Konstruktionsvattenlinje
Konstruktionsvattenlinje, ofta förkortat kvl, är den vattenlinje en farkost beräknas få enligt konstruktionsritningen.[1] Längd i vattenlinjen (VL) anger farkostens längd vid denna linje eller farkostens längd vid den faktiska vattenlinjen i ett visst sammanhang.[2]
Längden i vattenlinjen är ett mått på ett fartygs "våta längd". På grund av utsvängda för- och akterskepp kan det vara en betydande skillnad på längden över allt och längden i vattenlinjen.
Ett fullastat skepp ligger ofta med konstruktionsvattenlinjen under vattenytan[1] och har således större deplacement, djupgående och "våt längd", än vad som anges i fartygets dokumentation.
När man anger ett fartygs höjd över havet, djupgående och deplacement så är det med referens till konstruktionsvattenlinjen. Ett fullastat skepp ligger ofta med konstruktionsvattenlinjen under vattenytan[1] och har således större deplacement, djupgående och "våt längd", än vad som anges i fartygets dokumentation.
Vattenlinjens längd spelar en roll för båtens egenskaper, bland annat för dess deplacementsfart. I dessa sammanhang är det väsentliga ofta inte den nominella längden i vattenlinjen, utan hur lång båten är i den faktiska vattenlinjen, som till exempel för segelbåtar vanligen ökar med högre fart. Också till exempel en tvär akter kan ge egenskaper motsvarande en längre vattenlinje.
Källor
- ^ [a b c] Konstruktionsvattenlinje i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- ^ Vattenlinje i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
Se även
| |||||||
