Wikipedia:Källhänvisningar
 |
Det har föreslagits att Kontrollera fakta bör infogas här. (2010-03) (Diskussion) |
 |
Denna sida är en riktlinje på svenskspråkiga Wikipedia. Riktlinjedokument beskriver arbetssätt som de flesta användare rekommenderar – om så inte är fallet ska sidan uppdateras. Större förändringar bör dock kommenteras på diskussionssidan. |
Policy & riktlinjer  |
|---|
|
Samarbete
Innehåll
Struktur
|
| Manual |  |
|---|---|
|
För läsare
|
|
|
För skribenter
|
|
|
För administratörer
|
|
|
Se även
|
|
Wikipedia får inte innehålla tidigare opublicerade uppgifter, utan uppgifterna man inför när man skriver eller redigerar en artikel skall kunna hittas i verifierbara källor. Läsaren ska kunna kontrollera uppgifternas korrekthet, aktualitet och neutralitet i källor, särskilt vid kontroversiella uppgifter som har ifrågasatts eller kan komma att ifrågasättas och uppgifter som kan föråldras. För närmare anvisningar om vilka uppgifter som behöver källor och vilka källor som är acceptabla, se även policyn Wikipedia:Verifierbarhet och essän Wikipedia:Pålitliga källor.
Artikelns källor bör därför anges med källhänvisningar, det vill säga beskrivande text som identifierar källan unikt och tillräckligt detaljerat så att den kan beställas via bibliotek eller hämtas på nätet och så att den intresserade kan hitta uppgiften i källan. Utöver den allmänna källhänvisningen i slutet av texten (där den kompletta källhänvisningen anges) är det, för att underlätta verifierbarheten, önskvärt att fotnoter placeras efter den information eller påstående som tagits från respektive källa.
För att inte glömma någon uppgift, och för att erhålla konsekvent formatering av källförteckningen, rekommenderas användning av de källmallar som skapats enkom för detta.
Innehåll |
När källor bör anges [redigera]
Källhänvisningar är särskilt viktiga vid sifferuppgifter, kontroversiella påståenden, värdeladdade ord och andra uppgifter som kan ifrågasättas. Källor bör läggas in när någon har ifrågasatt en uppgift, exempelvis om någon har lagt in wikikoden {{källa behövs}} efter en mening, som resulterar i kvalitetsmallen [källa behövs]. Om artikeln återger icke-neutrala åsikter är det viktigt att ange vem som har åsikten eller uppfattningen, att uppge källa för detta, och att även återge andra kända uppfattningar. Med källhänvisningar kan man dessutom påvisa att artikeln handlar om ett känt ämne som uppmärksammats i oberoende källor, och att den därför inte bör raderas från Wikipedia.
För att inte göra sig skyldig till plagiat och upphovsrättsintrång citerar man normalt inte långa stycken ur en upphovsrättsligt skyddad källa, utan man refererar källan, det vill säga sammanfattar och skriver om med egna ord. Plagiat kan upptäckas med verktyg för plagiatkontroll, och raderas då omedelbart.
När är det extra viktigt att ange en källa? [redigera]
- När en uppgift ifrågasatts exempelvis med mallen {{källa behövs}}.
- När siffror/statistik anges. Siffror brukar vara olika i olika verk, särskilt i kontroversiella ämnen. På så sätt vet nästa wikipedian var din uppgift kommer ifrån och kan komplettera med alternativa uppgifter.
- När något värderas. När du skriver att Christian Hofmann von Hofmannswaldau och Daniel Caspar von Lohenstein är den tyska barockens viktigaste författare vill läsaren veta vem som gjort den värderingen.
- När något tolkas. Wikipedia är inte platsen för din tolkning av konstverk och statistik; däremot bör viktiga tolkningar presenteras och den som gjort tolkningen anges.
- När man skriver om en levande person. Det är viktigt att tänka på den personliga integriteten och inte publicera icke tidigare spridd information om någons privatliv. Se vidare Wikipedia:Artiklar om nu levande personer.
- Obskyr information. Allt som är oväntat och inte allmänt känt bör styrkas med en källhänvisning. Annars är risken stor att informationen plockas bort.
- Vid citat och referat för att ge upphovsmannen erkännande och således undvika upphovsrättsintrång. Notera att referat tenderar att förändras med tiden och divergera från vad som står i originaltexten, varför ett citat inom citattecken är att rekommendera i den löpande texten, eller i fotnoten.
- Då artikeln innehåller motstridig information. Inom till exempel vetenskap och politik är det inte ovanligt med motstridiga uppgifter och påståenden.
