2008 träffades de fyra allianspartiledarna Fredrik Reinfeldt, Maud Olofsson, Jan Björklund och Göran Hägglund i Göteborg för att redogöra för kommande infrastruktursatsningar.[93] Det har inte funnits några konkreta planer gällande byggstart, därför kom Göteborgspolitikerna med ett utspel om vägavgifter för att kunna påskynda bygget.[94] Men, efter presskonferensen visade det sig att byggstart av Marieholmstunneln skulle ske redan 2010 efter en extra infrastruktursatsning från regeringen på 7,6 miljarder kronor.[95] Beräknad byggkostnad är 3,5 miljarder SEK.[96] Förutom Marieholmstunneln kommer även Riksväg 40 att byggas ut till motorväg, och hamnens kommunikationer kommer att förbättras.[93] Maud Olofsson sade att "Göteborg har varit styvmoderligt behandlat och det är en hel del som måste göras.".[93]

För att utveckla kollektivtrafiken vidare, både lokalt och i regionen, har man startat projektet K2020 vilket förordar nya utbyggnader av järnväg, busskörfält och spårväg. Planen är att fram till 2025 nästan fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel mellan Göteborg och kranskommuner.[97] För att öka kapaciteten på stadens spårvagnsnät pågår ett utbyggnadsprojekt kallat Kringen. Det består i att bygga nya sträckor för att förbinda nätets olika länkar så att inte alla spårvagnar skall behöva passera de centrala delarna av stan. År 2009 återstod endast sträckan mellan Lilla Torget och Järntorget vilken beräknas invigas vintern 2013 samtidigt som omvandlingen av området Skeppsbron vid älven lär pågå. Pengar finns reserverade.

Betalzonen för trängselskatt i Göteborg markerad med orange linje.

Trängselskatt[redigera | redigera wikitext]

Den 1 januari 2013 infördes trängselskatt i Göteborg. Avgiften tas ut för alla svenskregistrerade bilar, som passerar en betalstation mellan 06.00 och 18.29 under vardagar. I praktiken avgiftsbeläggs endast privatägda bilar, då förmånsbilars och företagsbilars skatter är avdragsgilla. Avgift tas inte ut under lördagar, söndagar och dagar före helgdag. Inte heller under juli månad tas det ut någon trängselavgift.[98] Avgiften är 13 eller 18 kronor under rusningstid och 8 kronor under övrig tid.[99]

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Göteborg fungerar som nav i det västsvenska vägnätet. Från söder och öster kommer E20 från Köpenhamn respektive Stockholm. Norrifrån E6 från Oslo och vidare söderut till Malmö. Andra större vägar som går till/genom Göteborg är E45 och Riksväg 27/40. Överlägset mest trafikerad är Tingstadstunneln där över 120 000 bilar passerar varje dygn, detta trots att tunneln bara är dimensionerad för 90 000 bilar. E6/E20 från Mölndal öster om centrum, vid Liseberg, Korsvägen och i anslutning till riksväg 27/40 mot Landvetter flygplats är även den tungt trafikerad med 80 000 bilar som passerad dagligen. Söderleden från Askim till centrum samt Götaleden (Götatunneln) passeras båda av ca 60 000 fordon dagligen. Andra mycket trafikerade vägsträckor är E6 Klarebergsmotet, Riksväg 27/40 mot Kallebäck och E20 Partillemotet med 50 000 bilar dagligen.[100]

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

För kollektivtrafiken i Göteborg svarar Västtrafik. Trafiken bedrivs med spårvagn, buss, båt och tåg och utförs av olika entreprenörer. Kommunägda Göteborgs Spårvägar AB är efter senaste upphandlingen största entreprenören och kör merparten av bussarna, samtliga spårvagnar samt svarar för ombordpersonal på pendeltågen till Alingsås och Kungsbacka.

