Medborgarjournalistik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Medborgarjournalistik, eller gräsrotsjournalistik (på engelska Citizen journalism alternativt "public", "participatory", "democratic",[1] "guerrilla"[2] eller "street journalism"[3]), är ett samlingsnamn på journalistisk praktik där personer ur allmänheten, i motsats till professionella yrkesjournalister, bidrar till insamling, rapportering, analysering och spridning av nyheter. Exempel på nyhetsmedier där medborgarjournalistik spelar en stor roll är Wikinews, Demotix och I-Report. Svenska exempel är: Lisch.se, Nyhetsverket.se och Pressbladet.se.[4]

Dagens snabba utveckling av ny medieteknik, såsom sociala nätverk, tillsammans med utvecklingen av smartphones, har gjort medborgarjournalistiken mer tillgänglig för människor världen över. Lättillgängligheten av ny teknik har bidragit till att medborgare i samhället har möjlighet att rapportera om uppmärksammade nyhetshändelser i samma ögonblick som de sker. [5] Exempel på när medborgarjournalister har rapporterat är Jordbävningen i Haiti 2010, Arabiska våren och protesterna i Turkiet 2013.

Dan Gillmor talar om tre block som traditionellt utgör hela värdekedjan av nyhetsjournalistik. Första blocket utgörs av journalister, det andra av de som utgör nyheterna och slutligen den traditionella nyhetskonsumenten. Idag smälter dessa block samman, vilket bidrar till att samtliga block både kan anta rollen som producent respektive konsument. Det är denna utveckling som är grunden för möjligheten att utöva medborgarjournalistik.[6]

Medborgarjournalistik bör inte blandas ihop med lokaljournalistik eller medborgerlig journalistik (civic journalism), och inte heller med kollaborativ journalistik.[7]

Medborgarjournalistik i praktiken[redigera | redigera wikitext]

Den gröna revolutionen i Iran[redigera | redigera wikitext]

Under den gröna revolutionen i Iran, 2009, så protesterade hundratusentals Iranier på landets gator mot utfallet i presidentvalet. Händelsen dokumenterades då medborgare tog bilder på de våldsamma protesterna och dessa läckte ut till den västerländska pressen[8]. Eftersom utländska journalister blev ”blockerade” från att rapporterade händelsen så hade Twitter en viktig roll i nyhetsflödet från Iran. Twitter sköt även upp underhållet av hemsidan under protesterna för att möjliggöra fortsatt information att komma ut ur Iran till resten av världen[9].

Arabiska våren[redigera | redigera wikitext]

Medborgarjournalistik spelade en roll vid demostrationerna under den Arabiska våren som inleddes 2010. Medborgare från de berörda länderna i Nordafrika och på Arabiska halvön filmade och Twittrade om protesterna, vilket bidrog till att västvärlden kunde ta del av händelserna.[10]

Jordbävningen på Haiti[redigera | redigera wikitext]

Sociala medier hade en viktig roll i att sprida informationen om jordbävningen i Haiti 2010 då många av bilderna och rapporterna kom från medborgare. [11]

Protesterna i Turkiet[redigera | redigera wikitext]

Turkisk media hade under protesterna i Turkiet 2013 svårigheter att rapportera om händelserna och på grund av detta sköttes stora delar av rapporteringen via sociala medier[12]. Twitter, Facebook, Youtube, Tumblr var några av de medier som användes för att sprida information, bilder och videos på internet[13].

Förespråkare av medborgarjournalism[redigera | redigera wikitext]

Dan Gillmor, före detta kolumnist på San Jose Mercury News, är en tongivande förespråkare av medborgarjournalistik. Han har bland annat grundat Center for Citizen Media för medborgarjournalistikens främjande[14].

Kritik mot medborgarjournalistiken[redigera | redigera wikitext]

Medborgarjournalistiken har kritiserats av professionella journalister. Svagheter har pekats ut i form av ”de tre dödliga E:na”: etik, ekonomi och epistemologi[15].

Så standarden på artiklarna har kritiserats, då medborgare inte har traditionell träning i rapporteringen, och även objektiviteten då många saknar utbildning och jäviga åsikter kan lysa igenom. [16] Tom Grubler, tidigare Washington Post reporter, skrev 2005 en artikel[17] om medborgarjournalistiks-hemsidor och fann då att många av dem hade brister i både kvalité och innehåll[18].