- Den viktigaste regeln: När din egen magkänsla säger dig att det du skriver kan komma att ifrågasättas eller plockas bort.
När behöver man inte ange en källa? [redigera]
Man skall uppge källa för det mesta materialet i artikeln, och helst använda fotnoter för att tydligt knyta uppgifter i artikeln till sina källor. Vissa undantag kan tänkas, i synnerhet från kravet på fotnoter:
- I inledning och bildtext kan det vara bra att undvika fotnoter. Det som står där bör dock i sådana fall styrkas av antingen allmänna källor eller fotnoter på annan plats i artikeln.
- När texten i sig innebär en hänvisning. Exempel: "I sin avhandling Fatilarkalkyl skriver X att". Det är dock i sådana fall viktigt att undvika att göra egna tolkningar, se Wikipedia:Ingen originalforskning. Dessutom bör man ange var en viss översättning är hämtad från och i källförteckningen ge en fullständig hänvisning för att göra verket lättare att finna.
- Grundläggande uppgifter om saker som inte är artikelns fokus. I dessa fall kan det räcka om det finns källhänvisningar i artikeln om saken. Exempel: "I Beowulfkvädet, nedtecknat någon gång kring år 1000, står att Y". Eftersom diskussionen om Beowulfkvädets tillkomst är komplicerad och det exakta årtalet kanske inte speciellt viktigt för poängen kring Y, så kan dateringen bli ett onödigt sidospår. Ett annat exempel kan vara att det i artikeln Västra Götalands län står de största städernas namn och invånarantal. Det räcker att källbelägga invånarantalet för en stad i stadens egen artikel. Det får inte finnas cirkelreferenser när man använder en annan Wikipediaartikel som källa, utan den måste innehålla källhänvisning.
- Oftast är det själva faktauppgifterna som behöver källhänvisningar. I den allmänna beskrivningen av artikelämnet behöver man inte exakt följa några vissa källor och ofta sammanfattar man det allmänna resonemanget i flera källor. Man bör då göra en avvägning mellan att formulera artikeln så smidigt som möjligt eller att vara trogen källorna. Ifråga om kontroversiella ämnen eller tolkningar måste man i allmänhet följa källorna mer exakt och också ange de använda källorna med fotnoter, likaså ifråga om ämnen man inte själv känner tillräckligt för att veta vad som kan vara kontroversiellt eller bara en sida av sanningen.
- I listartiklar behöver inte källor som finns i det inlänkade ordets artikel upprepas.
Typer av källor [redigera]
- Se även: Pålitliga källor
Av källhänvisningen bör framgå vilken typ av källa det är frågan om, exempelvis vetenskaplig journal, lärobok utgiven på akademiskt förlag, studentuppsats eller nyhetsartikel, för att läsaren ska kunna värdera källans trovärdighet och neutralitet. Likaså är det bra att ange vilken institution som står bakom publikationen.
Ibland framgår källans karaktär av namnet, men det förekommer att man väljer namn så att de skall ge större auktoritet åt partisk text. Det är stor skillnad på om "Miljönytt" är utgiven av Miljöskyddsförbundet eller Industrins intresseförening.
Det finns många olika källor, till exempel:
- Böcker, särskilt läroböcker och monografier utgivna på akademiskt förlag. Mycket smala studier och studier som har ett krav på sig att presentera ny forskning bör man förhålla sig kritisk till. Uppslagsverk är användbara, men måste nästan alltid kompletteras med andra källor – vi skall inte kopiera deras artiklar.
- Refereegranskade vetenskapliga publikationer, där journalartiklar anses mer trovärdiga än konferensartiklar. Nya så kallade metastudier, som sammanfattar ett flertal andra studier, är mer trovärdiga än enstaka studier. Studier som refererats i många andra studier anses betydelsefulla, medan studier som refererats av få kan vara marginalvetenskap. Äldre studier kan innehålla föråldrade uppgifter som senare kan ha fått status som pseudovetenskap.
- Tidningsartiklar är användbara för att visa vad som har uppmärksammats och vad som är relevant för Wikipedia, men är inte alltid tillförlitliga som faktakällor. Wikipedia bör vara försiktig med att hänga på tillfälliga mediedrev, och undvika uppgifter om nu levande personer som kan betraktas som osakligt skvaller. Journalister arbetar under tidspress och har sällan tid för noggrannare efterforskningar, och skriver ofta om sådant de inte har specialkunskap om och kan missförstå till exempel vad som verkligen visats i en vetenskaplig studie. Då forskning refereras i tidningar lönar det sig att söka rätt på ursprungskällan. Granska också utgivarens (och den sannolika källans) syfte, objektivitet och tillförlitlighet.
