Luffarschack

Från Wikipedia
Version från den 17 november 2015 kl. 00.22 av Inteloutside2 (Diskussion | Bidrag) (clean up, rättar stavfel: exemepl → exempel, Pga av → På grund av med AWB)

Luffarschack är en typ av abstrakta strategispel med fullständig information där två spelare turas om att rita tecken på ett rutat papper alternativt lägga ut svarta och vita stenar på ett bräde. Den förste om att få fem tecken, vågrätt, lodrätt eller diagonalt, i rad har vunnit.

Fritt luffarschack

Fritt luffarschack.

Fritt luffarschack är den enklaste varianten. Det är känt i många länder och kallas oftast något i stil med ”kryss och ringar" eller "fem-i-rad”.


Det som behövs för att börja spela är en bit rutat papper, en penna och två spelare. Spelarna lottar om vem som ska spela med kryss respektive ringar och om vem som ska börja. Därefter turas man om att göra ett drag i en valfri ruta tills någon av spelarna lyckas få en obruten rad med fem av sina markeringar. Inga begränsningar finns – overline (en rad med sex eller fler) ger till exempel vinst. Om papperet blir fullt så fortsätter man på ytterligare ett rutat papper.

När gemene man talar om luffarschack så är det i regel detta spel, eller möjligen tripp trapp trull (tic tac toe), man menar.

Man kan på nätet fortfarande spela fritt luffarschack med några små tilläggsregler, bland annat på platsen Play OK. Spel sker där inte i rutorna utan med svarta (för spelaren som börjar partiet) och vita runda markeringar i skärningspunkterna och spelplanen är begränsad till 15x15 skärningspunkter. (Spelaren som börjar partiet kallas därför vanligen svart och de runda markeringarna skall motsvara stenar på ett bräde.) Dessutom är 6 i rad inte vinst för någon av spelarna. Tiden för varje spelare är också begränsad men det finns olika tider att välja på beroende på vem man möter.

Genom långt praktiskt spel i Japan kom man för mer än 100 år sedan fram till att den spelare som börjar partiet (vanligen kallad svart) har en stor favör. Om han eller hon spelar felfritt slutar partiet med en snabb vinst för vederbörande. Det finns också ett datorbevis för säker vinst gjort av Victor Allis. Sedan början av 1900-talet har man i Japan därför experimenterat med diverse begränsningar för den förste spelaren.

Gomoku och Renju

Gomoku är ett gammalt japanskt ord för luffarschack som sällskapsspel. I Japan så bytte man redan 1899 namn till Renju för att skapa ett seriöst spel. På senare år har man börjat använda ordet Gomoku för en seriös variant/gren när det gäller luffarschack.

Under årens lopp har man ibland likställt Gomoku (det internationella ordet) med luffarschack (det svenska ordet). Det har också förekommit perioder då luffarschack har varit liktydigt med renju t ex när det gäller SM. Numera är det vanligare att luffarschack är samlingsbegreppet för de båda grenarna Renju och Gomoku och när tävlingar förekommer t ex SM så används de internationella namnen Renju och Gomoku för spelets namn såsom när det gäller VM där spelen har namnen Renju och Gomoku.

Tre typer av tilläggsregler

1961-1980 var reglerna vid SM fritt luffarschack. Schackklocka började användas först 1979.

Då spelaren som börjar har en klar fördel så spelar man i Sverige (och i världen i övrigt) sedan i början av 1980-talet i seriösa turneringar alltid med tilläggsregler.

Det finns tre typer av tilläggsregler om man bortser från olika tidsregler.

  1. Förbud för olika typer av drag. I renju har under årens lopp flera olika förbudsdrag införts för svart (dvs för spelaren som har börjat ett parti). Om svart tvingas sätta ett förbjudet drag så förlorar svart partiet.
  2. Ett drag innehållande fem-i-rad innebär inte vinst. I Gomoku är 6 (eller ännu fler) i rad inklusive 5 i rad inte vinst men det är inte ett förbjudet drag dvs man förlorar inte om man sätter ett sådant drag.
  3. Öppningsregler

Renju

I början av 1900-talet kom man i Japan på en idé att förbjuda vissa drag för svart (i de flesta östasiatiska spel är det traditionellt svart som börjar). Den som provar på fritt luffarschack inser snart att man måste bygga flera linjer samtidigt så att motståndaren inte hinner stoppa alla med ett drag. Japanerna bestämde att dubbeltreor och dubbelfyror (det vill säga när man gör två eller fler treor respektive fyror med ett drag) skulle bli förbjudna för svart. Även en så kallad overline (en rad med sex eller fler stenar) förbjöds för svart. Den enda konstruktionen som svart fick ha kvar för att kunna framtvinga vinst blev fyr-trea (en fyra och en trea som görs samtidigt med ett drag).

