Kvarteret Narcissus
Kvarteret Narcissus är ett kvarter i södra delen av Gamla stan i Stockholm. Kvarteret omges av Södra Bankogränd i norr, Skeppsbron i öster, Norra Dryckesgränd i söder och Järntorgsgatan i väster. Kvarteret består idag av två fastigheter: Narcissus 1 och 4.
Namnet[redigera | redigera wikitext]
Nästan samtliga kvartersnamn i Gamla stan tillkom under 1600-talets senare del och är uppkallade efter begrepp (främst gudar) ur den grekiska och romerska mytologin. Narcissus är det latiniserade namnet för Narcissos som i den grekiska mytologin var en vacker yngling. Han blev dömd att förälska sig i sin egen spegelbild efter att inte ha besvarat den unga flickan Echos kärlek.
Kvarteret[redigera | redigera wikitext]
Kvarteret Narcissus är det norra av tre långsmala kvarter som ligger längst i söder i Gamla stan. Söder om Narcissus återfinns kvarteren Cadmus och Achilles. Narcissus bestod ursprungligen av tre fastigheter, där 2 och 3 slogs ihop till 4.
I Narcissus 1 (Skeppsbron 44) uppfördes 1622 en fyravåningsbyggnad för brukspatron Antoni Boijs. Redan på 1840-talet etablerade sig restaurangen Zum Franziskaner i husets bottenvåning.[1] Stället skyltade ”Bierhalle” och man serverade ”äkta tyskt Bier från München”. Åren 1909–1910 ersattes denna byggnad av att nytt affärshus i sex våningar plus vindsvåning med kontorslokaler för rederier och skeppsklarerare. Beställare var direktör Carl Smith och arkitekt var Fredrik Dahlberg. I bottenvåningen flyttade Zum Franziskaner in igen.[1] Ovanför entrén finns en maskaron, Hanrejen på Skeppsbron 44, och där under något som ser ut som ett kvinnosköte.[2]
Huset i kvarterets nordvästra hörn, nuvarande Narcissus 4 (tidigare 3), finns avbildat på Jean Le Pautres kopparstick efter en teckning av Erik Dahlbergh från Karl X Gustavs begravningståg i Stockholm 1660. Byggnaden återges där i något idealiserad form, men den två fönsteraxlar breda mittrisaliten mot Järntorget känns igen.
Från 1600-talets mitt till 1700-talets mitt fanns här apoteket Engelen som drevs av Christopher Molitor den äldste och dennes släkt i över 100 år.[3] År 1832 öppnade ryttmästare Leonard Groll sin första arbetarbod, kallad ”L.Grolls Lärftshandel” i husets bottenvåning.[4] Yrkesbutiken Grolls arbetskläder fanns kvar på denna adress till långt in på 1980-talet då lokalen byggdes om för restaurangverksamhet.[5]
Bilder[redigera | redigera wikitext]
-
Cadmus 1 (Skeppsbron 46) och gamla Narcissus 1 (t.h.), 1907. -
Narcissus 1 (Skeppsbron 44) i mitten, 1959. -
Narcissus 3 (till vänster) och Medusa 4, 1660. -
Narcissus 3 med L. Grolls Lärftshandel, 1902. -
Narcissus 4 (f.d. 3) med Grolls arbetskläder, 1952.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Hasselblad (1979), s. 26
- ^ ”Hanrejen och kvinnoskötet i Gamla Stan”. StockholmGamlaStan. 23 maj 2017. Arkiverad från originalet den 14 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210514174925/http://www.stockholmgamlastan.se/utforska/hemligheter.php?namn=hanrejen-o-kvinnoskotet. Läst 4 januari 2021.
- ^ Schimmelpfennig m.fl. (1910-1918), s. 51-54
- ^ ”Grolls, historia.”. Arkiverad från originalet den 8 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180208000045/http://www.grolls.se/sv/omgrolls. Läst 18 mars 2016.
- ^ Bygglovsritning för Narcissus 4, upprättad den 24 april 1989 av Hans Wieland arkitektkontor.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Hasselblad, Björn; Lindström, Frans (1979). Stockholmskvarter: vad kvartersnamnen berättar. Stockholm: AWE/Geber. Libris 7219146. ISBN 91-20-06252-4
- Levertin Alfred, Schimmelpfennig Carl Fredrik Vilhelm, Ahlberg Karl, red (1910-1918). Sveriges apotekarhistoria från konung Gustaf I:s till närvarande tid. Bd 1, Stockholms stad, Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Östergötlands län, Jönköpings län, Kronobergs län. Stockholm: Ernst Westerbergs boktr. Libris 1335732. http://digital.ub.uni-duesseldorf.de/vester/content/pageview/2138577
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Stockholmskällan har media som rör Kvarteret Narcissus