- Internet, granska utgivarens syfte, objektivitet och tillförlitlighet. Bloggar och privata hemsidor accepteras sällan som tillförlitliga källor. För tidningars webbplatser gäller det samma som för tidningar.
- Material på Wikipedia, artiklar eller annat material på andra språkversioner av Wikipedia eller andra Wikipedia-artiklar brukar inte accepteras i källhänvisningar, men kan duga som underlag vid t.ex. sammanfattningar eller översättningar. Det är bra att alltid direkt kontrollera källorna som denna andra sida bygger på, se vidare Wikipedia:Wikipedia som källa på Wikipedia.
- Egna erfarenheter räknas som egen forskning och kan inte användas på Wikipedia. Ifråga om sådant du hört på en kurs eller läst i trovärdiga källor bör du hitta en källa som stöder din minnesbild och skriva med den som källa. Se Wikipedia:Verifierbarhet.
Var hittar man bra källor? [redigera]
Forskningsartiklar hittar man enklast via Google Scholar, men ofta krävs att man är student eller högskoleanställd och loggar in via ett högskolebiblioteks webbplats för att få tillgång till fulltextversion av artikeln, eller att man beställer artikeln via ett bibliotek. Böcker kan beställas via bibliotek, men finns ofta inskannade på Google Books. Gamla svenska uppslagsverk och andra svenska böcker finns inskannade på runeberg.org. Fria engelskspråkiga texter, bilder och videofilmer finns på archive.org.
Översättningar från andra språkversioner [redigera]
Nya översättningar från andra språkversioner av Wikipedia brukar märkas med ursprungsmallen {{artikelursprung}}, eller någon av dess varianter såsom {{enwp}}. Denna läggs vanligen in under rubriken referenser. Märkningen med ursprungsmall ersätter dock inte korrekta källhänvisningar, och även översatta artiklar bör efter hand kompletteras med korrekta och helst kontrollerade källhänvisningar från ursprungsartikeln. Viktigt är att så långt som möjligt kontrolläsa källorna. Ofta blir en artikel bättre om man utgår från huvudkällan och inte enbart översätter från en annan språkversion av Wikipedia.
Verifiera ursprungskälla [redigera]
Ange den källa du läst, inte bara källans ursprungskälla.
Om man använder en publicerad källa som i sin tur anger sina egna källor behöver inte dess källhänvisningar kopieras till din artikel. Det är bara den litteratur man själv läst som i första hand bör anges som källa, men en kommentar om ursprungskällan är ofta välkommen.
Lägger man även in de källor som exempelvis en översatt artikel använt, bör man i så fall själv verifiera att de både är aktuella och trovärdiga. Många anser dock att ursprungskällorna är viktiga också i det fall de inte verifierats. Det finns ingen etablerad praxis gällande hur sådana overifierade källor skall anges.
Hur källor bör anges [redigera]
| Manual | |
|---|---|
|
För läsare
|
|
|
För skribenter
|
|
|
För administratörer
|
|
|
Se även
|
|
Det är viktigare att än hur källor anges på Wikipedia.
En källhänvisning på Wikipedia bör dock helst anges dels i kortform i en fotnot, dels fullständigt utskriven under rubriken Referenser. Källbeskrivningen bör vara så detaljerad att läsaren kan beställa källan på ett bibliotek eller hämta den från nätet, och kan kontrollera att artikelns referat (sammanfattning av källan) stämmer med källan. Att enbart uppge källans webbadress är otillräckligt, utan webbsidans titel, bakomliggande organisation, författare och uppdateringsdatum bör framgå. För att läsaren ska kunna värdera källans trovärdighet bör det även framgå av källbeskrivningen vilken karaktär källan har, exempelvis vetenskaplig artikel, bok utgiven på akademiskt förlag, artikel i nyhetstidning, organisations webbplats, och så vidare.
Källförteckning [redigera]
-
Se även: WP:Disposition.
Källhänvisningar bör alltid anges i slutet av artikeln, i regel under en rubrik Källor eller Referenser. Ibland kan även underrubriker som Fotnoter användas. Fotnoterna dyker upp automatiskt vid koden <references/>.
Källhänvisningar anges ibland även dessutom i samband med redigeringen i sammanfattningsfältet ("redigeringskommentaren").
Källmallar [redigera]
Källhänvisningars innehåll och utformning beror på typ av källa. För att få hjälp med korrekt typografisk formatering, och med att inte glömma viktiga uppgifter i källhänvisningen, kan man med fördel använda Wikipedias källmallar. Några exempel på källmallar är:
- Bokhänvisningar bör ange författare, publiceringsår, titel och helst ISBN. Det finns en mall man kan använda, {{bokref}}.