Historia[redigera | redigera wikitext]

Dan Gillmor menar att idén om medborgarjournalism rotades på 1700-talet då telegrafen och telefonen hjälpte människor distribuera nyheter. I modern tid har detta fenomen om att den vanliga medborgaren kan engagera sig i och agera i journalistiken utvecklats i en större utsträckning. Vid internets uppkomst på 90-talet nådde fenomenet nya höjder då det blev möjligt för vem som helst att skapa en hemsida eller blogg och sprida sina åsikter på internet. [5]

Med dagens teknik och internets expansion har medborgarjournalistiken utvecklats. Det har blivit ännu lättare för en vanlig människa att fånga och distribuera nyheter globalt. I och med internet, informationssamhället och användandet av sociala medier har det blivit möjligt för allmänheten att vara med och skapa nyheter.[19] Gillmor menar att terrorattackerna i New York 2001 var en tydlig händelse i vår historia då medborgarjournalismen uppnådde ett stort genomslag, tack vare internet. Via email, mailinglistor, chatgrupper, personliga webjournaler fick gemene man värdefull information som de Amerikanska medierna inte kunde erbjuda. [5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Baase, S. "A Gift of Fire". Prentice Hall, 3rd edition, 2008.
  2. ^ Case, J. A. "Recovering the Radical: Biocybernetic Subversion in Guerrilla Video Primer." Paper presented at the NCA 93rd Annual Convention, Chicago, IL, November 14, 2007.
  3. ^ Tamara Witschge "Street journalists versus 'ailing journalists'?" 2009, Opendemocracy.net.
  4. ^ Holt, Kristoffer, & Karlsson, Michael. (2014). “Random acts of journalism?”: How citizen journalists tell the news in Sweden. New Media & Society. doi: 10.1177/1461444814535189
  5. ^ [a b c] Gillmor, Dan. We the Media: Grassroots Journalism By the People, For the People. O’Reilly Media inc. Paperback Edition. ISBN 978-0-596-10227-2 
  6. ^ Gillmor, D. 2006. “We the media – grassroots journalism by the people, for the people” O’Reilly Media inc. Paperback Edition. ISBN 978-0-596-10227-2
  7. ^ Deutsch Karlekar, Karin and Radsch, Courtney C (2012). Adapting Concepts of Media Freedom to a Changing Media Environment: Incorporating New Media and Citizen Journalism into the Freedom of the Press Index. http://ssrn.com/abstract=2161601. Läst 2014-11-20. 
  8. ^ E. Bower, C. Amanpour, S. Desta, and S. Bozorgmehr (13). ”Iran election protests turn violent”. CNN. http://edition.cnn.com/2009/WORLD/meast/06/13/iran.election/index.html. Läst 2014-11-20. 
  9. ^ M. Landler and B. Stelter (16). ”Washington Taps Into a Potent New Force in Diplomacy”. New York Times. http://www.nytimes.com/2009/06/17/world/middleeast/17media.html. Läst 2014-11-20. 
  10. ^ C. Radsch (13). ”Unveiling the Revolutionaries: Cyberactivism and the Role of Women in the Arab Uprisings”. CNN. http://edition.cnn.com/2009/WORLD/meast/06/13/iran.election/index.html. Läst 2014-11-20. 
  11. ^ L. MacLeod (22). ”New media vital in braking Haiti earthquake story”. BBC. http://www.bbc.co.uk/worldservice/worldagenda/2010/01/100122_worldagenda_haiti_monitoring.shtml. Läst 2014-11-20. 
  12. ^ Oktem, K. (13). ”Why Turkey’s mainstream media chose to show penguins rathar than protests”. The Guardian. http://www.theguardian.com/commentisfree/2013/jun/09/turkey-mainstream-media-penguins-protests. Läst 2014-11-20. 
  13. ^ S. Hutchinson (4). ”Social media plays major role in Turkey protests”. BBC. http://www.bbc.com/news/world-europe-22772352. Läst 2014-11-20. 
  14. ^ http://citmedia.org/
  15. ^ V. Maher (2005). ”Citizen Journalism is Dead”. New Media Lab, School of Journalism & Media Studies (Rhodes University). 
  16. ^ P. Meyer. Public Journalism and the Problem of Objectitivty. http://www.unc.edu/~pmeyer/ire95pj.htm. Läst 2014-11-20. 
  17. ^ T. Grubisich (2005). ”Grassroots journalism: Actual content vs. shining ideal”. Online Journalism Review "6": sid. 148. 
  18. ^ ”Can you ever trust a wiki? Impacting Perceived trustworthiness in Wikipedia.”. http://kittur.org/files/Kittur_2008_CSCW_TrustWiki.pdf. Läst 2014-11-24. 
  19. ^ Citizen Journalism and Democracy: How User-Generated News Use Relates to Political Knowledge and Participation.