Wikipedia:Källhänvisningar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Riktlinjer Black check.svg
Manual Attack-page.svg

Wikipedia får inte innehålla tidigare opublicerade uppgifter. Uppgifterna man inför när man skriver eller redigerar en artikel skall kunna kontrolleras av läsaren genom att verifierbara källor används. Där ska framgå uppgifternas korrekthet och neutralitet, särskilt om dessa har ifrågasatts eller kan komma att ifrågasättas eller om uppgifterna kan komma att föråldras. För närmare anvisningar om vilka uppgifter som behöver källor och vilka källor som är acceptabla, se även policyn Wikipedia:Verifierbarhet och essän Wikipedia:Pålitliga källor.

Artikelns källor bör därför anges med källhänvisningar, det vill säga beskrivande text som identifierar källan unikt och tillräckligt detaljerat så att den kan beställas via bibliotek eller hämtas på nätet och så att den intresserade kan hitta uppgiften i källan. Utöver den allmänna källhänvisningen i slutet av texten (där den kompletta källhänvisningen anges) är det, för att underlätta verifierbarheten, önskvärt att källnoter (fotnoter med källinformation) placeras efter den information eller påstående som tagits från respektive källa.

För att inte glömma någon uppgift, och för att erhålla konsekvent formatering av källförteckningen, rekommenderas användning av de källmallar som skapats enkom för detta.

När källor bör anges[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar är särskilt viktiga vid sifferuppgifter, kontroversiella påståenden, värdeladdade ord och andra uppgifter som kan ifrågasättas. Källor bör läggas in när någon har ifrågasatt en uppgift, exempelvis om någon har lagt in wikikoden {{källa behövs}} efter en mening, som resulterar i kvalitetsmallen [källa behövs]. Om artikeln återger icke-neutrala åsikter är det viktigt att ange vem som har åsikten eller uppfattningen, att uppge källa för detta, och att även återge andra kända uppfattningar. Med källhänvisningar kan man dessutom påvisa att artikeln handlar om ett känt ämne som uppmärksammats i oberoende källor, och att den därför inte bör raderas från Wikipedia.

För att inte göra sig skyldig till plagiat och upphovsrättsintrång citerar man normalt inte långa stycken ur en upphovsrättsligt skyddad källa, utan man refererar källan, det vill säga sammanfattar och skriver om med egna ord. Plagiat kan upptäckas med verktyg för plagiatkontroll, och raderas då omedelbart.

När är det extra viktigt att ange en källa?[redigera | redigera wikitext]

Se även: Att redigera kontroversiella artiklar
  • När en uppgift ifrågasatts exempelvis med mallen {{källa behövs}}.
  • När siffror/statistik anges. Siffror brukar vara olika i olika verk, särskilt i kontroversiella ämnen. På så sätt vet nästa wikipedian var din uppgift kommer ifrån och kan komplettera med alternativa uppgifter.
  • När något värderas. När du skriver att Christian Hofmann von Hofmannswaldau och Daniel Caspar von Lohenstein är den tyska barockens viktigaste författare vill läsaren veta vem som gjort den värderingen.
  • När något tolkas. Wikipedia är inte platsen för din tolkning av konstverk och statistik; däremot bör viktiga tolkningar presenteras och den som gjort tolkningen anges.
  • När man skriver om en levande person. Det är viktigt att tänka på den personliga integriteten och inte publicera icke tidigare spridd information om någons privatliv. Se vidare Wikipedia:Artiklar om nu levande personer.
  • Obskyr information. Allt som är oväntat och inte allmänt känt bör styrkas med en källhänvisning. Annars är risken stor att informationen plockas bort.
  • Vid citat och referat för att ge upphovsmannen erkännande och således undvika upphovsrättsintrång. Notera att referat tenderar att förändras med tiden och divergera från vad som står i originaltexten, varför ett citat inom citattecken är att rekommendera i fotnoten.
  • Då artikeln innehåller motstridig information. Inom till exempel vetenskap och politik är det inte ovanligt med motstridiga uppgifter och påståenden.
  • I bildtext kan fotnot med fördel anges för att styrka faktauppgifter i diagram och kartor, men inte i syfte att attribuera illustratören eller fotografen - attribuering framgår istället av bildens commons-sida.
  • Den viktigaste regeln: När din egen magkänsla säger dig att det du skriver kan komma att ifrågasättas eller plockas bort.