- Exempel:
-
- {{bokref|författare=Bergman, Gösta|titel=Nya ord med historia|år=1966|upplaga=4:e uppl. 1974|id=ISBN 91-518-0851-X}}
- Bergman, Gösta (1966). Nya ord med historia (utgåva 4:e uppl. 1974). ISBN 91-518-0851-X
- Artiklar i akademiska och andra tidskrifter bör ange tidskrift, författare, artikelrubrik, volym, nummer, publiceringsår, sida och helst ISSN. Källmall: {{tidskriftsref}}.
- Tidningsartiklar, exempelvis nyhetstidningar, bör ange tidning, författare, artikelrubrik, datum och om möjligt en extern länk. Källmall: {{tidningsref}}.
- Webbkällor bör ange webbadress, utgivare/författare, sidrubrik/ämne och datum när sidan besöktes. Källmall: {{webbref}}. Mallen Webbref bör enbart användas vid webbkälla som inte har karaktär av bok eller tidning.
- MediaWiki-projekt och andra wikier bör helst hänvisa till just den version du använt dig av, eftersom innehållet ändras snabbt; använd Permanent länk för att få en länk direkt till den version du läser.
- Exempel: Wikipedia:Källhänvisningar
För att hitta ISBN-nummer kan webbplatsen ISBNdb användas. Libris kan även skapa en ifylld {{bokref}}-mall, om man klickar på knappen "SKAPA REFERENS" när man fått fram rätt bok.
Använd den exakta titeln på verket du hänvisar till, utan att översätta till svenska. Om du har använt en översatt bok bör du dock ange den översatta titeln.
Citat [redigera]
Längre citat ger stor tyngd åt den använda källan och kan göra artikeln mindre läsbar. Omotiverade citat kan också utgöra upphovsrättsintrång. Därför bör direkta citat användas sparsamt. Citaten skall alltid åtföljas av uppgift om vem som citeras och källa för citatet i den använda formen (citat förvanskas lätt genom översättningar och också kontext är ofta viktigt).
Normalt använder man sakuppgifterna i källan i egen text, ibland refererar man vad som sagts i källan. För att göra det enklare att kontrollera att nya versioner av artikeln också är trogna källan, kan det vara bra att i källhänvisningen infoga ett kort citat eller en uppgift om vad källan styrker.
Med tiden tenderar referat att diffundera från vad källan egentligen säger. Ordagranna citat på ursprungsspråket kan därför med fördel läggas in i fotnoten, exempelvis genom att använda källmallens parameter "citat", eller genom att lägga in en dold kommentar (<!-- Citat på ursprungsspråket -->) i eller efter fotnoten.
Då man inte har tillgång till en källa (eller inte hittar det ställe som skulle stöda artikeltexten) och man misstänker att texten misstolkats kan man begära citat med mallen {{begär citat}}.
Källor som kräver inloggning [redigera]
Var extra noggrann med hänvisningar till webbkällor som kräver inloggning.
I vissa fall går en källa inte att nå utan att logga in på en sajt, oftast genom att först betala för det. Exempel kan vara vetenskapliga tidskrifter på nätet, eller Nationalencyklopedin. Om de är använda som källa är det bra att ange en direktlänk till artikeln, samt skriva ut artikelns titel. Därmed blir artikeln lätt att leta upp i pappersversionen av tidskriften eller uppslagsverket, eller från en dator på en institution som betalar för tillgång till källan (exempelvis universitetsbibliotek).
Ibid [redigera]
Tänk på att eftersom en artikel kan ändras över tid bör hänvisningsapparaten kräva så lite underhåll som möjligt. Uttryck som "ibid" (som hänvisar till källhänvisningar som för tillfället är placerade ovanför) bör därför undvikas.
Fotnoter [redigera]
För att kunna verifiera enskilda (avgränsade) uppgifter i en artikel bör dessa förses med källhänvisning i form av fotnot/fotnoter.
På Wikipedia anges fotnoter mellan <ref>-taggar. Samtliga fotnoter visas sedan på den plats längre ner i artikeln där taggen <references/> anges, vanligen under rubriken Referenser eller Fotnoter (se WP:Disposition).
Om samma källa kan komma att användas på flera platser i en artikel, så bör fotnoten endast innehålla en kort hänvisning till källan. Till exempel "<ref>Svensson, 1977, s. 33</ref>". På så vis behöver den kompletta källhänvisningen endast anges en gång under rubriken Referenser.
För att göra brödtexten mer läslig i redigeringsläge kan man också placera fotnoternas text i avsnittet Källor. Där referensen skall finnas skriver man <ref name="blabla"/> och i källavsnittet ändrar man <references/> till
<references> <ref name="blabla">...</ref> <references/>
där "blabla" är ett kort namn och texten mellan <ref name="blabla"> och </ref> samma som man normalt anger på motsvarande sätt i brödtexten. Alla eller en del av fotnoterna kan anges i källavsnittet mellan references-taggarna (det vill säga enskilda fotnoter kan anges på detta sätt fast andra läggs helt i brödtexten).
Fotnoterna ingår i funktionen Cite som finns inlagd i Wikipedias programvara. Jämför även Oxfordsystemet.
Placering av fotnoten [redigera]
Om källhänvisningen avser en hel mening bör fotnoten ligga direkt efter den sista punkten (utan mellanslag innan). Notera att detta kan tolkas som en källhänvisning av hela stycket, vilket kan verka förvirrande. Om källhänvisningen däremot avser ett ord eller en del av en mening, bör fotnoten ligga direkt efter det sista ordet (alternativt efter det källbelagda ordet) och före punkten.
Eftersom inte alla redaktörer förstår sig på notsystemet kan man vara tvungen att kontrollera att det inte smugit sig in uppgifter som inte stöds av källan. Ibland är man tvungen att justera formuleringarna så att det tydligt framgår vad som har stöd av en viss källa.
Om det ligger flera noter i följd efter varandra (när det exempelvis ser ut så här [1][2][3]), går antingen all källbelagd information att finna i alla källorna, eller så är stycket ihopskrivet av den information som finns i de olika källorna. Det är främst kontroversiella påståenden som brukar förses med mer än en fotnot.
Exempel [redigera]
Enligt vetenskapsmän är solen ganska stor.<ref>Miller, E: "Solen.", sidan 23. Academic Press, 2005</ref>
Månen däremot, är inte så stor.<ref>Smith, R: "Månens storlek", Scientific American, 46(78):46</ref>
== Referenser ==
<references/>
Upprepning av fotnot [redigera]
Samma fotnot kan användas på flera platser i en artikel genom parametern name; samma text används för alla fotnoter med samma name-parameter. Om olika ställen i samma källa används är det dock bäst att använda skilda fotnoter, så att avsnitt och sidnummer kan anges separat. Skriv då övrig information (titel, författare etc.) skilt från fotnoterna under Källor.
För att undvika att texten försvinner, om den referens till noten där texten finns tas bort, läggs texten lämpligen i själva källavsnittet. I brödtexten lägger man in fotnoten genom <ref name="fotnotsnamn" /> (citationstecknen kring namnet behövs i vissa fall och skadar aldrig; namnet bör inledas med en bokstav). Under rubriken Källor ersätter man det sedvanliga <references/> med
<references> <ref name="fotnotsnamn">fotnotstext eller fotnotsmall</ref> <ref name="annanfotnot">blabla</ref> </references>
Det går också att lämna bort name-parametern och ange nottexten i samband med varje fotnot eller att använda name-parametern för att hänvisa till en fotnot definierad i brödtexten.
Då man tar bort en fotnotsreferens med name-parameter och fotnotstext är det viktigt att kontrollera att fotnoten inte förekommer annanstans i artikeln och vid behov flytta fotnotstexten till referensen som blir kvar, eller till avsnittet Källor.
Döda länkar [redigera]
En "död länk" är en länk till en extern webbsida som av olika anledningar inte fungerar. Döda länkar ska inte tas bort utan vidare eftersom de kan innehålla värdefull information och det ofta går att reparera dem.
Om en källhänvisning till en bok eller tidningsartikel också innehåller en länk ska inte hela källhänvisningen tas bort även om länken är permanent död.
För att undvika länkröta är det bra att arkivera webbsidor man använder och att lägga in tillräcklig information i referensen för att de skall kunna hittas med söktjänster.
Verktyg för visning av referenser [redigera]
Användare kan lägga till en kod i sina personliga skript för att få en funktion där referensen visar sig när man svävar med muspekaren över noten. På detta sätt slipper man gå neråt på sidan för att läsa referensen.
Se även [redigera]
- Wikipedia:Deltagarportalen/Bra källor
- Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar
- Wikipedia:Projekt källhänvisningar
- Wikipedia:Undvik försåtliga referenser
- Wikipedia:Källmallar
- Wikipedia:Lista över mallar rörande källor och upphovsrätt och Kategori:Källmallar
- Mall:Källor
- Mall:Källa behövs
Externa länkar [redigera]
- mw:Help:Extension:Cite; mw:Extension:Cite/Cite.php Hjälpsidor på MediaWiki (engelska)
