Kommun

Från Wikipedia

En kommun är ett territoriellt avgränsat område, en administrativ enhet för lokalt självstyre, en politisk organisation med direktvalda beslutsfattare, juridisk person med obligatoriskt medlemskap, som kan ingå avtal och äga fast och lös egendom. Ordet kommun kommer av latinets communis, som betyder gemensam, och används också i andra sammanhang, såsom i fråga om arbetarekommuner.

[redigera] Historik

Huvudartikel: Kommunernas historia

Den första historiskt belagda formen av kommun i modern mening uppstod i Romarriket. Kommunbegreppet har utvecklats sedan dess och ser olika ut i olika länder.

[redigera] Kommuner i olika länder

[redigera] Finland

Huvudartikel: Finlands kommuner

I Finland finns 348 kommuner. Medan man i Sverige haft flera kommunreformer, har man i Finland valt att gå saktare fram i den frågan.

Kommunens politiska styre består överst av fullmäktige som väljs genom direkta val på samma valdag i samtliga kommuner men skilt från de dagar då riksdag och president väljs.

[redigera] Frankrike

Huvudartikel: Lista över Frankrikes kommuner

[redigera] Italien

Huvudartikel: comune

[redigera] Kanada

Huvudartikel: Kanadas provinser och territorier

Bortsett från indianreservat sköts kommunala frågor av provinserna, så kommunindelningen skiljer sig från provins till provins, och ibland också inom provinserna för att ta hänsyn till starkt skiftande befolkningstäthet. Indianreservat betraktas som en särskild kommuntyp och lyder under federal lagstiftning.

British Columbia, södra Ontario, södra och östra Québec samt Nova Scotia har i allmänhet ett tvånivåsystem med sekundärkommuner (regional districts i British Columbia, counties eller regional municipalities i Ontario, municipalités régionales de comté i Québec och counties i Nova Scotia) och primärkommuner, men enhetskommuner som sköter båda nivåernas uppgifter förekommer också, i synnerhet kring större städer. De kommunfria områden som finns administreras i allmänhet av sekundärkommunerna. New Brunswick och Prince Edward Island har huvudsakligen samma kommunstruktur men saknar sekundärkommuner.

De uppodlade områdena i de tre prärieprovinserna Alberta, Saskatchewan och Manitoba är indelade i landskommuner (counties, municipal districts etc i Alberta, rural municipalities i Saskatchewan och Manitoba). Städer och större samhällen kan vara helt fristående kommuner eller dela uppgifter mellan den egna kommunen och den omgivande landskommunen.

De norra delarna av prärieprovinserna, liksom norra Ontario, norra Québec, Newfoundland och Labrador samt de tre territorierna Yukon, Northwest Territories och Nunavut, består huvudsakligen av kommunfria områden. De större samhällen som finns bildar egna kommuner, och sekundärkommuner saknas.

[redigera] Norge

Huvudartikel: Lista över Norges kommuner

[redigera] Portugal

Huvudartikel: Kommun (Portugal)

[redigera] Storbritannien

Kommunindelningen skiljer sig mellan Storbritanniens fyra riksdelar. Wales, Skottland och Nordirland har liknande system, med en huvudsaklig indelning under riksdelsnivå, se Wales kommuner (unitary authorities eller principal areas), Skottlands kommuner (council areas) och Nordirlands distrikt (districts). I England finns fyra huvudtyper av kommuner (principal areas): non-metropolitan districts, metropolitan districts, London boroughs och enhetskommuner (unitary authorities). Non-metropolitan districts ingår i administrativa grevskap (non-metropolitan counties) som är sekundärkommuner. Metropolitan districts ingår i storstadsområden (metropolitan counties), som dock saknar kommunal funktion sedan 1986, och London boroughs ingår i Greater London. Enhetskommuner är lagtekniskt sett både non-metropolitan districts och non-metropolitan counties. City of London och Scillyöarna är specialfall. Under kommunnivå finns i vissa områden i England, Wales och Skottland community councils, town councils eller parish councils, som har hand om vissa lokala frågor.

[redigera] Sverige

Huvudartikel: Sveriges kommuner

I Sverige görs indelningen enligt regeringsformen i ”primärkommuner” och ”landstingskommuner” (eller sekundärkommuner), även om den senare benämningen (för landsting) numera sällan brukas . Kommunen är till för sina medlemmar.

Länge fanns socknar i Sverige, som tog hand om såväl världsliga som andliga frågor, men 1843 skedde en första uppdelning mellan sockennämnd och kyrkoråd. År 1863 avskaffades socknen som administrativ enhet och kommuner i dagens mening infördes. Därefter fanns det flera olika kommunformer i Sverige: städer, köpingar och landskommuner. En särskild form var municipalsamhället.

De nutida kommunerna infördes 1971, då begreppen stad och köping utmönstrades och ett generellt kommunbegrepp infördes. Idag finns det 290 kommuner i Sverige.

Det politiska styret i en kommun är uppbyggt genom ett direktvalt kommunfullmäktige, som väljs på samma sätt och på samma dag som riksdagen, med partival. Under kommunfullmäktige finns styrelsen (eller som den oftast kallas: kommunstyrelsen) som sköter det övergripande löpande politiska arbetet och därtill finns olika nämnder och styrelser som sköter kommunens åtaganden inom olika områden.

Under nämnder och styrelser finns kontor och förvaltningar med anställda tjänstemän som skall verkställa politikernas beslut och sköta det dagliga arbetet i kommunens verksamheter.

Den största kommunen till ytan i Sverige är Kiruna kommun. Den kommun som har flest invånare är Stockholms kommun, därefter kommer Göteborgs kommun.

[redigera] Österrike

Huvudartikel: Kommun (Österrike)

[redigera] Begreppet kommun i andra sammanhang

Som en kvarleva från tiden då den världsliga och den kyrkliga indelningen sammanföll, har Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter fram till relationsförändringen 1 januari 2000, även benämnts kyrkliga kommuner och deras arbete reglerades då delvis av kommunallagen. Den världsliga grundenheten kallas kommun (primärkommun); vill man poängtera att det rör sig om denna och inte om den kyrkliga, kan man använda termen borgerlig kommun.

Inom Sveriges socialdemokratiska arbetareparti kallas huvudorganisationenerna på lokal nivå för arbetarekommuner.

I andra länder används ordet commune, Kommune etcetera ofta om frivilliga samhällsbildningar med kollektivt ägande.

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

(PDF) Kommuner och landsting organisation, verksamhet och ekonomi. Finansdepartementet