När behöver man inte ange en källa?[redigera | redigera wikitext]

Artikeln skall uppge källa för det mesta materialet i artikeln, och helst använda fotnoter för att tydligt knyta specifika uppgifter i artikeln till dess källor. Vissa undantag kan tänkas, i synnerhet från kravet på fotnoter:

  • I inledning är det inte nödvändigt med fotnoter om texten är en sammanfattning som styrks av källbelagd text på annan plats i artikeln. Ingressen bör vara lättillgängligt för en bred publik, och fotnoter kan störa läsbarheten för personer med läs- och skrivsvårigheter.
  • När texten i sig innebär en hänvisning. Exempel: "I sin avhandling Fatilarkalkyl skriver X att". Det är dock i sådana fall viktigt att undvika att göra egna tolkningar, se Wikipedia:Ingen originalforskning. Dessutom bör man ange var en viss översättning är hämtad från och i källförteckningen ge en fullständig hänvisning för att göra verket lättare att finna.
  • Grundläggande uppgifter om saker som inte är artikelns fokus. I dessa fall kan det räcka om det finns källhänvisningar i artikeln om saken. Exempel: "I Beowulfkvädet, nedtecknat någon gång kring år 1000, står att Y". Eftersom diskussionen om Beowulfkvädets tillkomst är komplicerad och det exakta årtalet kanske inte speciellt viktigt för poängen kring Y, så kan dateringen bli ett onödigt sidospår. Ett annat exempel kan vara att det i artikeln Västra Götalands län står de största städernas namn och invånarantal. Det räcker att källbelägga invånarantalet för en stad i stadens egen artikel. Det får inte finnas cirkelreferenser när man använder en annan Wikipediaartikel som källa, utan den måste innehålla källhänvisning.
  • Oftast är det själva faktauppgifterna som behöver källhänvisningar. I den allmänna beskrivningen av artikelämnet behöver man inte exakt följa några vissa källor och ofta sammanfattar man det allmänna resonemanget i flera källor. Man bör då göra en avvägning mellan att formulera artikeln så smidigt som möjligt eller att vara trogen källorna. Ifråga om kontroversiella ämnen eller tolkningar måste man i allmänhet följa källorna mer exakt och också ange de använda källorna med fotnoter, likaså ifråga om ämnen man inte själv känner tillräckligt för att veta vad som kan vara kontroversiellt eller bara en sida av sanningen.
  • I listartiklar behöver inte källor som finns i det inlänkade ordets artikel upprepas.

Typer av källor[redigera | redigera wikitext]

Se även: Pålitliga källor

Av källhänvisningen bör framgå vilken typ av källa det är frågan om, exempelvis vetenskaplig journal, lärobok utgiven på akademiskt förlag, studentuppsats eller nyhetsartikel, för att läsaren ska kunna värdera källans trovärdighet och neutralitet. Likaså är det bra att ange vilken institution som står bakom publikationen.

Ibland framgår källans karaktär av namnet, men det förekommer att man väljer namn så att de skall ge större auktoritet åt partisk text. Det är stor skillnad på om "Miljönytt" är utgiven av Miljöskyddsförbundet eller Industrins intresseförening.

Det finns många olika källor, till exempel:

  • Böcker, särskilt läroböcker och monografier utgivna på akademiskt förlag. Mycket smala studier och studier som har ett krav på sig att presentera ny forskning bör man förhålla sig kritisk till. Uppslagsverk är användbara, men måste nästan alltid kompletteras med andra källor – vi skall av upphovsrättsskäl inte kopiera deras artiklar.
  • Refereegranskade vetenskapliga publikationer, där journalartiklar anses mer trovärdiga än konferensartiklar. Nya så kallade metastudier, som sammanfattar ett flertal andra studier, är mer trovärdiga än enstaka studier. Studier som refererats i många andra studier anses betydelsefulla, medan studier som refererats av få kan vara marginalvetenskap. Äldre studier kan innehålla föråldrade uppgifter som senare kan ha fått status som pseudovetenskap.
  • Tidningsartiklar är användbara för att visa vad som har uppmärksammats och vad som är relevant för Wikipedia, men är inte alltid tillförlitliga som faktakällor. Wikipedia bör vara försiktig med att hänga på tillfälliga mediedrev, och undvika uppgifter om nu levande personer som kan betraktas som osakligt skvaller. Journalister arbetar under tidspress och har sällan tid för noggrannare efterforskningar, och skriver ofta om sådant de inte har specialkunskap om och kan missförstå till exempel vad som verkligen visats i en vetenskaplig studie. Då forskning refereras i tidningar lönar det sig att söka rätt på ursprungskällan. Granska också utgivarens (och den sannolika källans) syfte, objektivitet och tillförlitlighet. Uttryck som "sista", "största" och "unik" bör tas med en stor nypa salt.
  • Internet, granska utgivarens syfte, objektivitet och tillförlitlighet. Bloggar och privata webbplatser accepteras sällan som tillförlitliga källor till annat än sådant som gäller upphovsmannen själv. För tidningars webbplatser gäller det samma som för tidningar.
  • Material på Wikipedia, artiklar eller annat material på andra språkversioner av Wikipedia eller andra Wikipedia-artiklar brukar inte accepteras i källhänvisningar, men kan duga som underlag vid t.ex. sammanfattningar eller översättningar. Det är bra att alltid direkt kontrollera källorna som denna andra sida bygger på, se vidare Wikipedia:Wikipedia som källa på Wikipedia.
  • Egna erfarenheter räknas som egen forskning och kan inte användas direkt på Wikipedia. De kan dock vara av värde för bedömningen av olika källors trovärdighet. Ifråga om sådant du hört på en kurs eller läst i trovärdiga källor bör du hitta en källa som stöder din minnesbild och skriva med den som källa. Se Wikipedia:Verifierbarhet.

Var hittar man bra källor?[redigera | redigera wikitext]

Forskningsartiklar hittar man enklast via Google Scholar, men ofta krävs att man är student eller högskoleanställd och loggar in via ett högskolebiblioteks webbplats för att få tillgång till fulltextversion av artikeln, eller att man beställer artikeln via ett bibliotek. Böcker kan beställas via bibliotek, men finns ofta inskannade på Google Books. Gamla svenska uppslagsverk och andra svenska böcker finns inskannade på runeberg.org. Fria engelskspråkiga texter, bilder och videofilmer finns på archive.org.

Översättningar från andra språkversioner[redigera | redigera wikitext]

Nya översättningar från andra språkversioner av Wikipedia brukar märkas med ursprungsmallen {{artikelursprung}}, eller någon av dess varianter såsom {{enwp}}. Denna läggs vanligen in under rubriken referenser (i vissa artiklar kallad källor). Märkningen med ursprungsmall ersätter dock inte korrekta källhänvisningar. Om källorna i ursprungsartikeln kontrollerats eller andra källor används för att verifiera faktainnehållet anges de på vanligt sätt.

Då alla källorna i ursprungsartikeln inte kontrollerats, men det (till den berörda delen) är frågan om en översättning trogen originalet skiljer sig åsikterna om huruvida och hur källorna för ursprungsartikeln skall anges. Det finns tre möjligheter:

  • Att ta med den ursprungliga notapparaten (vilket kan ge den felaktiga bilden att källorna kontrollerats av översättaren, men motiveras med att hänvisningarna knappast är mindre trovärdiga än i andra artiklar)
  • Att lämna bort alla källor man inte själv kontrollerat (vilket kan ge en artikel som saknar källnoter för väsentliga delar av innehållet; efter att artikelns disposition senare ändrats kan det vara mycket svårt att hitta motsvarande avsnitt och därmed källhänvisning i ursprungsartikeln)
  • Att ta med de ursprungliga källorna också då den inte kontrollerats, men skilt ange att de hämtats i samband med översättningen (med <references group=en> eller liknande i samband med ursprungsmallen; det finns ingen etablerad praxis för hur dessa källor skall anges)

Om källor angivits som inte kontrollerade vid översättningen bör de efter hand kontrolleras och överföras till den normala notapparaten. Om källorna utelämnats bör källor tillföras (de ursprungliga eller nya).