Göteborg är i dag en av få städer i Sverige som har kvar sina spårvagnar. I dag trafikeras Göteborg av 12 (numrerade 1–13, med undantag av linjenummer 12, som används av Spårvägssällskapet Ringlinien) spårvagnslinjer. Den senaste linjeutbyggnaden, kallad Kringen, invigdes delvis 2003 och var spårutbyggnaden på Skånegatan, som går mellan Stampgatan via Ullevi och Scandinavium till Korsvägen.

Göteborgsregionen har i dag pendeltågslinjer mot Alingsås, Kungsbacka och Älvängen. Några av Göteborgs pendeltågsstationer är Göteborgs centralstation, Lisebergs station samt Sävenäs, där det även finns en rangerbangård för godstrafik.

Göteborgs kommun har utarbetat en vision, K2020, som bland annat innebär att år 2020 ska kollektivtrafiken stå för 40 procent av alla resor i Göteborg. För att klara detta har trafiken bland annat utökats med tio procent från 2006 till 2008. Under januari till juli har 86 miljoner resor gjorts med Göteborgs stadstrafik och nära fem miljoner med pendeltågen.[101]

Följande tabell visar hur många som har rest med Västtrafik de senaste åren (pendeltågstrafik ej inräknad):[101]

År Antal resor (miljoner) Ökning jämfört med
föregående år
2004 134,4 -
2005 137,3 +2,2 %
2006 138,8 +1 %
2007 145,7 +5 %
2008 171,9[102] +18 %

Flygplatser[redigera | redigera wikitext]

I Göteborgsområdet finns två stora flygplatser; Göteborg-Landvetter flygplats (GOT), några mil öster om staden, på riksväg 27/40 mot Borås och Göteborg City Airport (GSE) på Hisingen (före detta Säve flygfält).

Göteborg-Landvetter flygplats (GOT) är Sveriges näst största flygplats, belägen i Härryda utanför Göteborg. Flygplatsen är Nordens sjätte största.[103] Flygplatsen invigdes 3 oktober 1977. Anledningen till att flygplatsen fick namnet Landvetter trots att den ligger i Härryda socken var att grannsocknen Landvetters namn ansågs vara mera lättuttalat för utlänningar. 2007 hade flygplatsen 4 355 455 passagerare, mot 4 181 043 passagerare året innan vilket motsvarar en ökning med 4,2 procent. Sammanlagt gjordes det 31 615 landningar.[103]

Göteborg City Airport (Gothenburg City Airport) är Göteborgs andra internationella flygplats. Den ligger 14 kilometer nordväst från centrala GöteborgHisingen. Flygplatsen tillhörde tidigare F 9 Säve och hette då Säve flygplats. Antalet resenärer år 2010 var 715 000.[104]

Torslanda flygfält (också kallad gamla flygfältet eller Torslanda flygplats) anlades 1923 och var Göteborgs flygplats fram till 1977 då den lades ner för att ersättas av Landvetter flygplats. Den låg vid Torslanda, beläget på Hisingens västra sida, cirka 15 km från centrala Göteborg.

Sjöfart[redigera | redigera wikitext]

M/S Stena Germanica vid Tysklandsterminalen på Södra Älvstranden i Göteborg. I bakgrunden bockkranen vid EriksbergHisingen.

Hamnen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Göteborgs hamn

Göteborgs hamn är Nordens största hamn och är en kombinerad flod- och kusthamn. Hamnen ligger längs norra stranden av Göta älvs mynning och längs båda stränderna av flodens lopp genom Göteborg. Totalt är hamnen cirka 22 km lång. Den administrativa hamngränsen går i öster tvärs över Göta älv vid Lärjeåns utlopp i Göta älv och i väster från Torslandavikens sydvästra hörn via Gula Bockskär till Västerberget på fastlandssidan av älvmynningen.

I Göteborgs hamn är det inga större tidvatten skillnader. Mellan högsta högvatten och lägsta lågvatten är skillnaden bara 20 cm. Vattendjupet i farlederna varierar mellan 20,5 meter längst i väster och 6,4 meter i öster. De vintrar då hamnen inte är isfri så bryts isen för att sjöfarten ska ha tillgång till hamnen.

