Kvistabergs observatorium

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°30′8″N 17°36′16″Ö / 59.50222°N 17.60444°Ö / 59.50222; 17.60444 Kvistabergs observatorium är ett astronomiskt observatorium i Uppland som var ett filialobservatorium till Uppsala astronomiska observatorium under åren 1948–2008, och är sedan hösten 2009 ett museum.[1]

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Kvistaberg är beläget vid Kvistabergsviken, strax utanför Bro i Upplands-Bro kommun, cirka 45 km nordväst om centrala Stockholm, med utsikt ut över en fjärd av Mälaren. Det första observatoriet på Kvistaberg uppfördes 1918–1919 av Nils Tamm för privat bruk. Kvistaberg expanderade med instrument för professionella observationer efter en donation till Uppsala universitet 1944, och 1963 togs Nordens största Schmidtteleskop i bruk på Kvistaberg. Under de fyra följande decennierna gjorde Uppsala-astronomerna, och många gästastronomer, observationer på Kvistaberg. Omkring år 2004 ville Uppsala universitet lägga ner observatoriet, huvudbyggnaden avstyckades och såldes och ägs nu av Upplands-Bro kommun. Teleskopbyggnaderna och teleskopen samt marken omkring dem ägs dock fortfarande av Uppsala universitet, och ett observatoriemuseum invigdes i september 2009 i samarbete med Upplands-Bro kommun.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Nils Tamm på sitt observatorium år 1919.

Egendomen om cirka 100 hektar gick 1906 i arv från brukspatronen Per Gustaf Tamm till sonen Nils Tamm. Nils Tamm var konstnär och amatörastronom, och var en av grundarna av Svenska astronomiska sällskapet.

På en bergshöjd ovanför huvudbyggnaden-bostaden lät Nils Tamm uppföra en observatoriebyggnad ritad av arkitekten Torsten Stubelius som fick husera en 13 cm Zeiss-refraktor, en astrograf och ett antal associerade instrument. Detta gjorde Kvistaberg till ett förnämligt privatobservatorium, där Tamm bland annat utförde tecknade avbildningar av planetytor, särskilt av planeten Mars, fotografering av solaktivitet, observationer av variabla stjärnor, samt upptäckte flera novor.

Efter omfattande korrespondens med Åke Wallenquist vid Uppsala astronomiska observatorium donerade Nils Tamm 1944 till Uppsala universitet sina egendomar Hammartorp och Kvistaberg, och medel för uppförande av professionella astronomiska instrument. I väntan på ett stort teleskop installerades under 1950-talet ett antal mindre instrument på Kvistaberg, främst ett 40 cm Cassegrain-teleskop för fotoelektrisk fotometri, och ett Schmidt-Väisälä-teleskop för astronomisk fotografering. Kvistabergs huvudinstrument, ett 100/135 cm Schmidtteleskop för vidvinkelfotografering, uppfördes under åren 1951–1963, och var vid invigningen 1964 världens näst största Schmidtteleskop. Under senare år användes teleskopet främst för att söka efter kometer och jordnära asteroider - NEO:s.

Efter Nils Tamms död 1957 renoverades Kvistabergs huvudbyggnad. Undervåningen blev tjänstebostad för observatoriets föreståndare, och på övervåningen ordningställdes övernattningsrum för gästastronomer, bibliotek, mörkrum, m.m. Nils Tamms gravurna finns inmurad i instrumentpelaren till observatoriet från 1919.

Kvistaberg gav Uppsalas astronomer tillgång till en betydligt mörkare observationsplats än Observatorieparken inne i Uppsala. Kvistabergs läge vid Mälaren, på låg höjd över havet och svensk väderlek, var dock i längden inte lämpligt för modern astronomisk forskning, och observationer utanför Sveriges gränser blev med tiden viktigare för Uppsala universitets astronomer.

Observatoriet har gett namn till asteroiden 3331 Kvistaberg, som upptäcktes 1979.

Föreståndare[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Astronomiskt museum invigt (2009) - Upplands-Bro kulturhistoriska forskningsinstitut

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Upplands-Bro City Arms.svg Upplands-Broportalen - temasidan för artiklar om Upplands-Bro.