Navicert

Från Wikipedia
Version från den 21 juli 2014 kl. 19.53 av Fluff (Diskussion | Bidrag) (→‎Om navicert: puts, replaced: ´ → ' med AWB)

Navicert (Navigational Certificate) är namnet på det brittiska dokument, som under andra världskriget godkände att ett fartygs last var fritt från krigskontraband.

Om navicert

Då andra världskriget bröt ut i september 1939 utfärdade Storbritannien omfattande kontrabandslistor och förklarade Tyskland i såväl import- som exportblockad. I samband med att blockaderna började tillämpas i full utsträckning från 1 november 1939, organiserade Ministry of Economic Warfare (MEW) kontrollstationer för kontrabandskontroll av handelsfartyg, främst i KirkwallOrkneyöarna.[1] För att undvika den tidsödande kontrollen i brittisk kontrollhamn, kunde man hos brittiska konsulat i förväg efter prövning få ett godkännande av varje enskilt varuparti, ett navicert. Ett fartyg, vars hela last täcktes av navicerts, fick ett "ship's navicert" och befriades från tvånget att gå in i brittisk kontrollhamn.[1]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Rockberger 1973, s. 21

Tryckta källor

  • Rockberger, Nicolaus (1973). Göteborgstrafiken : svensk lejdtrafik under andra världskriget. Stockholm: Allmänna förlaget. Libris 7257645. ISBN 91-38-01702-4