Hawaii

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För ön Hawaii, se Hawaii (ö). För andra betydelser, se Hawaii (olika betydelser).
Koordinater: 21°18′41″N 157°47′47″V / 21.31139°N 157.79639°V / 21.31139; -157.79639
Hawaii (Mokuʻāina o Hawaiʻi)
Delstat
Hawaii markerat på USA-kartan.
Hawaii markerat på USA-kartan.
Flag of Hawaii.svg
Seal of the State of Hawaii.svg
Hymn: Hawaiʻi Ponoʻī (“Hawaii’s Own True Sons”)
Motto: Ua Mau ke Ea o ka ʻĀina i ka Pono (“The Life of the Land is Perpetuated in Righteousness”)
Smeknamn: The Aloha State
Land  USA
Huvudstad Honolulu
Största stad Honolulu
Officiellt språk Engelska, Hawaiiska
Invånarnamn Hawaiian (se not)[1]
Koordinater 21°18′41″N 157°47′47″V / 21.31139°N 157.79639°V / 21.31139; -157.79639
Högsta punkt Mauna Kea
 - höjdläge 4 205 m ö.h.[2]
Lägsta punkt Stilla havet
 - höjdläge m ö.h.[2]
Längd 2 450 km
Bredd n/a km
Area (43:e) 28 311 km²
Folkmängd (40:e) 1 360 301 (2010)[3]
Befolkningstäthet 72,83 invånare/km²
Inträde i unionen 21 augusti 1959 (50:e)
Legislatur Hawaiis delstatsparlamentet
Guvernör Neil Abercrombie
Viceguvernör Shan Tsutsui
Tidszon UTC-10
 - sommartid Ingen sommartid
Förkortningar HI, US-HI
Webbplats: hawaii.gov

Hawaii (hawaiiska: Mokuʻāina o Hawaiʻi) är den nyaste av de 50 amerikanska delstaterna (21 augusti 1959) och är den enda delstaten som består enbart av öar. Den upptar det mesta av ögruppen Hawaiiöarna i centrala Stilla havet, sydväst om kontinentala USA, sydöst om Japan och nordost om Australien. Hawaiis naturliga skönhet, varma tropiska klimat, inbjudande vatten och vågor och aktiva vulkaner gör det till en populär destination för turister, surfare, biologer och vulkanologer. Tack vare sitt läge i centrala Stilla havet har Hawaii många nordamerikanska och asiatiska influenser tillsammans med en livfull lokal kultur. Hawaii har över en miljon fast bosatta tillsammans med många besökare och amerikansk militär personal. Huvudstaden är Honolulu på ön Oahu. I övriga USA stavas delstaten Hawaii, men i delstaten är det även på engelska vanligt med stavningen Hawaiʻi som är från hawaiiska språket, och innehåller bokstaven ʻOkina.

Delstaten omfattar nästan hela den vulkaniska ökedjan Hawaiiöarna som består av hundratals öar spridda över 2 400 km. I sydöstra änden av ögruppen finns de åtta "huvudöarna" som är (från nordväst till sydöst) Niihau, Kauai, Oahu, Molokai, Lanai, Kahoolawe, Maui och Hawaii. Den sista är den i särklass största och kallas ofta för "The Big Island" för att undvika sammanblandning med delstaten som helhet. Skärgården är geomorfologiskt och etnologiskt en del av underregionen Polynesien i Oceanien. Hawaiis yta växer kontinuerligt på grund av vulkanen Kilaueas utbrott, som har pågått en längre tid. Den hawaiianska traditionen gör vulkangudinnan Pele ansvarig för verksamheten.

Enligt traditionen behängs gäster till ön med en eller flera lei, en blomsterkrans vilken hängs över huvudet ned över bröstet.

Nyligen har Hawaii fått ytterligare uppmärksamhet som den plats där USA:s president Barack Obama föddes och tillbringade mycket av sin ungdom. Obama är den enda av USA:s presidenter som härstammar från delstaten.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Arkeologiska fynd pekar mot att öarna tidigast bosattes på 300-talet[5], troligtvis av polynesiska bosättare från Marquesasöarna, Raiatea och Bora Bora. Den första registrerade europeiska kontakten med öarna var år 1778 genom den brittiske upptäcktsresanden James Cook som kallade ögruppen Sandwichöarna.