Förbudsdragen ger spelet extra spänning och berikar taktiken. Vit får en möjlighet till vinst genom att tvinga svart till ett förbjudet drag. Samtidigt kan vit för egen del göra alla de drag som är förbjudna för svart.

Men eftersom svart fortfarande har en stor fördel av att börja partiet finns det även olika öppningsregler för att garantera jämnare spel och rikare öppningsvariationer.

Öppningsreglerna i renju

De officiella renjureglerna i textform som beslutades av Renju International Federation den 2 maj 1996 med en liten korrigering beslutad den 3 maj 1998 innehåller öppningsregler men de anses inte ge tillräckligt många öppningsvariationer vid större tävlingar såsom SM och VM. På grund av den långa traditionen när det gäller Renju så har man dock gått långsamt fram när det gäller officiella ändringar av öppningsreglerna och därför testas olika öppningsvarianter under en längre period.

Vid större tävlingar både internationellt och i Sverige kompletteras vanligtvis de ordinarie reglerna med en extra öppningsregel.

Vid VM och i svenska turneringar till exempel vid SM har under de senaste åren öppningsregeln Yamaguchi använts. På spelplatsen Mindoku testar man att spela med öppningsregeln Taraguchi. Inom Renju International Federation har ett flertal förslag till regler diskuterats. Av dessa har särskilt följande öppningsregler testats.

  1. Yamaguchi
  2. Taraguchi
  3. Soosyrv (Efter att vit har satt drag 4 bestämmer vit hur många drag som skall föreslås för drag 5. I grundförslaget som nämns ovan och nedan är det 4 drag men fler drag behövs enligt flera spelare t ex 6. Förslag finns från 5 upp till 10 drag.)

Historik - Utvecklingen av reglerna i Renju i Japan

I Japan spelade man tidigare på ett 19x19 spelbord precis som i spelet Go och kanske har man gjort det sedan år 735 e. Kr. när Go introducerades i Japan. Spelet kallades ofta Go-moku eller Gomoku men andra namn är kända t ex gobang, morphion men spelet hade också andra namn i Japan. Forskare i Japan diskuterar huruvida det gamla spelet kakugo som nämns i en skrift från år 100 e Kr är ett fem-i-rad-spel. När den första boken om spelet publicerades år 1856 av professorn i kinesisk litteratur Kuwanaya Buemon kallade han spelet kakugo. Även hans elev Wada skrev en bok om luffarschack. Det antika kinesiska spelet Wutzu har också ansetts vara ett fem-i-rad-spel. Spelreglerna för fritt luffarschack är dock så enkla att de kan ha "upptäckts" på flera platser på jorden och även på andra planeter.

I Japan upptäckte man tidigt att svart (det vill säga spelaren som börjar ett parti) har en klar fördel och till och med en säker vinst. Det finns också ett datorbevis för säker vinst gjort av Victor Allis.

Innan 1899 spelade man i Japan fritt luffarschack fast med svarta och vita stenar som man placerade i skärningspunkterna på ett bräde med storleken 19x19 skärningspunkter. De finaste stenarna är gjorda av skiffer och snäckskal. Billigare varianter är gjorda av glas eller plast. och Spelet hade många namn t ex Go narabe, Go moku narabe (Fem stenar i rad), Go eho, Kakugo, Kyogo, Gorengo men 1899 genomdrev Takayama Goraku en övergång till namnet Renju.

I början av Renjus historia var Meijin i Japan en utmärkelse på livstid.

År 1903 spelade den 1:a permanenta meijin Takayama Goraku och en spelare vid namn Yamamoto en berömd match. I denna match tillämpade man regeln att svart inte fick vinna genom en dubbeltrea. Efter denna match införde man denna spelregel i renju.

Ordet Go-moku narabe eller kortare Go-moku kvarstannade i Japan och även i en del andra länder som namn på sällskapsspelet luffarschack utan tilläggsregler. Idag används GoMoku, såsom framgår av den här artikeln, som namnet på ett seriöst spel utan förbudsdrag men med radikala öppningsregler.

Enligt den regel som infördes 1903 fick svart fortfarande sätta en dubbeltrea för att försvara sig och stoppa en fyra gjord av vit.

1911 propagerade en spelare vid namn Kawai för att svart inte heller som försvarsdrag skulle få sätta en dubbeltrea. År 1912 infördes även denna regel.

1916 infördes regeln att svart inte skulle kunna vinna med 6 eller fler i rad inklusive 5 i rad.

Efter första världskriget diskuterade man och prövade många olika sätt att låta vit få bestämma spelöppning.