Genom hamnen fraktas främst olja, skogsprodukter och containervaror. Mycket av godset till Göteborgs hamn går med järnvägstransport, godsvagnarna rangeras på Sävenäs rangerbangård och förs vidare på Hamnbanan till hamnarna på Hisingen. På Kvillepiren i Frihamnen finns anslutning för en tågfärja till Fredrikshamn.

Färjor[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2006 fanns färjeförbindelser från Göteborg till Frederikshavn, Kiel, Kristiansand och Newcastle. Men efter att DFDS Seaways - efter dålig lönsamhet - avvecklat sina färjelinjer från Göteborg återstår nu bara två linjer med Stena Line som enda aktör.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs Universitets huvudbyggnad.

I Göteborg, som är etablerad som en av Sveriges största studentstäder, finns två högskolor, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Chalmers har två campus, i Johanneberg samt på Lindholmen, och utbildar doktorer, licentiater, civilingenjörer, arkitekter, högskoleingenjörer, teknologie kandidater och nautiker. 2001 startades IT-universitetet i Göteborg som ett samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet. År 2006 räknade man med att det fanns cirka 61 000 studenter i staden.[54]

Första läroanstalten[redigera | redigera wikitext]

År 1630 inrättades stadens trivialskola under namnet "Allmän skola till ungdomens undervisning i bokliga konster". Från år 1634 hade den sin lokal i ett trähus på domkyrkoplanen i hörnet av Västra Hamngatan och Kungsgatan (gavel mot Västra Hamngatan). Denna byggnad ersattes av en ny av tegel i två plan, som invigdes den 1 september 1663.[105] Genom ett fundationsbrev av drottning Kristina den 27 mars 1647 utökades denna skola till att även omfatta ett gymnasium och gavs namnet "Götheborgs Kongl. Gymnasium". Vid den stora branden 1721 förstördes både domkyrkan och gymnasiehuset. Båda kunde dock återuppbyggas genom att använda de gamla murarna. Gymnasiet återställdes under medverkan av arkitekten Johan Eberhard Carlberg, biskop Johannes Carlbergs son. Arbetet slutfördes 1727. I flygeln åt Västra Hamngatan hade gymnasiet sina lokaler och Trivialskolan disponerade flygeln åt Kungsgatan.[106][107]

Gymnasiebyggnaden förföll efterhand, men 10 november 1826 invigdes istället en ny två våningsbyggnad, vid hörnet Västra Hamngatan 15/Vallgatan 10. Arkitekt var J. Hagberg och byggmästare J. L. Dymling. År 1862 flyttades gymnasieverksamheten till Hvitfeldtsplatsen 6, "Gamla Latin". Arkitekt denna gången var H. J. Strömberg. Skolverksamheten, som bytte namn till Latinläroverket 1882, flyttades 1919 till en nyuppförd byggnad, det nuvarande Hvitfeldtska läroverket.[108]

Högskolor och universitet[redigera | redigera wikitext]

Gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

Folkhögskolor[redigera | redigera wikitext]

Dialekt och humor[redigera | redigera wikitext]

Göteborgskan[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Göteborgska

Den göteborgska dialekten och slangen är en väl integrerad del av det många anser vara den klassiska göteborgaren. I dag håller dock mycket av dessa uttryck och den göteborgska intonationen på att förändras och försvinna. Det som man i vanliga fall tänker på som den göteborgska dialekten är i dag snarast en sociolekt.

Traditionellt har man delat in dialekterna i Göteborg i en västlig form, mera lik bohuslänska dialekter, och en östlig form, mer lik västgötska dialekter. Skillnaderna mellan de göteborgska dialekterna har blivit mindre märkbara under modern tid. Tidigare uttalades till exempel "pump" som [pomp] i östra Göteborg, och [påmp] i västra Göteborg. Frågan är om det längre går att dra så distinkta gränser mellan områden i Göteborg. Vissa skillnader kan dock kvarstå mer distinkt, som att tendensen till bakre, närmast uvulart [r] finns i västra Göteborg, dock ej i östra, där man snarare dras mot det västgötska [r]:et, i den mån man inte använder det rikssvenska främre [r]:et.

