Monsignor Pedro de Foix Montoyas byst
 | |
| Konstnär | Giovanni Lorenzo Bernini |
|---|---|
| Basfakta | |
| Tillkomstår | 1621–1622 |
| Typ | Skulptur |
| Material | Marmor |
| Plats | Santa Maria di Monserrato, Rom |
Monsignor Pedro de Foix Montoyas byst är en skulptur, utförd av Giovanni Lorenzo Bernini. Den återfinns i refektoriet vid Santa Maria di Monserrato i Rom. Pedro de Foix Montoya (1556–1630) var en spansk präst och advokat, som verkade vid den påvliga kurian. Han understödde den spanska nationalkyrkan i Rom, Santa Maria di Monserrato, vid vilken det fanns ett härbärge som tog emot spanska pilgrimer.
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Bysten ingår i Montoyas gravmonument, ritat av Orazio Torriani och skulpterat av Santi Ghetti. Torriani fann inspiration i kardinal Enrico Caetanis gravmonument i Santa Pudenziana.[1] Monumentet över Pedro de Foix Montoya restes först i den spanska nationalkyrkan San Giacomo degli Spagnoli vid Piazza Navona, men flyttades till Santa Maria di Monserrato på 1800-talet, då Spanien förlorade äganderätten till San Giacomo.[2]
Konsthistorikern Charles Avery kommenterar bland annat det knutna skärpet som hänger ner framför bystens sockel och på så sätt mildrar övergången mellan skulpturen och den arkitektoniska inramningen.[3]
En anekdot berättar att en grupp kardinaler och präster besökte kyrkan strax efter att monumentet hade rests. En av dem utbrast: ”Detta är Montoya förstenad.” I nästa ögonblick kom Montoya själv fram till dem. Kardinal Maffeo Barberini, sedermera påve Urban VIII, rörde vid Montoya och sade: ”Detta är Monsignor Montoyas porträtt”, och så vände han sig mot bysten och yttrade: ”och detta är Monsignor Montoya”.[3]
Montoya hade några år tidigare, omkring 1619, beställt två byster av Bernini: Salig själ och Fördömd själ.[4] Dessa byster kan ha varit ämnade för Montoyas gravmonument, men de hamnade istället i sakristian i San Giacomo degli Spagnoli. Numera finns de på Spaniens ambassad vid den Heliga Stolen, belägen vid Piazza di Spagna.[3][5] Det kan också ha varit meningen att Montoya avsåg att skänka bysterna till Arciconfraternita della Resurrezione, ”Uppståndelsens brödraskap”, som hade sitt säte i San Giacomo och som hade Montoya som medlem.[6]
Bilder[redigera | redigera wikitext]
|
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ García Cueto 2011, s. 323–324.
- ^ Anselmi 2012, s. 48.
- ^ [a b c] Avery 2006, s. 83.
- ^ Bacchi et al. 2008, s. 121.
- ^ Pupillo 1998, s. 54.
- ^ Lavin 2009, s. 681.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Anselmi, Alessandra (2012) (på italienska). Le chiese spagnole nella Roma del Seicento e del Settecento. Roma: Gangemi. ISBN 978-88-492-2529-7
- Avery, Charles (2006) (på engelska). Bernini: Genius of the Baroque. London: Thames & Hudson. ISBN 0-500-28633-7. OCLC 70229984
- Bacchi, Andrea, Hess, Catherine, Montagu, Jennifer och Desmas, Anne-Lise, red (2008) (på engelska). Bernini and the Birth of Baroque Portrait Sculpture. Los Angeles: J. Paul Getty Museum. ISBN 978-0-89236-931-7. OCLC 868535629
- García Cueto, David (2011), ”Gian Lorenzo Bernini, Pedro Foix Montoya y el culto a las Ánimas del Purgatorio”, i Aurigemma, Maria Giulia, Dal Razionalismo al Rinascimento: per i quaranta anni di studi di Silvia Danesi Squarzina, Roma: Campisano, s. 323–329, ISBN 978-88-88168-84-5, OCLC 772982046
- Lavin, Irving (2009) (på engelska). Visible Spirit: The Art of Gianlorenzo Bernini, vol. II. London: The Pindar Press. ISBN 978-1-904597-45-2. OCLC 700006148
- Pupillo, Marco (Marzo 1998). ”Santa Maria di Monserrato” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (12): sid. 48–54. ISSN 1126-6546.
- Wittkower, Rudolf (1955) (på engelska). Gian Lorenzo Bernini: The Sculptor of the Roman Baroque. London: The Phaidon Press. OCLC 5778087