Försäkring

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Försäkring innebär en ömsesidig finansiell riskspridning mellan ett större antal enheter, eller också det affärsmässiga erbjudandet av skydd mot de finansiella aspekterna av risk, i fråga om egendom, liv och hälsa m.m. Grunden för en försäkring är att sprida risken mellan ett tillräckligt stort antal individer och att man därigenom gemensamt kan täcka kostnader som en enskild individ inte kan klara av. I klassisk försäkring innebär detta att varje ny risk som ska bäras av kollektivet, måste vägas mot kostnaden för att täcka den. Om risken, det vill säga sannolikheten för att händelsen verkligen inträffar, är för hög, kan försäkringsgruppen neka att täcka den särskilda risken. Detta skiljer klassisk försäkring från socialförsäkring, eller annan statligt administrerad försäkring, där Försäkring kan administreras av staten, av ett ömsesidigt bolag eller förening eller av ett aktiebolag.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den tidigaste formen av försäkring i Sverige var de kooperativa brandstoderna under medeltiden, reglerat i landslagarna och i gillenas förpliktelser om så kallat ömesesidig understöd'. Vissa försäkringsbolags namn återspeglar fortfarande kopplingen till brandstoderna. I Europa kom försäkringen att utvecklas vidare, där man innan en längre resa, deponerade ett belopp hos försäkringsgivaren, vilket man sedan återfick om man överlevde. I annat fall tillföll pengarna försäkringsgivaren. Detta kom att i vissa fall snarast bli en form av vadslagning, där beloppet som betalades tillbaka kunde vara flera gånger insatsen av det ursprungligen insatta kapitalet.

Uppbyggnad[redigera | redigera wikitext]

En försäkring består av tre ingående parter:

  1. försäkringsgivaren, som utfärdar försäkringen via ett försäkringsbrev (tidigare även benämnt polis)
  2. försäkringstagaren (den som betalar försäkringen) och
  3. det försäkrade objektet; vid olika former av livförsäkring ingår även den försäkrade (den vars liv försäkringen är beroende av).

Försäkringstagare och den försäkrade är inte nödvändigtvis samma person, utan kan vara två olika individer, två olika företag eller ett företag och en individ. Exempel: Om du har rätt till försäkringar (tjänstepension, sjukförsäkring, sjukvårdsförsäkring etc.) via din anställning, är du den försäkrade och din arbetsgivare försäkringstagare. Försäkringsbolag är inte alltid detsamma som försäkringsgivare. I vissa fall kan ett företag välja att erbjuda en försäkringslösning till sina kunder eller medlemmar och därefter välja försäkringsgivare efter det försäkringsbolag som erbjuder bäst villkor. Exempelvis finns bolaget Lärarförsäkringar som erbjuder medlemmar i lärarförbunden olika typer av försäkring. Försäkringsgivare varierar utifrån typ av försäkring och år.

Det är dock alltid ditt försäkringsbolag som administrerar din försäkring, om du inte tecknat försäkringen via en försäkringsförmedlare. Om du tecknat försäkring via en mäklare är det oftast de som hanterar frågor kring försäkringen.

Försäkringsgivaren gör en riskbedömning och sätter utifrån den en premie, d.v.s. försäkringstagarens kostnad. Om försäkringstagaren är beredd att acceptera en viss självrisk minskar premien. (Försäkringsgivaren slipper kostnaden för skadeersättning och administration vid mindre skador). Om risken för ett försäkringsfall (att en skada som täcks av försäkringen inträffar - en försäkringsgill skada) är för stor kan försäkringsgivaren välja att sätta en högre premie, eller helt välja att inte acceptera försäkringstagaren alls. En del försäkringsbolag, som Aktsam och SalusAnsvar har som affärsidé att inte ha försäkringstagare med för hög risk.

Vid stora försäkringsobjekt (exempelvis fartyg, flygplan och fastigheter) tecknar försäkringsgivaren i sin tur en återförsäkring hos andra försäkringsbolag. En del bolag fungerar enbart som återförsäkringsbolag. Dessa känns igen på att de har namnet Re i sitt namn, såsom Munich Re och Zurich Re.

Man delar in försäkringar i personförsäkringar och skadeförsäkringar. Begreppet personförsäkring innefattar bland annat diverse former av pensionsförsäkringar, efterlevandeskydd och sjukförsäkringar medan en skadeförsäkring skyddar försäkringstagaren vid exempelvis brand, stöld eller skada. Exempel på skadeförsäkringar är försäkringar på bilar, hemelektronik samt hemförsäkring. Bilar måste enligt lag minst ha trafikförsäkring. Även olycksfallsförsäkring räknas som en skadeförsäkring i det svenska systemet.

I Sverige har man valt att dela in vissa personförsäkringar i tre lager. I andra länder i Europa sköts en del av det statligt finansierade systemen av privata aktörer och har där mer status av rena försäkringar. Varje medborgare har ett visst garanterat grundskydd från staten som finansieras via skatten; till exempel har man som svensk eller EU-medborgare rätt till subventionerad sjukvård vid skada samt en lagstadgad ålderspension. Det andra lagret består av lösningar som oftast är kollektivt framförhandlade av fackförbunden. Detta innehåller exempelvis en speciell sjukförsäkring (som ger finansiellt stöd om man är borta ifrån jobbet en längre period) samt en avtalspension. Storleken på premien bestäms i förhandlingar och denna typ av försäkring hänförs till gruppförsäkring. Slutligen kan man som enskild individ köpa till både privat sjukförsäkring, sjukvårdsförsäkring och ägna sig åt privat pensionssparande via pensionsförsäkring eller Individuellt Pensionssparande.

Sakförsäkring[redigera | redigera wikitext]

En sakförsäkring är en skadeförsäkring och dess uppgift är att skydda det ekonomiska värdet hos objekt. Det kan vara till exempel en tavla, kamera, eller byggnad.[1]

Inkomstförsäkring[redigera | redigera wikitext]

En inkomstförsäkring är en försäkring vars uppgift är att trygga arbetande människors inkomst ifall de mot förmodan skulle bli arbetslösa. [2] Genom medlemskap i a-kassan får man vid arbetslöshet ut pengar från staten men den summan är sällan tillräcklig för att täcka upp inkomstbortfallet. [3] Därför är det möjligt att teckna sig för en extra försäkring som täcker ytterligare delar av tidigare inkomst utöver den summan a-kassan betalar ut. Inkomstförsäkring erbjuds av privata försäkringsbolag eller ingår ibland som medlemsförmån till medlemmar i vissa svenska fackförbund. [4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Sakförsäkring - Ordlista Försäkring Insplanet”. insplanet.com. https://www.insplanet.com/ordlista/sakf%C3%B6rs%C3%A4kring. Läst 20 april 2013. 
  2. ^ ”Inkomstförsäkring”. http://www.bli-medlem-i-facket.se/inkomstforsakring. Läst 20 juni 2014. 
  3. ^ ”a-kassa”. http://www.bli-medlem-i-facket.se/a-kassa. Läst 20 juni 2014. 
  4. ^ ”Bli medlem i facket”. bli-medlem-i-facket.se. http://www.bli-medlem-i-facket.se/. Läst 20 juni 2014.