Snedvridning

Från Wikipedia

Metodfel, skevhet, bias (uttal: /'baiɘs/; efter engelska: bias), snedvridning,[1] är systematiska fel i insamlandet och tolkningen av data. I engelskan används ordet bias även allmänt i betydelsen partiskhet och skevhet.

Statistisk beskrivning

Somliga former av metodfel kan bero på medvetet fusk hos forskaren, men de kan också vara omedvetna. Inom vetenskaplig metodik har man utvecklat olika metoder för att minska risken för metodfel. Det mest kända exemplet är placebokontroll, det vill säga att den metod som testas jämförs med en annan metod som är svår att särskilja från den aktiva (till exempel placeboläkemedel), och dubbelblinda studier där varken forskaren eller försökspersonen/patienten vet vem som fått aktiv behandling och vem som fått placebo.

Inom statistiken betecknar metodfel dels allmänna systematiska fel i till exempel urval och skattningar. Dels har metodfel här en speciell betydelse, nämligen att en skattning ej är väntevärdesriktig.

I reglertekniken, exempelvis reglering av temperaturen i ett hus, tar man hänsyn till metodfel som där kan bestå i att varma element fortsätter värma upp även efter att de fått meddelande om att stängas av.

Se även Mätfel.

Olika former av bias

  1. Publiceringsskevhet - En artikel med positivt resultat anses ha större värde än en artikel med negativt resultat. Därför har artiklar med positivt resultat större chans att komma med i en vetenskaplig tidskrift. En forskare kan också, medvetet eller omedvetet, vara mindre intresserad av att publicera en negativ artikel än en positiv.
  2. Urvalsskevhet ("selektionsbias", "urvalsbias") - Uppstår när urvalet av försökspersoner/patienter har ett samband med de variabler man mäter.
  3. Observationsskevhet - Innebär medvetna eller omedvetna systematiska fel i hur två eller flera grupper studeras och finns i flera varianter:
    1. Intervjuskevhet ("intervjuarfördom", "intervjubias") - När forskaren inte behandlar de studerade grupperna lika, till exempel om man vet något om de ingående patienternas sjukdomshistorik som gör att man bedömer eller bemöter dem olika.
    2. Minnesförvanskning - När olika patienter upplever sin sjukdom, eller behandlingsresultatet, olika.
    3. Felklassificering - När urvalet inte är det avsedda. En felklassificering som fördelar sig slumpmässigt på de undersökta grupperna kan ge ett resultat som är lägre än det annars skulle vara, och en systematisk felklassificering som gör att grupperna skiljer sig åt riskerar att ge antingen ett högre eller lägre resultat än annars.
    4. Avhopp - Om patienter bortfaller under studiens gång kan resultatet påverkas. Om till exempel patienter som får biverkningar hoppar av studien får man en underskattning av biverkningar, och om patienter som får effekt av behandlingen hoppar av för att de inte har någon anledning att vara med när de är friska får man en underskattning av effekten. Se även Survivorship bias
  4. Konfirmeringsbias ("bekräftelsefördom") kallas vår tendens att omedvetet vara selektivt uppmärksamma på sådan information som bekräftar våra egna uppfattningar.
  5. I engelskt icke-fackspråk har bias även en betydelse av att vara partisk, eller ha en förutfattad mening.

Se även

Källhänvisningar

  1. ^ "bias". Arkiverad 8 november 2014 hämtat från the Wayback Machine. Psykologiguiden.se. Läst 8 november 2014.