En del användare översätter gärna bra artiklar från andra språkversioner. Andra tycker att man når bättre resultat om man utgår direkt från bra källor (eventuellt med inspiration från den andra språkversionen). Valet beror ofta på typen av artikel och hur mycket tid man har till förfogande.

Verifiera ursprungskälla[redigera | redigera wikitext]

Man bör ange den källa man läst, inte i första hand källans ursprungskälla. Då man använder en bok är det den som skall anges som källa, inte de källor boken i sin tur hänvisar till. En kommentar om ursprungskällan är dock ofta välkommen.

Då man översätter en artikel från någon annan språkversion av Wikipedia bör man i mån av möjlighet verifiera dess källor, såväl att de stöder uppgifterna som att de är aktuella och trovärdiga. Ofta är dock en del av källorna otillgängliga och andra svåra att kontrollera med måttligt arbete. Se #Översättningar från andra språkversioner ovan om hur man brukar förfara.

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

Manual Attack-page.svg
Se även: WP:Disposition

Det är viktigare att än hur källor anges på Wikipedia.

Källhänvisningar bör alltid anges i slutet av artikeln, i regel under en rubrik Källor, Källhänvisningar eller Referenser. Ibland kan även underrubriker som Noter användas, men underrubriker är ofta inte nödvändiga.

En källhänvisning på Wikipedia bör dock helst anges dels i kortform i en fotnot/källnot, dels fullständigt utskriven under rubriken Referenser, Källor eller Källhänvisningar. Källbeskrivningen bör vara så detaljerad att läsaren kan beställa källan på ett bibliotek eller hämta den från nätet, och kan kontrollera att artikelns referat (sammanfattning av källan) stämmer med källan. Att enbart uppge källans webbadress är otillräckligt, utan webbsidans titel, bakomliggande organisation, författare och uppdateringsdatum bör framgå. För att läsaren ska kunna värdera källans trovärdighet bör det även framgå av källbeskrivningen vilken karaktär källan har, exempelvis vetenskaplig artikel, bok utgiven på akademiskt förlag, artikel i nyhetstidning, organisations webbplats, och så vidare.

Hur lägger man in källnoter?[redigera | redigera wikitext]

För att kunna verifiera enskilda (avgränsade) uppgifter i en artikel bör källorna helst anges som källnoter. Wikipedias källnoter anger [1] källa nummer 1 i källförteckningen. Detta kan beskrivas som en blandning mellan det i vetenskapliga publikationer vanliga Vancouversystemet (där [1] används för att hänvisa till källa nummer 1 i källförteckningen) och Oxfordsystemet (där fotnoten 1 hänvisar till källa nummer 1 i källförteckningen).

VisualEditor[redigera | redigera wikitext]

Om du klickar på "redigera" i en artikel får du upp en grafisk editor som kallas WP:VisualEditor. För att infoga en källnot placerar du markören i artikeltexten efter den uppgift som understöds av källan, går in på menyn "Infoga" och väljer "Källa".

Alternativ 1: Redigera källnotens typografi själv[redigera | redigera wikitext]

I det popup-fönster som dyker upp kan du i den översta rutan skriva exempelvis:

Smith, R (1982): ”Månens storlek”, Scientific American, sid. 46-53, vol 2, No 46. ”Quotation in original language”

Artikeltitlar skrivs vanligen inom citattecken enligt ovan, medan bok/publikationstitlar brukar kursiveras. Markera därför publikationsstiteln Scientific American, gå in på menyn "Textstil" och välj "Kursiv".

Artikeltiteln länkas ofta till en webbplats. Markera därför artikeltiteln ”Månens storlek”, klicka på ikonen "Länk" och ange webbadressen (URL:en), exempelvis http://www.scientificamerican.com/moonsize .

I popupfönstrets översta redigeringsfält står det nu:

Smith, R (1982): ”Månens storlek”, Scientific American, sid. 46-53, vol 2, No 46. ”Quotation in original language”

Istället för "Quotation in original language" kan du lägga in ett ordagrant citat. Se nedan för motivering och utformning.