Gemensamt för de allra flesta göteborgare är den västsvenska satsmelodin där betoningen går upp lite på slutet, även om inte alla använder markerade "d", "r", "u", och "i". Den största skillnaden mellan göteborgskan och de övriga västsvenska dialekterna är att göteborgarna inte använder sig av tjocka "l" och runda vokaler (till exempel "u" och "ö" som hörs i värmländska och västgötska).

Humor[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Göteborgshumor

Göteborgshumor är en form av humor som många förknippar med göteborgare. Denna typ av humor kännetecknas ofta av ordvitseri. Till göteborgshumorn räknas också de så kallade "Göteborgarhistorierna" med Kal å Ada i huvudrollerna. I folkmun namnges också mer eller mindre kända byggnader eller företeelser i Göteborg med nya och oftast vitsiga namn.

Några exempel på göteborgare som anses stå för göteborgshumor är Sten-Åke Cederhök, Lars Brandeby, Claes Malmberg, Per Andersson och komikergruppen Galenskaparna och After Shave.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Relaterade artiklar[redigera | redigera wikitext]

Listor[redigera | redigera wikitext]

Bibliografier[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  4. ^ Setthelius, Haqvin E (1927) [1715]. Historiam Urbis Gothoburgi: Staden Göteborgs historia. översättning av Simon Aberstén. Göteborg: Thulin & Ohlson. sid. 19 
  5. ^ ”Statistik Göteborg”. Göteborgs Stad. http://www4.goteborg.se/prod/G-info/statistik.nsf. 
  6. ^ Göteborgs Turistkarta 1995 : med gatunamnsförteckning. Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. 1995. sid. 73 
  7. ^ Egnahemsbolaget: Hjärtat i Göteborg sedan 1933, publicerad av Egnahemsbolaget under jubileumsåret 2013, s. 19.
  8. ^ GaWC - The World According to GaWC 2010
  9. ^ Se Lista över hällristningslokaler i Göteborg.
  10. ^ Schånberg, Sven (1981). Göteborg 
  11. ^ Göteborg, Sven Schånberg, utgiven av Riksförbundet för Hembygdsvård, Almqvist & Wiksell Förlag, Göteborg 1981 ISBN 91-20-06274-5
  12. ^ Lilienberg, Albert (1928). Stadsbildningar och stadsplaner i Götaälvs mynningsområde: Från äldsta tider till omkring adertonhundra. Göteborgs Jubileumspublikationer, del VII. Göteborgs Litografiska AB. sid. 77–81 
  13. ^ Svenska stadsmonografier – Göteborg. Göteborg: Förlags AB Religion & Kultur. 1948. sid. 40 
  14. ^ Skarback, Sören (1997). Göteborg – 777 frågor & svar. Göteborg: Tre Böcker Förlag. sid. 236. ISBN 91-7029-335-X 
  15. ^ Roth, Stig (red.) (1960). Göteborg – uppkomst och äldre historia. Göteborgs Historiska Museum. sid. 17-18 
  16. ^ Lives and livelihoods in Little London : The story of the British in Gothenburg 1621 - 2001, John R. Ashton, Warne förlag, Göteborg 2003 ISBN 91-9642548-2, s. 9ff
  17. ^ Mediearkivet ger 861 träffar på sökningen "Sveriges framsida" = Västkusten/Göteborg
  18. ^ Göteborg, Sven Schånberg, utgiven av Riksförbundet för Hembygdsvård, Almqvist & Wiksell Förlag, Göteborg 1981 ISBN 91-20-06274-5, s. 85f
