Hawaii
- För ön Hawaii, se Hawaii (ö). För andra betydelser, se Hawaii (olika betydelser).
| Hawaii (Mokuʻāina o Hawaiʻi) | |||
| Delstat | |||
|
Hawaii markerat på USA-kartan.
|
|||
|
|
|||
| Hymn: Hawaiʻi Ponoʻī (“Hawaii’s Own True Sons”) | |||
| Motto: Ua Mau ke Ea o ka ʻĀina i ka Pono (“The Life of the Land is Perpetuated in Righteousness”) | |||
| Smeknamn: The Aloha State | |||
| Land | |||
|---|---|---|---|
| Huvudstad | Honolulu | ||
| Största stad | Honolulu | ||
| Officiellt språk | Engelska, Hawaiiska | ||
| Invånarnamn | Hawaiian (se not)[1] | ||
| Koordinater | |||
| Högsta punkt | Mauna Kea | ||
| - höjdläge | 4 205 m ö.h.[2] | ||
| Lägsta punkt | Stilla havet | ||
| - höjdläge | 0 m ö.h.[2] | ||
| Längd | 2 450 km | ||
| Bredd | n/a km | ||
| Area (43:e) | 28 311 km² | ||
| Folkmängd (40:e) | 1 360 301 (2010)[3] | ||
| Befolkningstäthet | 72,83 invånare/km² | ||
| Inträde i unionen | 21 augusti 1959 (50:e) | ||
| Legislatur | Hawaiis delstatsparlamentet | ||
| Guvernör | Neil Abercrombie | ||
| Viceguvernör | Brian Schatz | ||
| Tidszon | UTC-10 | ||
| - sommartid | Ingen sommartid | ||
| Förkortningar | HI, US-HI | ||
| Webbplats: hawaii.gov | |||
Hawaii (hawaiiska: Mokuʻāina o Hawaiʻi) är den nyaste av de 50 amerikanska delstaterna (21 augusti 1959) och är den enda delstaten som består enbart av öar. Den upptar det mesta ögruppen Hawaiiöarna i centrala Stilla havet, sydväst om kontinentala USA, sydöst om Japan och nordost om Australien. Hawaiis naturliga skönhet, varma tropiska klimat, inbjudande vatten och vågor och aktiva vulkaner gör det till en populär destination för turister, surfare, biologer och vulkanologer. Tack vare sitt läge i centrala Stilla havet har Hawaii många nordamerikanska och asiatiska influenser tillsammans med en livfull lokal kultur. Hawaii har över en miljon fast bosatta tillsammans med många besökare och amerikansk militär personal. Huvudstaden är Honolulu på ön Oahu.
Delstaten omfattar nästan hela den vulkaniska ökedjan Hawaiiöarna som består av hundratals öar spridda över 2 400 km. I sydöstra änden av ögruppen finns de åtta "huvudöarna" som är (från nordväst till sydöst) Niihau, Kauai, Oahu, Molokai, Lanai, Kahoolawe, Maui och Hawaii. Den sista är den i särklass största och kallas ofta för "The Big Island" för att undvika sammanblandning med delstaten som helhet. Skärgården är geomorfologiskt och etnologiskt en del av underregionen Polynesien i Oceanien. Hawaiis yta växer kontinuerligt på grund av vulkanen Kilaueas utbrott, som har pågått en längre tid. Den hawaiianska traditionen gör vulkangudinnan Pele ansvarig för verksamheten.
Nyligen har Hawaii fått ytterligare uppmärksamhet som den plats där USA:s president Barack Obama föddes och tillbringade mycket av sin ungdom. Obama är den enda presidenten som kommer från delstaten.[4]
Innehåll |
[redigera] Historia
Arkeologiska bevis pekar mot att öarna tidigast bosattes på 1000-talet, troligtvis av polynesiska bosättare från Marquesasöarna, Raiatea och Bora Bora. Den första registrerade europeiska kontakten med öarna var år 1778 genom den brittiske upptäcktsresanden James Cook. Emellertid, finns påtagliga bevis för att spanjorerna seglat till Hawaii-öarna dessförinnan[källa behövs]. Engelsmännens missionärer efterträddes av amerikanska, som anlände 1820. Dessa fick hövdingarna och den resterande befolkningen att konvertera till protestantismen.
