Antibiotikum

Wikipedia

(Omdirigerad från Antibiotika)
Hoppa till: navigering, sök

Antibiotikum, ett ämne antingen bildat av vissa organismer (särskilt svampar och bakterier), syntetiskt framställt och som används som läkemedel mot infektioner eller semisyntetiskt sätt (då modifierar man redan kända antibiotikamolekyler). Antibiotika verkar genom att avdöda (baktericid antibiotika) eller hämma tillväxten av mikroorganismer (bakteristatisk), t ex bakterier eller mikroskopiska svamparter. Virus påverkas ej av dessa antibiotika. Tidigare användes benämningen antibiotika för ämnen bildade av mikroorganismer och kemoterapeutika för dem som framställts på kemisk väg.

Det allra första antibakteriella läkemedlet var Paul Ehrlichs Salvarsan mot syfilis (Nobelpris 1908). Sedan följde sulfonamid (Gerhard Domagk, Nobelpris 1939), penicillin (Fleming, Florey och Chain, Nobelpris 1945) och streptomycin (Waksman, Nobelpris 1952).

Den grundläggande utmaningen i utvecklingen av nya antibiotika är att identifiera och exploatera skillnader i cellstruktur och mekanismer mellan å ena sidan värdorganismens celler och å andra sidan bakteriecellerna. Det är avgörande för ett antibiotikums värde som läkemedel att det har effektiv verkan mot en eller flera mikroorganismer, samtidigt som det utövar så lite skadeverkningar som möjligt på den värdorganism vars infektionssjukdom skall botas. Detta villkor benämnde Paul Ehrlich "selektiv toxicitet", alltså förhållandet att ämnet är skadligt för de sjukdomsframkallande mikroorganismerna men ej eller i liten utsträckning skadar värdorganismens celler.


Innehåll

[redigera] Klassificering

Antibiotika kan klassificeras efter sina olika verkningsmekanismer:

  • Cellväggssynteshämmare
Ex. penicilliner, cefalosporiner, karbapenemer, glykopeptider
  • Proteinsynteshämmare
Ex. tetracykliner, makrolider, aminoglykosider
  • Nukleinsyrasynteshämmare
Ex. folatanaloger, kinoloner
  • Cellmembranfunktionhämmare
  • Antimetaboliter
Ex. Sulfonamider

[redigera] Resistens

Ett av de stora problemen inom sjukvården idag är den snabba resistensutvecklingen bland bakterier, speciellt på sjukhus. Det blir ofta fråga om "kapprustning" mellan bakterier som förvärvar nya mekanismer för att komma runt antibiotikas verkan och sjukvårdens och forskningens försök att hitta nya vägar till behandling. En inte ovanlig missuppfattning är att människor och djur kan bli resistenta (immuna) mot antibiotika, men detta är inte möjligt. Det är den infekterande bakterien som själv blir resistent.

Resistens kan antingen uppkomma genom spontana mutationer i bakteriens genom, eller genom förvärvande av andra bakteriers resistensgener genom en av tre mekanismer:

  • Konjugering
Överföring av plasmider mellan bakterier (sker normalt mellan kroppens egen normalflora och främmande bakterier)
  • Transformation
Upptag av fritt DNA från döda bakterier i dess närhet
  • Transduktion
Överföring av gener mellan bakterier genom en bakteriofag, dvs ett bakterievirus

Vid varje antibiotikabehandling som inte ger 100 % avdödning av bakterier överlever de bakterier som har den största motståndskraften. Detta kan hända om behandlingen avbryts i förtid eller om dosen är för låg. Det finns risk att samma effekt kan uppkomma genom att bakterier utsätts för små mängder antibiotika från spill, rester av antibakteriella rengöringsmedel eller urin och avföring från antibiotikabehandlade. Genom detta urval ökar bakteriestammens resistens. Viktiga åtgärder för att förebygga resistens är att minska den totala användningen av antibiotika och att se till att antibiotikabehandlingar inte avbryts i förtid.

[redigera] Olika sorters antibiotika

[redigera] Litteratur

  • Utdrag ur "Antimicrobial Agents" en av fem böcker om bakteriella infektioner "underwritten by" Marion Merrell Dow 1994 - En utmärkt genomgång av antibiotikas historia -
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Antibiotikum
Personliga verktyg