  19. ^ ”I de ökända kvarteren i det ruskiga Marseille (Jules Sylvain -- Karl-Gerhard) ; Dom säjer på sta'n... (Jules Sylvain -- Karl-Gerhard) / KARL-GERHARD (med ackomp. av WALDIMIRS ORKESTER)”. Svensk mediedatabas. http://smdb.kb.se/catalog/id/000095360. Läst 20 oktober 2012. 
  20. ^ Bozinovska, Snezana (2008-12-31). ”Befolkningsboom i Göteborg”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=467439. Läst 31 december 2008. 
  21. ^ Nyström, Ulf (2010-02-19). ”Storgöteborg växer rekordfort”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.315685-storgoteborg-vaxer-rekordfort. Läst 19 februari 2010. 
  22. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Göteborg med Lundby, Lunden, Gårda, Krokslätt, Almedal och Nya Varfvet.
  23. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  24. ^ Dahl, Olga (2007-09-20). ”Det äldsta Göteborgs roteindelning”. Gbgtomter.se. http://www.gbgtomter.se/roteindelning.htm. Läst 29 mars 2010. 
  25. ^ Illustrerad vägvisare för Göteborg i Projekt Runeberg
  26. ^ Johan Adler-Savius i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
  27. ^ 1,5 miljoner invånare 2020”. Göteborgs-Posten. 2007-01-29. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=322616. 
  28. ^ ”Vision K2020” (PDF). Gr.to. http://www.gr.to/download/18.55340448112b9e59b898000159/Bilaga+-++K2020+pilotprojekt.pdf. Läst 10 september 2011. 
  29. ^ [a b] Göteborgs turistkarta 1985: Med gatunamnsförteckning, turistinformation och parkeringskarta. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. 1985. sid. 72 
  30. ^ [a b c d e] Aronsson, N. (red.) (2009). fågelatlas över Göteborg med kranskommuner. Fåglar på Västkusten, supplement 34. Göteborg: Göteborgs ornitologiska förening. ISBN 9789163336966 
  31. ^ Göteborgs-Posten, den 20 januari 2013
  32. ^ eniro.se: Holmesjön, Göteborg
  33. ^ Naturvårdsenheten, Västra Götalands län
  34. ^ "Luftföroreningar dödar 1000 västsvenskar om året."
  35. ^ Göteborgs stad, "Årsrapport - Luftföroreningar 2009, Mätningar i Göteborgsområdet."
  36. ^ Holmes, Maria. ”Luftkvaliteten i Göteborg”. Måndadsrapport mars 2011. Göteborgs stad. http://www5.goteborg.se/prod/Miljo/Miljohandboken/dalis2.nsf/vyFilArkiv/N800_2011_mars.pdf/$file/N800_2011_mars.pdf. Läst 2012-11-04. 
  37. ^ Göteborgs turistkarta (1985), s. 73
  38. ^ Statistisk Årsbok 2005. Medeltemperatur 1961-1990 (SMHI Meteorologi) (nr. 99). 2001. 
  39. ^ Göteborgs näringsliv. [del II]. Göteborg. 1923. sid. 5. Libris 2943400 
  40. ^ Bodman, Gösta (1923). Göteborgs äldre industri. Göteborgs Jubileumspublikationer, del IX. Göteborgs Litografiska AB. sid. 6 
  41. ^ [a b c] Årsredovisning Göteborgs stad 2007
  42. ^ ”Biomedicin i Göteborg - en sektor med synliga effekter”. Businessregion.se. 26 maj 2011. http://www.businessregion.se/huvudmeny/branschkluster/biomedicin.4.4a54cdf114f9ddc5da800073411.html. Läst 10 september 2011. 
  43. ^ Göteborgs-Posten, 2007-10-04, s. 54
  44. ^ ”NCC hyr ut till MQ i fastigheten Nordstaden i Göteborg”. Mynewsdesk. 15 juni 2007. http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/ncc/pressrelease/view/155373. 