Hawaii var, liksom Kalifornien, Texas och Vermont, en självstyrande nation innan införlivningen i USA. Konungadömet Hawaii existerade från 1810 till 1893, då monarkin störtades. Kung Kamehameha den Store hade etablerat en dynasti som regerade fram till 1872, då kung Kamehameha V avled. Ett konungaval genomfördes där Kalakaua besegrade Emma av Hawaii, men upplopp efter valet medförde att engelska och amerikanska trupper landsattes för att återställa lugnet. Huset Kalakaua fick makten, men Hawaii fungerade som en oberoende republik och inte en monarki från 1894 till 1898. Självständigheten tog därefter i praktiken slut i och med att amerikanska och europeiska intressen tvingade Kalakaua att underteckna den så kallade Bajonett-konstitutionen. Denna inskränkte kraftigt Kalakauas administrativa befogenheter, fråntog alla asiatiska immigranter rösträtt samt krävde att de amerikaner, européer och infödda hawaiianer skulle ha en viss minimiinkomst för att få rösta. Detta innebar att nästan enbart amerikaner och européer hade rösträtt. Kort därefter annekterades Hawaii av USA och blev slutligen Hawaiiterritoriet den 7 juli 1898, dock fortsatte Kalakaua som marionettkung fram till sin död 1891. Hans syster Liliuokalani efterträdde honom och ”regerade” fram till 1893. Sedan 21 augusti 1959 är Hawaii en av USA:s delstater.
[redigera] Geografi
Hawaii är USA:s sydligaste delstat, och den västligaste efter Alaska. Den är dessutom tillsammans med Alaska den enda som ligger utanför kontinentala USA och som saknar gräns med någon annan amerikansk delstat. Hawaii är den enda amerikanska delstaten som är skild från fastlandet, är helt omgiven av vatten, fortsätter att växa ytmässigt på grund av lavafloder främst från Kilauea och ligger helt i tropikerna.
Bortsett från Påskön ligger Hawaii längre bort från land än någon annan landmassa på jorden. Hawaiis högsta berg, Mauna Kea är 4205 m ö.h. men är högre än Mount Everest om det mäts från botten av Stilla havet[5].
[redigera] Geologi
Samtliga Hawaiis öar har skapats av vulkaner som rest sig från havsbotten, enligt teorin om hetfläckar. Teorin hävdar att den tektoniska plattan under Stilla havet rör sig mot nordväst, medan hetfläcken håller sig stilla, vilket sakta skapar nya vulkaner. Det senaste vulkanutbrottet utanför huvudön Hawaii inträffade vid Haleakala på Maui under sent 1700-tal.
Eftersom öarna skapats på vulkaniskt vis sägs öns ursprungliga djurliv ha kommit dit genom vind (burits dit genom vinden), vågor (tagits dit genom havets vågor) och vingar (fåglar med mera som flugit dit). Hawaiis isolering har lett till att det finns ett stort antal endemiska arter på öarna.
[redigera] Klimat
Hawaii har ett typiskt tropiskt klimat, förutom att temperaturen och luftfuktigheten tenderar att vara något mindre extrem jämfört med andra tropiska områden tack vare konstanta ostvindar. Temperaturerna är varma året om och det är små skillnader mellan månaderna. På sommaren når temperaturen ofta runt 31 °C på dagen och 24 °C på natten. På vintern ligger temperaturen på dagen runt 28 °C och nattetid 18 °C. På hög höjd, framförallt på Mauna Kea och Mauna Loa kan snöfall förekomma under vintermånaderna. Mount Waialeale på ön Kauai är känd för sitt regn, då berget har världens näst högsta årsmedelnederbörd på omkring 11 m.
Klimatet varierar mycket mellan de olika öarna. Grovt kan de delas in i lovarts- och läområden baserat på hur de ligger relativt till de högre bergen. Lovartsområden får ta emot mycket mer regn än läområdena, som är torrare och soligare. Detta faktum utnyttjas av turistindustrin, som favoriserar läområden.
[redigera] Större städer
Att befolkningen på Hawaii är koncentrerad till öarna Hawaii, Maui och Oahu förklaras med att kungafamiljen flyttade sig mellan dessa öar. Den största staden är Honolulu med 377 379 invånare (2005) och valdes av kung Kamehameha III som huvudstad tack vare dess naturliga hamn, idag Honolulu hamn. Honolulu är idag staten Hawaiis huvudstad och ligger längs med Oahus sydkust. Den tidigare huvudstaden var Lahaina på Maui. Andra större städer är Hilo (40 759 invånare år 2000), Kaneohe, Kailua, Pearl City, Waipahu, Kahului, Kailua-Kona, Kihei och Lihue.