Cook landsteg 18 januari 1778 vid Waimea på Kauai. 1779 stupade han i strid med öbefolkningen på Kaawaloa. Öarna var på denna tid delade i 4 riken, vilka dock förenades av den kraftfulle Kamehameha I (1782-1819), som 1810 blivit kung över ett enat kungarike.[6] Han efterträddes av sin son, den svage Kamehamela II (1818-24), som besökte London 1824 och dog där av mässlingen.[7]

Den verklige utövaren av regeringsmmakten var en av Kamehameha I:s gemåler, Kaahumanu, ända till sin död 1832. Under denna tid ägde en genomgripande förändring rum, då kristendomens infördes ifrån 1820. Kaahumanu lät själv döpa sig 1825. Kamehameha II efterträddes av Kamehameha III (1824-1854), under vars tid kristendomen (främst protestantism men även katolicism och mormonism) befästes och en konstitutionell författning utfärdades (1840 och 1852).[7]

Efterträdarna Kamehameha IV (1853-63) och Kamehameha V (1863-72) fullföljde detta nydaningsarbete. Med den sistnämnde utslocknade Kahmehameha-ätten. Efterträdaren Lunalio dog redan 1874, med Kalākaua (1874-91) inleddes en reaktion mot den dittillsvarande utvecklingen.[7]

Spänningen mellan amerikanska missionärer och lokalbefolkingen ökade med en ökad immigration från Kina och Japan, och 1893 landsattes amerikanska trupper som avsatte Kalakauas efterträdare systern Liliuokalani. Amerikanerna inrättade en republik med amerikanen S. B. Dole som president 1894.[7]

Självständigheten tog därefter i praktiken slut i och med att amerikanska och europeiska intressen tvingade Kalakaua att underteckna den så kallade Bajonett-konstitutionen. Denna inskränkte kraftigt Kalakauas administrativa befogenheter, fråntog alla asiatiska immigranter rösträtt samt krävde att de amerikaner, européer och infödda hawaiianer skulle ha en viss minimiinkomst för att få rösta. Detta innebar att nästan enbart amerikaner och européer hade rösträtt. Kort därefter annekterades Hawaii av USA och blev slutligen Hawaiiterritoriet den 7 juli 1898. Sedan 21 augusti 1959 är Hawaii en av USA:s delstater.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Hawaiiöarna
Karta över Hawaii.
Na Pali-kusten, Kauai.

Hawaii är USA:s sydligaste delstat, och den västligaste efter Alaska. Den är dessutom tillsammans med Alaska den enda som ligger utanför kontinentala USA och som saknar gräns med någon annan amerikansk delstat. Hawaii är den enda amerikanska delstaten som är skild från fastlandet, är helt omgiven av vatten, fortsätter att växa ytmässigt på grund av lavafloder främst från Kilauea och ligger helt i tropikerna.

Bortsett från Påskön ligger Hawaii längre bort från land än någon annan landmassa på jorden. Hawaiis högsta berg, Mauna Kea är 4205 m ö.h. men är högre än Mount Everest om det mäts från botten av Stilla havet[8].

Geologi[redigera | redigera wikitext]

Samtliga Hawaiis öar har skapats av vulkaner som rest sig från havsbotten, enligt teorin om hetfläckar. Teorin hävdar att den tektoniska plattan under Stilla havet rör sig mot nordväst, medan hetfläcken håller sig stilla, vilket sakta skapar nya vulkaner. Det senaste vulkanutbrottet utanför huvudön Hawaii inträffade vid HaleakalaMaui under sent 1700-tal.

Eftersom öarna skapats på vulkaniskt vis sägs öns ursprungliga djurliv ha kommit dit genom vind (burits dit genom vinden), vågor (tagits dit genom havets vågor) och vingar (fåglar med mera som flugit dit). Hawaiis isolering har lett till att det finns ett stort antal endemiska arter på öarna.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Hawaii har ett typiskt tropiskt klimat, förutom att temperaturen och luftfuktigheten tenderar att vara något mindre extrem jämfört med andra tropiska områden tack vare konstanta ostvindar. Temperaturerna är varma året om och det är små skillnader mellan månaderna. På sommaren når temperaturen ofta runt 31 °C på dagen och 24 °C på natten. På vintern ligger temperaturen på dagen runt 28 °C och nattetid 18 °C. På hög höjd, framförallt på Mauna Kea och Mauna Loa kan snöfall förekomma under vintermånaderna. Mount Waialeale på ön Kauai är känd för sitt regn, då berget har världens näst högsta årsmedelnederbörd på omkring 11 m.

