Kilauea

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 19°25′16″N 155°17′12″V / 19.42111°N 155.28667°V / 19.42111; -155.28667
Kilauea
Berg
Kilauea(inte äkta färger)
Kilauea
(inte äkta färger)
Land  USA
Delstat Hawaii
Bergskedja Hawaiiöarna
Läge Ön Hawaii
 - höjdläge 1 247 m ö.h.[1]
 - koordinater 19°25′16″N 155°17′12″V / 19.42111°N 155.28667°V / 19.42111; -155.28667
Typ Sköldvulkan
Ålder 23 000 år
Senaste utbrott Pågående sedan 1983[2]
Kilauea map.gif

Kīlauea ([ki:lauei´ə]; på hawaiiska [ˈkiːlouˈɛjə]) är en 1 247 m ö.h. hög aktiv sköldvulkanHawaiiöarna,[1] och är en av de fem sköldvulkanerna som tillsammans bildar ön Hawaii. På hawaiiska betyder ordet kīlauea "spy" eller "stort spridande", på grund av vulkanens ofta förekommande utbrott. Lava har setts oupphörligt flöda ut från Puʻu ʻŌʻō, Kilueas vulkankrater, sedan den 3 januari 1983.[2] Under 1998 blev Kilauea kallad "den mest aktiva vulkanen på jorden".[3] Den är en ovärderlig informationskälla för vulkanologer, och kan vara planetens mest besökta aktiva vulkan. Volymen hos allt material från utbrotten skulle räcka till att bygga en väg runt jordklotet tre gånger. Lava som är yngre än 1 000 år täcker 90 procent av Kilauea.[4] Mindre och medelstora skalv registreras på vulkanen med jämna mellanrum.

Kīlauea är den senaste av de vulkaner som skapat Hawaiiöarna. Ett utbrott som startade 1983 är fortfarande pågående. Dessa utbrott äger rum i Puʻu ʻŌʻō, Kilueas vulkankrater. Trettiotre utbrott har ägt rum där sedan 1952, om man inte räknar med det nuvarande.

I den lokala tron är vulkanen hemmet för den hawaiiska vulkangudinnan, Pelé. Legenden säger att utbrotten äger rum när Pelé är arg. Pelés hår och pelés tårar är två extrusiva magmatiska bergarter som Kīlauea kan bilda som blivit uppkallade efter Pelé. Pelés hår har formen av tunna trådar. De uppstår genom att mycket lättflytande magma snabbt avkyls i lavafontäner. Mer droppformade varianter kallas istället pélés tårar.[5]

Kilauea är en del av nationalparken Hawaii Volcanoes Nationalpark.

På samma sätt som med vulkanen Cumbre ViejaKanarieöarna talas det i media om katastrofscenarier med en mycket stor tsunami till följd av ett jordskred under havsytan som skulle hota alla kuster kring Stilla havet. Sådana händelser är dock extremt sällsynta.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

  1. ^ [a b] ”Kilauea”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/kilauea. Läst 23 oktober 2009. 
  2. ^ [a b] [http://hvo.wr.usgs.gov/kilauea/ ”Kīlauea -- Perhaps the World's Most Active Volcano”]. USGS Hawaiian Volcano Observatory. http://hvo.wr.usgs.gov/kilauea/. Läst 23 oktober 2009.  (engelska)
  3. ^ Juvik, sidan 45 (1999)
  4. ^ ”Interesting Facts”. Edu. Oracle Foundation. http://library.thinkquest.org/J003007/Disasters2/volcano/interesting/interesting.htm. Läst 28 mars 2009.  (engelska)
  5. ^ Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 67. ISBN 91-0-010458-2  Orginalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).
  6. ^ Hawaiian Volcano Obersvatory (2002). ”The Threat of Tsunami”. USGS. http://hvo.wr.usgs.gov/volcanowatch/2002/02_08_22.html.  (engelska)

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Juvik, Sonia P. (1998). Atlas of Hawaii. University of Hawaii Press. ISBN 978-0824821258  (engelska)
Lavaflöde från Kilauea.