Advokat

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Engelsk advokatFransk advokat
Engelsk advokat t.v. och fransk advokat t.h.

Advokat är en jurist som yrkesmässigt antingen tillhandahåller rådgivning och andra juridiska tjänster eller biträder en klient inför domstol och myndighet eller är engagerad i båda aktiviteter.

Den närmare definition av advokat skiljer sig mellan olika länder. I Norden liksom i Kontinentaleuropa är en advokat vanligen en utbildad jurist med särskilda kvalifikationer som är upptagen i en särskild medlemsorganisation eller register. I England, liksom i vissa samväldesländer, är advokatyrket uppdelat i två; en barrister som företräder inför domstol, och en solicitor som bistår klienten utanför domstol. I USA följs juristutbildningen vanligen av ett särskilt prov (bar exam), som leder till advokatstatus (lawyer).

Illustrationerna till höger på denna sida visar att advokater i vissa länder har en särskild yrkesuniform. I Sverige är dock advokaten fri att klä sig enligt eget tycke.

Innehåll

[redigera] Sverige

I Sverige skall en advokat vara ledamot av Sveriges advokatsamfund. Är man inte ledamot, äger man heller inte rätten att titulera sig som advokat. Advokatsamfundet kan välja att utesluta medlemmar, vilket innebär att yrket är självreglerat på ett sätt som saknar motsvarighet i landet. Uteslutning som beslutas av en särskild disciplinnämnd kan ske enligt 8 kap 7 § rättegångsbalken om advokaten uppsåtligen gör orätt eller annars förfar oredligt.[1]

  • En advokat, som låtit upprätta fakturor med felaktigt innehåll, har ansetts ha förfarit oredligt och har på grund därav uteslutits.[2]
  • Advokatsamfundets disciplinnämnd uteslöt en advokat enligt 8 kap 7 § rättegångsbalken på grund av att han påstods ha uppträtt berusad inför domstol vid ett flertal tillfällen. Advokaten förnekade och Högsta domstolen upphävde utslutningen i beslut den 3 november 2011.[3]


I Sverige råder inget advokattvång, vilket innebär att en person som ska uppträda inför domstol som kärande, svarande, målsägande eller tilltalad inte är tvingad att göra detta genom ombud. I Sverige råder heller inte advokatmonopol, vilket innebär att i Sverige får vem som helst uppträda inför domstol som ombud eller biträde för andra personer. Däremot måste en offentlig försvarare, som ersätts med skattemedel, vara advokat.

Advokatsamfundet i Sverige beviljar inträde för en person som har svensk juridisk examen, den så kallade juristexamen, med en normalstudietid på fyra och ett halvt år, samt praktisk juridisk verksamhet i minst fem år. Från den 1 januari 2011 sänks kravet till tre års praktisk erfarenhet för att minska skillnaderna mot övriga europeiska länder. Sedan år 2000 föreligger krav på godkänd advokatexamen. Examen administreras av advokatsamfundet och avläggs muntligen inför examinatorer samt censorer. Kostnaden för examen inklusive obligatoriska kurser uppgår till omkring 50 000 kronor och skall enligt advokatsamfundets stadgar bekostas av den advokatbyrå vid vilken inträdessökanden är verksam. Advokaterna och advokatsamfundet är bundna av regler om advokater, vilka återfinns i 8 kap rättegångsbalken.

[redigera] Historik

Avsaknaden av advokattvång gick under lång tid tillbaka på den gamla Rättegångsbalken i 1734 års lag, som gällde fram till 1947. I Nya lagberedningens betänkande från år 1884 föreslogs en ändring av hur sakförarverksamheten ordnades, men ledde aldrig till förändrad lagstiftning. Förslaget ledde dock till att ett antal sakförare 1885 samlade till ett möte i Stockholm, vilket i sin tur ledde till att Sveriges advokatsamfund bildades 31 oktober 1887.[4] Genom lagar av 19 november 1897, 24 mars 1916 och 11 juni 1920 likställdes kvinnor fullständigt med män i fråga om rätten att uppträda som rättegångsombud.[5]

[redigera] Typer av advokater

Advokater avbildade av franske konstnären Honoré Daumier (1808-1879)

[redigera] Försvarsadvokat

En försvarsadvokat är en advokat som biträder den tilltalade i ett brottmål. I Sverige förordnas som regel en försvarsadvokat som offentlig försvarare. En advokat kan uppträda som försvarare även utan ett sådant förordnande. Han betecknas då privat försvarare.

[redigera] Affärsjurist

Se affärsjurist.

[redigera] Noter

  1. ^ https://lagen.nu/1942:740#K8P7
  2. ^ https://lagen.nu/dom/nja/1994s688
  3. ^ https://lagen.nu/dom/nja/2011s732
  4. ^ Advokat i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1904)
  5. ^ Advokat i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1922)

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk