Moralisk risk
Moralisk risk, eller den vanligare engelska termen moral hazard (som korrekt översatt betyder moralisk fara), är ett uttryck inom nationalekonomisk teori. Termen används om situationer då endera parten i ett ingånget avtal ändrar sitt beteende efter att kontraktet signerats, så att de sannolikheter som tillskrivits endera partens sätt att agera inte längre gäller.
Definition
Moralisk risk uppstår på grund av att en individ eller institution inte drabbas fullt ut av de negativa effekterna av sitt eget handlande. Därmed får individen eller institutionen ett incitament och en tendens att handla mindre försiktigt än annars. Genom detta drabbas den andra parten i transaktionen av de negativa konsekvenserna av den förstes handlande. De negativa effekterna utgör en extern effekt om hänsyn inte kan tas till den moraliska risken när avtalet ingås. Moralisk risk är ett betydelsefullt marknadsmisslyckande och kan ses som en variant av snedvridet urval.
Begreppshistoria
Enligt forskning av Dembe och Boden kan termen dateras tillbaks till 1500-talet. Den engelska motsvarigheten nyttjades flitigt bland de engelska försäkringsbolagen under sent 1700-tal. Tidigt användande av terminologin bar en negativ klang och åsyftade på bedrägeri eller omoraliskt beteende, vanligen mot den försäkrade delen.
Konceptet moralisk risk blev ämne för förnyade studier av nationalekonomer på 1960-talet och hade inte innebörden om omoraliskt uppförande eller bedrägeri vid denna tidpunkt utan de använde termen mer för att beskriva ineffektivitet som kan uppkomma då risker är förskjutna eller undanträngda mer än etiken eller moralen hos de involverade parterna.
Inom finans
Moralisk risk är utsikten att en part som är isolerad från risk kan bete sig annorlunda än hur den skulle bete sig om parten var fullt utsatt för risk.
Inom ledarskap
Moralisk risk kan uppkomma då en högre chef eller ledare är skyddad från konsekvenserna av dåligt beslutsfattande.
Inom försäkring
En typisk situation är när en försäkringstagare tar större risker än han annars skulle göra eftersom han vet att han skyddas av försäkringen, till exempel när en individ som tecknat en försäkring mot bilstöld blir mindre noga med att låsa sin bil, eftersom de negativa konsekvenserna av en stöld delvis bärs av försäkringsbolaget.