  45. ^ [a b] ”Statistisk årbok Göteborg 2012” (.doc). Goteborg.com, sida 304. http://www4.goteborg.se/prod/sk/statistik/statistikR5.nsf/b8c165708bbf271fc1256c620051fad2/f8cf088c6cbd9997c12579970029953d!OpenDocument. 
  46. ^ ”Skatteintäkter 2006”. Goteborg.se. http://www.goteborg.se/prod/sk/statistik/statistikr5.nsf/f9212385962bced1c1256c61004d5b40/880a5b0b9f588513c1256d1f00257c68!OpenDocument. [död länk]
  47. ^ [a b c] ”Bolag”. Goteborg.se. http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c1/04_SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os3gjU-9AJyMvYwMDSycXA6MQFxNDPwtTI6NQA6B8pFm8n79RqJuJp6GhhZmroYGRmYeJk0-Yp4G7izEB3X4e-bmp-gW5EeUAs5z7Eg!!/dl2/d1/L2dJQSEvUUt3QS9ZQnB3LzZfMjVLUUIySjMwMDlCRDAyVEQ0MU44NTIyUDY!/. Läst 10 september 2011. 
  48. ^ Gross, Maja (2006-11-27). ”Göteborg toppar listan”. Dagens Handel. http://www.dagenshandel.se/dh/DagensH.nsf/0/AD7D27910DA1157AC1257233002F1805?open. Läst 10 september 2011. 
  49. ^ goteborg.com Göteborgs Fiskauktion http://www.goteborg.com/sv/gora/s/eventguide/view/aventyr-sevardheter/goteborgs_fiskauktion_5521
  50. ^ Roosval, Albin (huvudred.); Axel Ramm, Axel L Romdahl, Albert Lilienberg, Sixten Strömbom (1921). Göteborgs Stad. ["Sveriges städer"]. Stockholm: P A Norstedt & Söners Förlag. sid. 22 
  51. ^ Göteborgs-Posten. 2007-10-16. http://www.gp.se Göteborg drar in pengar. 
  52. ^ Malmstedt, Kalle (2009-07-29). ”En halv miljard i turistpengar”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/kulturnoje/1.2857-en-halv-miljard-i-turistpengar. 
  53. ^ http://www.lindholmen.se/sv/vart-omrade-vaxer/stora-byggprojekt/radisson-blu-riverside-hotel
  54. ^ [a b c d] ”Engelsk medieguide för EM i friidrott 2006” (PDF). Goteborg.com, via wayback.archive.org. http://web.archive.org/web/20070928092949/http://www.goteborg.com/14753.epibrw. 
  55. ^ ”Pressrelease - Ett steg närmare Triple Towers”. Gothiatowers.se. http://www.gothiatowers.se/index.asp?section=press&page=pressreleaser&ProjectId=10952&Lang=SE&IdNr=995766536. Läst 9 maj 2010. [död länk]
  56. ^ Ewert, Lutz (red.); Lena Elander (2004). Statistisk årsbok : Göteborg 2004. Göteborgs stadskansli. sid. 10. ISSN 0349-4365 
  57. ^ [a b] Grahn-Hinnfors, Gunilla (2010-01-27). ”Här är din nya stadsdel”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.298378-har-ar-din-nya-stadsdel. Läst 2010-05-13. 
  58. ^ Statistisk Årsbok Göteborg 2009, s. 19
  59. ^ ”Göteborgs stad Statistisk beskrivning av 10 nya SDN” (PDF). Goteborg.se. http://www.goteborg.se/wps/wcm/connect/2b7052004507a74fbf3aff970df202f0/Statistisk_beskrivning_av_10_nya_SDN.pdf?MOD=AJPERES&CONVERT_TO=URL&CACHEID=2b7052004507a74fbf3aff970df202f0. Läst 10 september 2011. 
  60. ^ ”Göteborgs kommunfullmäktiges beslut 2010-01-28” (PDF). http://www.goteborg.se/wps/wcm/connect/2b7052004507a74fbf37ff970df202f0/kommunfullmaktigesbeslut.pdf?MOD=AJPERES&CONVERT_TO=URL&CACHEID=2b7052004507a74fbf37ff970df202f0. Läst 10 september 2011. 