1918 infördes regeln att svart inte får sätta 4-3-3 dvs en fyra samtidigt med en dubbeltrea.

Vid denna tidpunkt fanns det också ett förslag om förbud mot 5-3-3 dvs att svart inte skulle kunna sätta 5 i rad samtidigt med en dubbeltrea. Det sistnämnda förslaget har emellertid aldrig vunnit gehör.

Det förekom dock i Japan under många år en grupp spelare som tillämpade förbudet mot 5-3-3 och likaså mot 5-4-4.

Den 3:e permanenta meijin Takagi Rakuzan propagerade redan 1931 för en övergång till ett bräde av storleken 15x15 skärningspunkter. Han förslog också ett förbud mot 4-4 dvs dubbelfyra för svart. En splittring uppkom och några organisationer spelade efter Rakuzans förslag medan andra inte gjorde det.

Takagi Rakuzan som också var en mycket bra Go-spelare hade en stor dröm. Han drömde om att renju skulle börja spelas i andra länder än Japan. Han poängterade alltid självdisciplinens betydelse för framgång i renju. Hans dröm har för länge sedan gått i uppfyllelse.

De nuvarande officiella renjureglerna i textform beslutades av Renju International Federation den 2 maj 1996 med en liten korrigering beslutad den 3 maj 1998. De innehåller alla regler utom den extra öppningsregel som eventuellt bestäms för varje tävling.

När den 5:e Meijin på livstid Gosui Sakata dog så utsåg man i Japan ingen efterträdare. Enbart Meijin för ett år som utses i en tävling har funnits under de senaste 30 åren i Japan. Den 1 november 2014 firade Nihon Renju Sha (Japanska Renjuförbundet) att man nu (jämte Meijin på ett år) har utsett Kyozo Isobe till den 6:e Meijin på livstid.

Gomoku

I Gomoku finns idén att inga särskilda förbudsdrag skall förekomma för svart såsom i renju. Spelreglerna skall vara lika för både svart och vit.

Dock är det så att både svart och vit måste vinna med exakt 5 i rad. 6 i rad är alltså inte vinst för någon av spelarna men det är inte förbjudet att sätta 6 i rad. 

För att spelet skall vara seriöst krävs en utjämning av fördelarna för svart (som börjar partiet) och denna utjämning görs bara med hjälp av en öppningsregel. Ett genombrott när det gäller att utjämna fördelarna för svart har kommit när man i reglerna bygger in möjligheten för en spelare att byta sida (swap) från vit till svart eller tvärtom. Spelaren som föreslår en öppning vågar då inte välja en för stark öppning för varken svart eller vit. Samma idé använd i öppningsreglerna för renju. I Gomoku är öppningsreglerna väldigt radikala.

På senare år har regeln Swap2 blivit populär inte minst i östra Europa och denna öppningsregel gäller i VM fr o m 2009 och i SM fr o m 2011.

  1. Swap: Spelaren som börjar sätter ut de tre första dragen det vill säga 2 drag för svart och 1 drag för vit var som helst på brädet (spelplanen). Sedan får motspelaren välja om han/hon vill spela som svart eller som vit.
  2. Swap2: Reglerna för Swap används med tillägget att motspelaren som ett tredje alternativ kan välja att lägga ut 2 stenar ytterligare var som helst på brädet och sedan kan spelaren som lade ut de tre första stenarna välja om han/hon vill spela som svart eller vit från och med partiets 6:e drag.

Eftersom de 3 öppningsdragen vid användning av bara Swap kan göras precis var som helst så har Swap2 tillkommit för att inte spelaren som börjar i förväg ska kunna överraska med en helt ny och okänd variant som motspelaren inte hinner analysera direkt under partiet.

Tidigare använde man under flera år i Gomoku en öppningsregel som föreslogs av Vladimir Sapronov från Ryssland i början av 80-talet som ett enklare alternativ till renjureglerna och som i Sverige därför (men inte i Ryssland) kallades "Ryskt luffarschack". Internationellt har öppningsregeln ibland kallats "Gomoku pro".

Reglerna är att första draget görs i centrum. Andra draget kan göras var som helst. Tredje draget görs utanför en tilltänkt centralkvadrat på 5x5. Därefter spelar man som i fritt luffarschack förutom det att "overline" dvs mer än 5 i rad inte ger vinst för vare sig svart eller vit.

Regelvarianten var ganska populär i Ryssland och Vitryssland fram till början av 90-talet. Regelvarianten användes också i Sverige fr o m 1982 i SM. Vid spel med den "ryska öppningsregeln" har svart en stor fördel och reglerna användes sista gången vid SM 2010. Fr o m SM 2011 används öppningsregeln Swap2 såsom nämns ovan.

Se även

Källor

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Luffarschack&oldid=31071679”