Kompartmentsyndrom

Från Wikipedia
Version från den 14 november 2017 kl. 23.32 av Larske (Diskussion | Bidrag) (åtgärdar felet med upprepade argument i mallanrop)
Kompartmentsyndrom
En bild av en arm efter kirurgi för att lätta på trycket vid ett akut kompartmentsyndrom
Medicinsk specialitetOrtopedi
SymptomSmärta, domnad, blekhet, svag puls/pulslöshet, minskad rörelseförmåga[1]
KomplikationerAkut: Volkmannkontraktur[2]
TyperAkut, kronisk[1]
OrsakerAcute: Trauma (fraktur, krosskada), efter en period med lågt blodflöde[3][4]
Kroniskt: Repetitiv träning[1]
DiagnostikSymptombaserat, tryck på kompartementen[5][1]
Liknande diagnoserCellulit, tendonit, djupventrombos, venös insufficiens[3]
BehandlingAkut: Kirurgi, snarast möjligt[5]
Kronisk: Fysioterapi, kirurgi[1]

Kompartmentsyndrom är ett tillstånd med ökat tryck i ett av kroppens muskelfack (kompartment) vilket resulterar i otillräckligt blodflöde till vävnaden.[6][7] Det finns två huvudsakliga typer: akut och kronisk.[6] Oftast drabbas ben eller armar.[3]

Symptom på akut kompartmentsyndrom innefattar svår smärta, svag puls i extremiteten, minskad rörelseförmåga, domningar, och blek färg av drabbade extremiteten.[5] Kompartmentsyndrom uppstår oftast efter fysiskt trauma såsom benbrott eller krosskada.[3] Det kan även tillkomma då blodflödet återupptas efter en period med dåligt blodflöde.[4] Diagnosen ställs i allmänhet baserat på personens symptom.[5] Behandling sker med kirurgi för att öppna muskelfacket och bör utföras så fort som möjligt.[5] Om tillståndet inte behandlas inom sex timmar finns risk för permanenta muskel- eller nervskador.[5]

Kroniskt kompartmentsyndrom innebär i allmänhet smärta vid motion.[1] Andra symptom kan inkludera domningar.[1] Symptomen avtar vanligtvis vid vila.[1] Vanliga aktiviteter som kan utlösa besvär är löpning och cykling.[1] Kroniskt kompartmentsyndrom resulterar normalt sett inte i permanenta skador.[1] Andra tillstånd som kan ha liknande symptombild är stressfrakturer och tendinit (seninflammation).[1] Behandling vid kroniskt kompartmentsyndrom är bland annat fysioterapi, och i fall det inte räcker kan kirurgi vara på sin plats.[1]

Akut kompartmentsyndrom förekommer hos cirka 3% av de som har en fraktur mitt på något av benen i underarmen.[8] Förekomsten i andra områden av kroppen för kroniskt kompartmentsyndrom är okända.[8][9] Tillståndet förekommer oftare hos de under 35 års ålder och hos män.[3] Kompartmentsyndrom beskrevs första för gången 1881 av Richard von Volkmann.[5] Obehandlat akut kompartmentsyndrom kan leda till en så kallad Volkmannkontraktur.[2]

Källor

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l] ”Compartment Syndrome-OrthoInfo - AAOS”. Compartment Syndrome-OrthoInfo - AAOS. October 2009. http://www.orthoinfo.org/topic.cfm?topic=A00204. Läst 29 juli 2017. 
  2. ^ [a b] El-Darouti, Mohammad Ali (2013) (på engelska). Challenging Cases in Dermatology. Springer Science & Business Media. sid. 145. ISBN 9781447142492. https://books.google.se/books?id=EF3ONrFuF2kC&pg=PA145 
  3. ^ [a b c d e] Ferri, Fred F. (2017) (på engelska). Ferri's Clinical Advisor 2018 E-Book: 5 Books in 1. Elsevier Health Sciences. sid. 317. ISBN 9780323529570. https://books.google.se/books?id=wGclDwAAQBAJ&pg=PA317 
  4. ^ [a b] Schmidt, AH (July 2016). ”Acute Compartment Syndrome.”. The Orthopedic clinics of North America 47 (3): sid. 517-25. doi:10.1016/j.ocl.2016.02.001. PMID 27241376. 
  5. ^ [a b c d e f g] Donaldson, J; Haddad, B; Khan, WS (2014). ”The pathophysiology, diagnosis and current management of acute compartment syndrome.”. The open orthopaedics journal 8: sid. 185-93. doi:10.2174/1874325001408010185. PMID 25067973. 
  6. ^ [a b] ”Compartment Syndrome - National Library of Medicine”. PubMed Health. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmedhealth/PMHT0024266/. Läst 25 juli 2017. 
  7. ^ Peitzman, Andrew B.; Rhodes, Michael; Schwab, C. William (2008) (på engelska). The Trauma Manual: Trauma and Acute Care Surgery. Lippincott Williams & Wilkins. sid. 349. ISBN 9780781762755. https://books.google.se/books?id=JnTMQOMcYZwC&pg=PA349 
  8. ^ [a b] Bucholz, Robert W. (2012) (på engelska). Rockwood and Green's Fractures in Adults: Two Volumes Plus Integrated Content Website (Rockwood, Green, and Wilkins' Fractures). Lippincott Williams & Wilkins. sid. 691. ISBN 9781451161441. https://books.google.se/books?id=OhVSFNEIanIC&pg=PA691 
  9. ^ Miller, Mark D.; Wiesel, Sam W. (2012) (på engelska). Operative Techniques in Sports Medicine Surgery. Lippincott Williams & Wilkins. sid. 437. ISBN 9781451124903. https://books.google.se/books?id=YBpEoqNvEn8C&pg=PA437