  61. ^ Rivningsraseriet i Göteborg 1960-1970 http://www.alltidgot.com/grus-i-maskineriet/#.UI4UscUTm9E
  62. ^ Ekman, Manne; Margareta Rydbo (2007). 100 utmärkta hus i Göteborg. Sundbyberg: Göteborgs Stadsmuseum, Alfa Print AB. sid. 78. ISBN 978-91-85488-78-0 
  63. ^ Carlson, Gösta; Hans Falklind (1987). Sekelskiftets Göteborg i färg. sid. 51. ISBN 91-970916-1-8 
  64. ^ ”Svea-gården, Karl Johans gate 6” (på norska). Artemisia.no. http://www.artemisia.no/arc/historisk/oslo/karl.johans.gate/karl.johans.gt.6.html. Läst 10 september 2011. 
  65. ^ Schånberg, Sven (red.) (1975). Där! sa unge kungen. Göteborgs byggnadsnämnd. sid. 31 
  66. ^ Wirsin, Ingrid (1998). Hus med hiskliga historier , s. 9-11
  67. ^ Tidningsstatistik, TS
  68. ^ Stampens webbplats
  69. ^ [a b c d e] http://corporate.goteborg.com/press-2/fakta-om-goteborg/kultur-i-goteborg/
  70. ^ Stadsbiblioteket Göteborg, Serviceguiden, <www.goteborg.se>, läst 2011-02-25
  71. ^ Göteborgs konstmuseum
  72. ^ Projektbeskrivning: Övergripande för Göteborgs Internationella Konstbiennal 10 september – 13 november 2011, läst 2012-10-27
  73. ^ Göteborgs kulturförvaltning, Vilande figur i två delar III, läst 2012-10-27
  74. ^ Göteborgs kulturförvaltning, De tre vingarna, läst 2012-10-27
  75. ^ Göteborgs universitet, Konstnärliga fakulteten, www.konst.gu.se/, läst 2012-10-27
  76. ^ Konstnärsdrivet, en översikt över konstnärsdrivna, organisationer i västra götaland, gallerier, föreningar, verkstäder - Konst och kulturutredning - Västra Götalandsregionen http://www.kulturivast.se/sites/default/files/konst_konstnarsdrivet.pdf
  77. ^ Dags för årets största bokfest
  78. ^ Göteborgs äldre teatrar: Första bandet 1690-1794, Wilhelm Berg, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1896, s. 156
  79. ^ Teaterliv i Göteborg, Åke Pettersson 1992 ISBN 91-7029-102-0 s.31
  80. ^ Göteborgsoperans Ledningsgrupp.
  81. ^ Göteborgsoperans Årsredovisning 2011.
  82. ^ Manne Ekman & Margareta Rydbo (2007) 100 utmärkta hus i Göteborg, Göteborgs Stadsmuseum, Alfa Print AB, Sundbyberg, sid:128, ISBN 978-91-85488-78-0
  83. ^ Hans Sidén (1991) 60-talspop i Göteborg : Tages, Cue och jag och du, Tre Böcker Förlag, Göteborg, ISBN 91-7029-575-1
  84. ^ [a b] Thyrén, David (2009). Musikhus i centrum: två lokala praktiker inom den svenska progressiva musikrörelsen: Uppsala Musikforum och Sprängkullen i Göteborg, Diss, Stockholm: Stockholms universitet, (sammanfattning)
  85. ^ Göteborgs symfoniker, Om orkestern, <www.gso.se>, läst 2012-10-28
  86. ^ Nefertiti about, <www.nefertiti.se>, läst 2012-10-28
  87. ^ Marsicano, Dan. ”What is Melodic Death Metal”. About.com. http://heavymetal.about.com/od/heavymetal101/p/melodicdeathmetalprofile.htm. Läst 28 oktober 2012. 
  88. ^ Thörnströms kök är senaste stjärnskottet”. Svenska Dagbladet. 2011-03-16. http://www.svd.se/mat-och-vin/krog/guide-michelin-2011_6010027.svd. Läst 2012-10-29. 