Stäng källnotens popupfönster genom att klicka på "Lägga till källa". Gör eventuellt fler redigeringar.

Kontrollera att listan ser korrekt ut. När du är redo, klicka på "Spara sidan", "Granska dina ändringar" (motsvarande wikikod visas då) och slutligen på "Spara".

Alternativ 2: Källmall[redigera | redigera wikitext]

Ett alternativ till att själv utforma typografi enligt ovan är att ta hjälp av en källmall. I källnotens popupfönster går man då in på menyn "Infoga" och väljer "Mall". Där matar man in namnet på källmallen, exempelvis Webbref, bokref, mall:Tidningsref eller mall:Tidskriftsref. (Se nedan för beskrivning av källmallarnas syften.) Ett nytt popupfönster visas då med några tiotal fält som kan fyllas i, exempelvis författare, titel, URL, publiceringsdatum, hämtdatum, sida, förlag, citat, med flera. Stäng mallens popupfönster genom att trycka på knappen "Infoga mall".

Upprepning av källnot[redigera | redigera wikitext]

Popupfönstrets knapp "Använd befintlig källa" möjliggör att man kan hänvisa till sama källa flera gånger i samma artikel.

Infogande av källförteckning[redigera | redigera wikitext]

Om artikeln saknar källförteckning med fotnotslista, skriv in rubriken "Källor" (och eventuellt "Noter") i slutet av artikeln, placera musen på raden under rubriken, klicka på "Infoga" och "Referenslista".

Både källnoternas popupfönster och referenslistans popupfönster har ett fält kallat "grupp" som sällan används, men som ger möjlighet att dela in källförteckningen i grupper, exempelvis webbkällor under en underrubrik och bokkällor under en annan.

Wikikod[redigera | redigera wikitext]

Se även: WP:Kommentarnot

Om du klickar på "Redigera wikikod" istället för "Redigera" i en artikel kan du skriva in wikikod för källnoter och källförteckning. I wikikoden anges källnoter mellan <ref>-taggar. Samtliga källnoter visas sedan på den plats längre ner i artikeln där taggen <references/> anges (eller <references>...</references> enligt nedan), vanligen under rubriken Referenser eller Noter (se WP:Disposition).

Exempel[redigera | redigera wikitext]

Exempelvis kan du lägga in följande wikikod:

Enligt vetenskapsmän är solen ganska stor.<ref>Miller, E (2005): ”Solen”, Academic Press, sid. 23.</ref>
Månen däremot, är inte så stor.<ref>Smith, R (1982): [http://www.scientificamerican.com/moonsize ”Månens storlek”], ''Scientific American'', sid. 46-53, vol 2, No 46. ”Quotation in original language”</ref>


== Noter ==
<references />

Därmed blir resultatet det här:

Enligt vetenskapsmän är solen ganska stor.[1] Månen däremot, är inte så stor.[2]

Källförteckningen dyker upp automatiskt vid koden <references/>.

Upprepning av källnot[redigera | redigera wikitext]

Samma källnot kan användas på flera platser i en artikel genom parametern name; samma text används då för alla fotnoter med samma name-parameter. Om olika ställen i samma källa används är det dock bäst att använda skilda källnoter, så att avsnitt och sidnummer kan anges separat. Skriv då övrig information (titel, författare etc.) skilt från källnoterna under underrubriken Källor.

För att undvika att texten försvinner, om den referens till noten där texten finns tas bort, läggs texten lämpligen under rubriken Referenser. I brödtexten lägger man in källnoten genom <ref name="källnotsnamn" /> (citationstecknen kring namnet behövs i vissa fall[a] och skadar aldrig; namnet bör inledas med en bokstav). Under rubriken Referenser ersätter man det sedvanliga <references/> med

<references>
<ref name="källnotsnamn">källnotstext eller källnotsmall</ref>
<ref name="annankällnot">blabla</ref>
</references>

Det går också att utelämna name-parametern och ange nottexten i samband med varje källnot eller att använda name-parametern för att hänvisa till en källnot definierad i brödtexten.

