Liksvävande temperatur

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stämning i musik

Liksvävande temperatur eller liksvävig temperatur är inom musiken en temperering av skalan där varje halvtonsteg är lika stort.

De flesta moderna träblås- och klaviaturinstrumenten som piano, orgel, elorgel och celesta använder liksvävande temperatur, liksom kromatiska slagverksinstrument inklusive xylofon och vibrafon. Det digitala musikprotokollet MIDI är baserat runt liksvävande temperatur, men tillåter avvikelser.

Härledning[redigera | redigera wikitext]

Oktaven är uppdelad i 1200 cent och varje halvtonssteg blir i liksvävig temperatur 100 cent, vilket motsvarar frekvensförhållandet 2^{1/12}:1 \approx 1,05946:1.

Den främsta fördelen med att stämma liksvävande är att varje tonart låter kromatiskt lika och därmed blir musikaliskt användbar så att modulation och transponering blir möjlig.

Å andra sidan blir vissa toner, framför allt terser, något dissonanta jämfört med ren stämning. Alla intervall är dock acceptabla och användbara i alla tonarter. Liksvävande temperatur är vanlig i modern västerländsk musik, särskilt elektroniskt genererad sådan.

Tabell över frekvensförhållanden
  Cent Frekvensförhållande
Intervall Ren Liksväv. Pyth. Ren Liksväv. Pyth.
Prim 0 0 0 1:1 1:1,0000 1:1
Liten sekund 112 100 90 15:16 1:1,0595 243:256
Stor sekund 182 200 204 9:10 1:1,1225 8:9
204 8:9
Liten ters 316 300 294 5:6 1:1,1892 27:32
Stor ters 386 400 408 4:5 1:1,2599 64:81
Kvart 498 500 498 3:4 1:1,3348 3:4
Överstigande kvart 590 600 612 32:45 1:1,4142 512:729
Förminskad kvint 610 588 45:64 729:1024
Kvint 702 700 702 2:3 1:1,4983 2:3
Liten sext 814 800 792 5:8 1:1,5874 81:128
Stor sext 884 900 906 3:5 1:1,6818 16:27
Liten septima 996 1000 996 9:16 1:1,7818 9:16
1018 5:9
Stor septima 1088 1100 1110 8:15 1:1,8877 128:243
Oktav 1200 1200 1200 1:2 1:2,0000 1:2

Tabellen ovan visar centtal och frekvensförhållandet för alla intervall i den kromatiska skalan för ren, liksvävande och pythagoreisk stämning. Där de rena och pythagoreiska skalorna skiljer sig åt utgör den liksvävande temperaturen en kompromiss - den ligger mellan de två övriga.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Johan Sundberg, Musikens ljudlära, 3:e upplagan, Proprius förlag, 1989, 247 sidor, ISBN 91-7118-653-0
  • Per-Gunnar Alldahl, Körintonation, AB Carl Gehrmans Musikförlag 1990, 142 sidor, ISBN 91-7748-022-8
  • Bonniers Musiklexikon, 2:a reviderade upplagan, Bonnier Fakta Bokförlag 1983, ISBN 91-34-50958-5