Klimatet varierar mycket mellan de olika öarna. Grovt kan de delas in i lovarts- och läområden baserat på hur de ligger relativt till de högre bergen. Lovartsområden får ta emot mycket mer regn än läområdena, som är torrare och soligare. Detta faktum utnyttjas av turistindustrin, som favoriserar läområden.

Större städer[redigera | redigera wikitext]

Honolulu - Hawaiis huvudstad.
Solnedgång över Hawaii.

Att befolkningen på Hawaii är koncentrerad till öarna Hawaii, Maui och Oahu förklaras med att kungafamiljen flyttade sig mellan dessa öar. Den största staden är Honolulu med 377 379 invånare (2005) och valdes av kung Kamehameha III som huvudstad tack vare dess naturliga hamn, idag Honolulu hamn. Honolulu är idag staten Hawaiis huvudstad och ligger längs med Oahus sydkust. Den tidigare huvudstaden var Lahaina på Maui. Andra större städer är Hilo (40 759 invånare år 2000), Kaneohe, Kailua, Pearl City, Waipahu, Kahului, Kailua-Kona, Kihei och Lihue.

Berg[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

2005 hade Hawaii en beräknad befolkning på 1 275 194 personer, vilket är en ökning med 13 070 invånare, eller 1%, sedan föregående år och en ökning på 63 657, eller 5,3%, sedan 2000. Beräkningen inkluderar en naturlig folkökning sedan senaste folkräkningen på 48 111 personer (96 028 födslar minus 47 917 dödsfall), och ett immigrationsöverskott på 16 956 personer. Hawaiis befolkningscentrum ligger precis norr om öarna Oahu och Molokai[9].

Hawaii har en de facto-befolkning på över ungefär 1,3 miljoner tack vare militär närvaro och turism. Oahu är både den mest befolkade ön och den med högst befolkningstäthet. Den har knappt en miljon invånare och en befolkningstäthet på 567 per kvadratkilometer. Hela Hawaiis befolkningstäthet är 72,83 invånare per kvadratkilometer.

Den beräknade medellivslängden vid födseln är 79,8 år (77,1 år för män, 82,5 för kvinnor), en siffra som är den högsta av alla amerikanska delstater[10].

Amerikansk militär utgör ungefär 1,3% av öarnas befolkning.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Religion Troende (procent av befolkningen)
Kristna 351 000 (28,9%)
Buddhister 110 000 (9%)
Judar 10 000 (0,8%)
Övriga 750 000 (61,1%)

"Övriga" inkluderar: agnostiker, ateister, personer som inte tillhör något samfund samt personer som säger sig tillhöra andra religioner än de som nämns ovan.

Källor:

Några kända personer från Hawaii[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lokal användning använder i allmänhet Hawaiian som en etnonym vilket hänvisar till infödda hawaiianer. Hawaiibosatt eller öbo är den lokala termen som föredras för att hänvisa till delstatens invånare i allmänhet, oberoende av etnicitet. Associated Press Stylebook, 42:a utgåvan. (2007), föreskriver också denna användning (s. 112).
  2. ^ [a b] ”Elevations and Distances in the United States” (på engelska). U.S Geological Survey. 29 april 2005. http://erg.usgs.gov/isb/pubs/booklets/elvadist/elvadist.html#Highest. Läst 3 november 2006. 
  3. ^ ”Annual Estimates of the Resident Population for the United States, Regions, States, and Puerto Rico: April 1, 2000 to July 1, 2008” (på engelska). United States Census Bureau. http://www.census.gov/popest/states/tables/NST-EST2008-01.csv. Läst 6 februari 2009. 
  4. ^ Martin, Michel (29 oktober 2008). ”Heard on Tell Me More” (på engelska). Npr.org. http://www.npr.org/templates/transcript/transcript.php?storyId=96126355. Läst 15 maj 2010. 
  5. ^ "Hawaii". NE.se. Läst 6 juli 2013.
  6. ^ Norris Potter (2003). History of the Hawaiian Kingdom. Bess Press. ISBN 1-57306-150-6. (engelska)
  7. ^ [a b c d] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 793-94.
  8. ^ http://hypertextbook.com/facts/2001/BeataUnke.shtml
  9. ^ http://www.census.gov/geo/www/cenpop/statecenters.txt
  10. ^ Average life expectancy at birth by state

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]