Då man tar bort en källnotsreferens med name-parameter och källnotstext är det viktigt att kontrollera att källnoten inte förekommer någon annanstans i artikeln och vid behov flytta källnotstexten till referensen som blir kvar, eller till avsnittet Referenser. Om man gör ett misstag gällande detta visas felmeddelandet "Referensfel" med röd text då man klickar på "Visa förhandsgranskning".

För att göra brödtexten mer läslig i redigeringsläget (eller då samma not antas användas på flera ställen) kan man också placera källnoternas fullständiga text under rubriken Referenser. Där notsiffran skall synas i artikeln skriver man <ref name="blabla"/>, och under Referenser ändrar man <references/> till

<references>
<ref name="blabla">...</ref>
</references>

där "blabla" är ett kort namn och texten mellan <ref name="blabla"> och </ref> det som man annars anger på motsvarande sätt i brödtexten. Alla eller en del av källnoterna kan anges i källavsnittet mellan references-taggarna (det vill säga enskilda källnoter kan anges på detta sätt fast andra läggs helt i brödtexten).

Källnoterna ingår i funktionen Cite som finns inlagd i Wikipedias programvara.

Källmallar[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningars innehåll och utformning beror på typ av källa. För att få hjälp med korrekt typografisk formatering, och med att inte glömma viktiga uppgifter i källhänvisningen, kan man med fördel använda Wikipedias källmallar. Några exempel på källmallar är:

  • Bokhänvisningar bör ange författare, publiceringsår, titel och helst ISBN. Det finns en mall man kan använda, {{bokref}}.
    Exempel:
{{bokref|efternamn=Bergman|förnamn=Gösta|titel=Nya ord med historia|år=1966|upplaga=4:e uppl. 1974|id=ISBN 91-518-0851-X}}
Bergman, Gösta (1966). Nya ord med historia (4:e uppl. 1974). ISBN 91-518-0851-X 
  • Artiklar i akademiska och andra tidskrifter bör ange tidskrift, författare, artikelrubrik, volym, nummer, publiceringsår, sida och helst ISSN. Källmall: {{tidskriftsref}}.
  • Tidningsartiklar, exempelvis nyhetstidningar, bör ange tidning, författare, artikelrubrik, datum och om möjligt en extern länk. Källmall: {{tidningsref}}.
  • Webbkällor bör ange webbadress, utgivare/författare, sidrubrik/ämne och datum när sidan besöktes. Källmall: {{webbref}}. Mallen Webbref bör enbart användas vid webbkälla som inte har karaktär av bok eller tidning.
  • MediaWiki-projekt och andra wikier bör helst hänvisa till just den version du använt dig av, eftersom innehållet ändras snabbt; använd Permanent länk för att få en länk direkt till den version du läser.
    Exempel: Wikipedia:Källhänvisningar

För att hitta ISBN-nummer kan webbplatsen ISBNdb användas. Libris kan även skapa en ifylld {{bokref}}-mall, om man klickar på knappen "SKAPA REFERENS" när man fått fram rätt bok.

Använd den exakta titeln på verket du hänvisar till, utan att översätta till svenska. Om du har använt en översatt bok bör du dock ange den översatta titeln.

Placering av källnoten[redigera | redigera wikitext]

Källnoten bör placeras så nära den uppgift den avser som möjligt så att uppgiten ska kunna kontrolleras. Om källhänvisningen avser ett ord eller en del av en mening, bör källnoten ligga direkt efter det sista ordet (alternativt efter det källbelagda ordet) och före punkten. Om källhänvisningen avser en hel mening bör källnoten ligga direkt efter den sista punkten (utan mellanslag innan). Notera att fotnot efter styckets sista mening kan tolkas som en källhänvisning av hela stycket, särskilt om stycket saknar fler källor, vilket kan verka förvirrande.

Eftersom inte alla redaktörer förstår sig på notsystemet kan man vara tvungen att kontrollera att det inte smugit sig in uppgifter som inte stöds av källan. Ibland är man tvungen att justera formuleringarna så att det tydligt framgår vad som har stöd av en viss källa.

Om det ligger flera källnoter i följd efter varandra (när det exempelvis ser ut så här[1][2][3]), går antingen all källbelagd information att finna i alla källorna, eller så är stycket ihopskrivet av den information som finns i de olika källorna. Det är främst kontroversiella påståenden som brukar förses med mer än en källnot.