[redigera] Berg
[redigera] Demografi
2005 hade Hawaii en beräknad befolkning på 1 275 194 personer, vilket är en ökning med 13 070 invånare, eller 1%, sedan föregående år och en ökning på 63 657, eller 5,3%, sedan 2000. Beräkningen inkluderar en naturlig folkökning sedan senaste folkräkningen på 48 111 personer (96 028 födslar minus 47 917 dödsfall), och ett immigrationsöverskott på 16 956 personer. Hawaiis befolkningscentrum ligger precis norr om öarna Oahu och Molokai[6].
Hawaii har en de facto-befolkning på över ungefär 1,3 miljoner tack vare militär närvaro och turism. Oahu är både den mest befolkade ön och den med högst befolkningstäthet. Den har knappt en miljon invånare och en befolkningstäthet på 567 per kvadratkilometer. Hela Hawaiis befolkningstäthet är 72,83 invånare per kvadratkilometer.
Den beräknade medellivslängden vid födseln är 79,8 år (77,1 år för män, 82,5 för kvinnor), en siffra som är den högsta av alla amerikanska delstater[7].
Amerikansk militär utgör ungefär 1,3% av öarnas befolkning.
[redigera] Religion
| Religion | Troende (procent av befolkningen) |
|---|---|
| Kristna | 351 000 (28,9%) |
| Buddhister | 110 000 (9%) |
| Judar | 10 000 (0,8%) |
| Övriga | 750 000 (61,1%) |
"Övriga" inkluderar: agnostiker, ateister, personer som inte tillhör något samfund samt personer som säger sig tillhöra andra religioner än de som nämns ovan.
Källor:
- State of Hawaii Data Book 2000, Section 1 Population, Table 1.47
- Glenmary Research Center
- Honolulu Advertiser
[redigera] Några kända personer från Hawaii
- George Ariyoshi, hawaiiansk guvernör
- Salevaa Atisanoe (Konishiki Yasokichi), sumobrottare
- Tia Carrere, skådespelerska, sångerska
- Hiram Fong, senator
- Kelly Hu, skådespelerska
- Daniel Inouye, senator
- Jack Johnson, sångare och gitarrist
- Duke Kahanamoku, simmare med tre OS-guld
- Henry J Kaiser, industrialist
- Israel Kamakawiwo'ole, underhållare och sångare
- Jason Scott Lee, skådespelare
- Lili'uokalani, drottning, Hawaiis sista monark
- Bruno Mars, musiker
- Bette Midler, sångerska, skådespelerska
- Barack Obama, USA:s president 2009–
- Ellison Onizuka, astronaut
- B.J. Penn, MMA-världsmästare
- Chad Rowan (Akebono Tar), sumobrottare (yokozuna 1993–2001)
- Harold Sakata, skådespelare
- Nicole Scherzinger, sångerska, dansare
- James Shigeta, skådespelare
- Jake Shimabukuro, ukelelemusiker
- Akebono Taro, sumobrottare
- Shannyn Sossamon, skådespelerska
- Kam Fong, skådespelare
[redigera] Se även
[redigera] Bilder
[redigera] Referenser
- ^ Lokal användning använder i allmänhet Hawaiian som en etnonym vilket hänvisar till infödda hawaiianer. Hawaiibosatt eller öbo är den lokala termen som föredras för att hänvisa till delstatens invånare i allmänhet, oberoende av etnicitet. Associated Press Stylebook, 42:a utgåvan. (2007), föreskriver också denna användning (s. 112).
- ^ [a b] ”Elevations and Distances in the United States” (på engelska). U.S Geological Survey. 29 april 2005. http://erg.usgs.gov/isb/pubs/booklets/elvadist/elvadist.html#Highest. Läst 3 november 2006.
- ^ ”Annual Estimates of the Resident Population for the United States, Regions, States, and Puerto Rico: April 1, 2000 to July 1, 2008” (på engelska). United States Census Bureau. http://www.census.gov/popest/states/tables/NST-EST2008-01.csv. Läst 6 februari 2009.
- ^ Martin, Michel (29 oktober 2008). ”Heard on Tell Me More” (på engelska). Npr.org. http://www.npr.org/templates/transcript/transcript.php?storyId=96126355. Läst 15 maj 2010.
- ^ http://hypertextbook.com/facts/2001/BeataUnke.shtml
- ^ http://www.census.gov/geo/www/cenpop/statecenters.txt
- ^ Average life expectancy at birth by state
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Hawaii
- Hawaii – Officiell webbplats
- Hawaiis officiella turismsida
|
||||||||||
|
|||||||||||