  89. ^ Lignell, Harald (red.) (1952). Göteborgsbilder 1850-1950. Göteborg: Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri. sid. 370 
  90. ^ [a b c] Hallered, Anders (2010-03-30). ”Miljardsatsning på trafiken”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.341564-miljardsatsning-pa-trafiken. Läst 30 mars 2010. 
  91. ^ Markus Nordström (Pressekreterare hos Fredrik Reinfeldt) (2010-03-30). ”482 miljarder till förstärkt infrastruktur i hela landet (Pressmeddelande)”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/sb/d/12845/a/143009. Läst 30 mars 2010. 
  92. ^ ”482 miljarder till förstärkt infrastruktur i hela landet”. Regeringskansliet. 2010-03-30. http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/30/10/709243b1.pdf. Läst 30 mars 2010. 
  93. ^ [a b c] Åke Lundgren (2008-09-11). ”Nu satsar de på vägarna i Västsverige”. GT. http://www.gt.se/nyheter/1.1296583/nu-satsar-de-pa-vagarna-i-vastsverige. Läst 11 september 2008. 
  94. ^ Bra utreda betaltunnel (Gp.se)
  95. ^ Åke Lundgren (2008-09-11). ”Klart för ny tunnel”. GT. http://www.gt.se/nyheter/1.1295482/klart-for-ny-tunnel. Läst 11 september 2008. 
  96. ^ ”Utredning Marieholmstunneln (Vägverket)” (PDF). Goteborg2050.nu. http://www.goteborg2050.nu/tidskapseln/Utstallningen/vagverket.pdf. 
  97. ^ k2020's webbplats
  98. ^ Transportstyrelsen http://www.transportstyrelsen.se/Vag/Trangselskatt/
  99. ^ Transportstyrelsen http://www.transportstyrelsen.se/Vag/Trangselskatt/Trangselskatt-i-goteborg/Fragor--svar/Fragor-svar-om-trangselskatt-i-goteborg111/Hur-blir-jag-befriad-/
  100. ^ Politiker öppnar för biltullar i Göteborg”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/punktse/article1884448.ab. Läst 10 september 2008. 
  101. ^ [a b] Liljedahl, Martina (2008-09-07). ”Allt fler Göteborgare tar pendeln till jobbet”. Metro. http://www.metro.se/se/article/2008/09/07/23/5638-57/index.xml. Läst 10 september 2008. 
  102. ^ ”Kollektivtrafikens samhällsnytta” (PDF). Västtrafik. Arkiverad från originalet den 2011-06-29. http://web.archive.org/web/20110629194621/http://www.vasttrafik.se/upload/VT%20samh%C3%A4llsnytta%202008.pdf. Läst 7 januari 2010. 
  103. ^ [a b] Passagerarstatistik 2007
  104. ^ Goteborgcityairport.se
  105. ^ Antologia Gothoburgensis: det är en bok i ord och bilder om Göteborg genom tiderna skildrad av samtida författare och konstnärer jämte kronologska anteckningar om viktigare händelser i staden från dess grundläggning, Folke Persson, Agne Rundqvist, Arvid Flygare, Maja Kjellin, Stig Roth, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1953 s. 423
  106. ^ Rundqvist, A.; R. Scander; A. Bothén (1982). Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619–1982. Göteborgs Hembygdsförbund. sid. 3 
  107. ^ Göteborg förr och nu. Gymnasiehusens historia i Göteborg före 1862. Göteborgs Hembygdsförbund. 1962. sid. 49–51 
  108. ^ Lönnroth, Gudrun (red.) (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum. sid. 273, 300. ISBN 91-89088-12-3 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]