Citat[redigera | redigera wikitext]

Längre citat i själva artikeln kan ge för stor tyngd åt den använda källan och kan göra artikeln mindre läsbar. Om artikeln domineras av citat kan det utgöra intrång mot återgivningsrätten. Därför bör direkta citat användas sparsamt. Citaten skall alltid åtföljas av uppgift om vem som citeras och källa för citatet i den använda formen (citat förvanskas lätt genom översättningar och också kontext är ofta viktigt).

Att lägga in ordagranna citat på ursprungsspråket i fotnoten och källförteckningen är emellertid att rekommendera, särskilt om källan inte finns online, om formuleringen kan vara svår att hitta i källan eller om någon har ifrågasatt referatet genom att lägga in mallen {{begär citat}}. Citat i fotnoten underlättar för läsaren att kontrollera att referatet och översättningen är troget källan, och kan förhindra att referatet med tiden avviker från vad källan faktiskt säger, något som annars är ett vanligt problem på Wikipedia. Citat kan läggas in källförteckningen med hjälp av den för ändamålet avsedda parametern citat="..." i källmallen.

Källor som kräver inloggning[redigera | redigera wikitext]

Var extra noggrann med hänvisningar till webbkällor som kräver inloggning.

I vissa fall går en källa inte att nå utan att logga in på en webbplats, oftast genom att först betala för det. Exempel kan vara vetenskapliga tidskrifter på nätet, eller Nationalencyklopedin. Om de är använda som källa är det bra att ange en direktlänk till artikeln, samt skriva ut artikelns titel. Därmed blir artikeln lätt att leta upp i pappersversionen av tidskriften eller uppslagsverket, eller från en dator på en institution som betalar för tillgång till källan (exempelvis universitetsbibliotek).

Ibid används inte[redigera | redigera wikitext]

Hänvisningsapparaten utformas för att fungera så smidigt som möjligt när artiklar ändras över tid. Uttryck som "ibid" (som hänvisar till källhänvisningar som för tillfället är placerade ovanför) används inte, eftersom en sådan hänvisning till något tidigare i texten blir omöjlig att tyda om meningar och textstycken i framtiden skulle komma att byta plats.

Kommentarnoter[redigera | redigera wikitext]

Kommentarnoter (även kallade anmärkningar) är en särskild kategori av not som är skilda från vanliga källnoter. Kommentarnoter skapas med särskilda mallar och skapar en separat uppsättning med noter i en artikel.

Kommentarnoter kan användas för att skilja på kommentarer eller förklaringar i notform från noter med enbart källhänvisningar. Det kan t.ex. vara ett resonemang kring motstridiga källuppgifter, hänvisningar till andra delar av artikeln.

Kommentarnoter kan skapas med Mall:Fotnot. Då placeras {{fotnot|Här är kommentaren.}} direkt efter den text som kommenteras. I anslutning till källförteckningen placeras en underrubrik "Kommentarer" (alternativt "Anmärkningar") och under rubriken läggs mallen {{fotnotslista}}. Resultatet blir då att kommentarnoten markeras i brödtexten med en bokstav (inte siffra) inom hakparentes, och kommentarerna samlas automatiskt under sin egen rubrik.

Döda länkar[redigera | redigera wikitext]

Huvudsida: WP:Döda länkar

En "död länk" är en länk till en extern webbsida som av olika anledningar inte fungerar. Döda länkar ska inte tas bort utan vidare eftersom de kan innehålla värdefull information och det ofta går att reparera dem.

Verktyg för visning av referenser[redigera | redigera wikitext]

Användare kan lägga till en kod i sina personliga skript för att få en funktion där referensen visar sig när man svävar med muspekaren över noten. På detta sätt slipper man gå neråt på sidan för att läsa referensen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Om åäö etc. används eller name-taggen endast består av siffror.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Miller, E (2005): Solen, Academic Press, sid. 23.
  2. ^ Smith, R (1982): ”Månens storlek”, Scientific American, vol 2, No 46, sid. 46-53. ”Quotation in original language”

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]