Kyrklig kommun
 |
Denna artikel anses ha ett svenskt perspektiv och bör skrivas om ur ett globalt perspektiv. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2016-01) |
 |
En kyrklig kommun eller kyrkommun är ett begrepp som användes för en församling i Svenska kyrkan, så länge Svenska kyrkan fortfarande var statskyrka. Sedan den 1 januari år 2000 är Svenska kyrkans juridiska form trossamfund.[1]
Ordet kommer ur behovet att skilja på de kommunala uppdrag som efter sockenstämmornas upplösning 1862 övergick till ansvarsområden för Svenska kyrkans församlingar. Sockenstämman delades upp i en kyrkostämma och en kommunalstämma, vilket senare blev kyrkofullmäktige och kommunalfullmäktige (numera kommunfullmäktige).
Församlingarnas kyrkoråd fortsatte att ha hand om vissa saker som numera sköts av kommunerna, till exempel skolundervisningen och i vissa fall fattigvården. Så sent som 1954 överfördes all undervisning till de borgerliga kommunerna. 1991 upphörde församlingarna att sköta folkbokföringen som överläts till skattemyndigheterna.[2]
En "vanlig" kommun kallades i detta sammanhang borgerlig kommun när man vill tydliggöra vilken typ av kommun man talar om.
Källor
Fotnoter
- ^ Thorsten Sandberg (14 februari 2002). ”Kyrkan och staten – en historisk separation”. Populär historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/kyrkan-och-staten-en-historisk-separation/. Läst 1 januari 2015.
- ^ Cecilia Olla (12 juni 2014). ”Framtidens folkbokföring efter distrikt istället för församling”. Riksantikvarieämbetet. http://www.raa.se/2014/06/framtidens-folkbokforing-efter-distrikt-istallet-for-forsamling-2/. Läst 1 januari 2016.