Medfödda hjärtfel
| Medfödda hjärtfel | |
| Latin: vitia organica congenita cordis, vitium cordis congenitas | |
 | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | Q20-Q26 |
| ICD-9 | 745-747 |
| DiseasesDB | 17017 |
| Medlineplus | 001114 |
| MeSH | svensk engelsk |
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2010-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Medfödda hjärtfel är ett samlingsnamn för olika medfödda defekter i hjärtat och de stora blodkärlen. I Sverige föds ca 1000 barn varje år med hjärtfel, vilket gör den till den vanligaste defekten jämfört med andra medfödda sjukdomar. Tack vare forskningens framsteg upptäcks numera många medfödda hjärtfel i barndomen och många hjärt-barn opereras redan när de är nyfödda, då hjärtat inte är mycket större än en valnöt. I dag överlever drygt 90 procent, jämfört med endast 60 procent på 1960-talet.
Många olika typer av hjärtfel existerar, de flesta har som effekt att blod av olika anledningar hindras att flöda fritt i hjärtat eller i de omgivande kärlen, eller att blodets flöde har ett abnormalt mönster.
Habilitering
Forskning och utveckling inom barnhjärtkirurgin har lett till en starkt ökad överlevnad inom denna patientgrupp. Fler barn med mer komplexa hjärtfel har kunnat räddas till överlevnad, vilket innebär att fler hjärtbarn med symptom som inte kunnat korrigeras fullt ut har behov av habilitering. Omhändertagandet av hjärtsjuka barn och deras familjer ligger efter jämfört med omhändertagandet av barn och ungdomar inom andra sjukdomsgrupper.
En bedömning och åtföljande insats kan utöver barnhjärtläkare ges av till exempel sjukgymnast, dietist, arbets-/lekterapeut, specialistsjuksköterska, specialisttandläkare, logoped, kurator, psykolog eller andra specialistläkare.