Munsår

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Artikeln handlar om herpesmunsår. För sår inne i munnen, se Afte.
Munsår
Närbild på varblåsor, som är ett tämligen säkert tecken på munherpes.
Teckning som föreställer allvarlig impetigo.
Sår i mungipan eller munvinkelragader. Detta beror inte på herpes eller impetigo, utan kan vara ett tecken på näringsbrist
Lindrig munvinkelragader.

Munsår är oftast en beteckning för munherpes men kan också avse andra sår på läpparna. Blödande sår på läpparna som inte ger varblåsor, kan vara självsprickor till följd av uttorkning. Munsår utan varblåsor kan också vara ett tecken på vitaminbrist.

Munherpes[redigera | redigera wikitext]

Munherpes är en smitta som orsakas av herpesviruset HSV-1 eller HSV-2, av vilka båda finns i flera varianter. Många människor över hela världen har viruset vilande i kroppen och det finns uppgifter om att antalet virusbärare är mellan 70 och 95% i olika befolkningsgrupper av världens befolkning.[1] Viruset är livslångt och för det mesta latent, men som regel med recidiverande återfall vid stress, intensiv sol, menstruation, eller efter en förkylning kan det bryta ut. Det har också påträffats varianter av herpesvirusen HSV-1 och HSV-2 där viruset är kontinuerligt aktivt. Viruset påverkar uttrycken av ca 80 gener av vilka flera är immunogena eller deltar i nukleinsyremetabolismen.[2]

Den vanligaste typen av munsår är grupper av små vätskefyllda varblåsor runt och på läpparna. De första tecknena på munherpes brukar vara stickningar på stället där såret kommer att uppkomma. Sedan munherpeset brutit ut kan läpparna bli svullna och ömma, och en allmän sjukdomskänsla kan medfölja såret. Munsåret uppträder först som röda små blåsor vilka snart får en gul vätska. Allt eftersom munsåret fortskrider anhopas som regel blåsorna. I slutfasen är blåsorna täckta av gul-orange, koagulerat var. När det koagulerade varet ramlar bort kan det klia, men att framkalla sår förlänger läkningen. Efter att varblåsorna läkt ut, är området rosa. I samband med utbrottet kan personen få ont i halsen och svårigheter att svälja, feber, svullna körtlar i t.ex. halsen,[3] influensaliknande symtom som muskelvärk och huvudvärk. Primärinfektionen är oftast värst.[4]

Utan behandling och utan komplikationer brukar såret läka ut mellan en till två veckor. Nästa utbrott uppkommer i nästan samtliga fall på exakt samma ställe på läppen. I ett fåtal fall kan ett virusutbrott leda till infektioner i centrala nervsystemet.[2] Diagnos ställs som regel symtomatiskt, men kan också ske genom blodprov vid särskilt allvarliga fall.

Smittan sprids vid direktkontakt och genom sekundär överföring, t.ex. genom läppstift, samrökning av cigaretter, delande av dryckesglas eller handdukar, kyssar eller sex, och oralsex kan sprida viruset från läppar till könsorgan och vice versa. Viruset påträffas också i sperma.

Läkemedel med Aciklovir lindrar symptomen för munherpes, och påskyndar läkningen. Det finns också receptbelagda tabletter för svåra fall. Vid utbrott är det viktigt att undvika komplikationer (sekundära infektioner i såret) och smittspridning genom att var extra noga med hygienen, inte röra vid blåsorna och därmed sprida viruset på sig själv eller till andra, samt att undvika att såret har direktkontakt med andra eller sårvätska på annat vis hamnar på någon annan. Personer med eksem kan få allvarliga besvär om viruset sprids dit.

En allmänt accepterad teori är att herpesvirus kan leda till utbrott, eller förvärrande, av autoimmunitet. Det skulle i så fall kunna bero på att herpesviruset aktiverar självreaktiva T-celler.[5] Eftersom viruset påträffas i sperma, har forskning bedrivits om samband mellan att vara virusbärare och infertilitet hos någon part, där nyare forskning visar på att viruset ökar risken för ofrivillig barnlöshet, missfall och störningar i fosterutvecklingen.[1]

Impetigo[redigera | redigera wikitext]

En annan sjukdom som ger blåsor runt munnen och vardagligt kallas för munsår är impetigo eller svinkoppor. Svinkoppor är en hudsmitta som orsakas av bakterier och behandlas med väteperoxidsalva eller antibiotikasalva. Impetigo kan också uppkomma sekundärt till munherpes och kraftigt förvärra tillståndet.

Sår i mungipan[redigera | redigera wikitext]

Sår i mungipan eller munvinkelragader, som inte är vare sig herpes eller impetigo, yttrar sig inte med blåsor eller vätskande variga sår, utan ter sig som blödande sprickor med fjällande kanter. Sådana sår kan uppkomma som reaktion på kyla eller bero på B-vitaminbrist (exempelvis vitamin B2-brist) eller järnbrist.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bocharova, E. N., et al. "Determination of the proteins and capsids of herpes simplex virus in human spermatozoa." Doklady Biological Sciences. Vol. 391. No. 1. MAIK Nauka/Interperiodica, 2003.
  2. ^ [a b] http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/bakg_dok/herpes_bakgrund_bokm%C3%A4rken.pdf
  3. ^ http://www.nlm.nih.gov/medlineplus/ency/article/000606.htm
  4. ^ http://www.nytimes.com/health/guides/disease/herpes-simplex/symptoms.html
  5. ^ Zhao, Zi-Shan, et al. "Molecular mimicry by herpes simplex virus-type 1: autoimmune disease after viral infection." Science 279.5355 (1998): 1344-1347.