Nils Stenhammar
| Nils Stenhammar | |
| Född | 1 februari 1697[1] Vinnerstads församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 17 juni 1768[1] (71 år) Ekebyborna församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[1] |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Predikant, Östgöta kavalleriregemente (1725–1727)[1] Rektor, Vadstena samrealskola (1727–1731)[1] Kyrkoherde, Orlunda församling (1727–1731)[1] Kyrkoherde, Ekebyborna församling (1731–1768)[1] Kontraktsprost, Aska kontrakt (1746–1768)[1] | |
| Maka | Anna Elisabeth Svederus (g. 1728–1768)[1] |
| Barn | Adolf Stenhammar (f. 1727)[1] |
| Redigera Wikidata | |
Nils Stenhammar, född 1 februari 1697 i Vinnerstads socken, död 17 juni 1768 i Ekebyborna socken, var en svensk präst i Ekebyborna församling och Orlunda församling.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Nils Stenhammar föddes 1 februari 1697 i Vinnerstads socken. Han var son till rusthållaren Olof Nilsson Stenhammar och Maria Jönsdotter. Stenhammar blev 1715 student vid Uppsala universitet, Uppsala och magister 5 juni 1722. Han prästvigdes 1 maj 1724 och blev 1725 skvadronspredikant vid Östgöta kavalleriregemente. Stenhammar blev 1727 rektor i Vadstena och kyrkoherde i Orlunda församling, Orlunda pastorat. Den 11 november 1731 blev han kyrkoherde i Ekebyborna församling, Ekebyborna pastorat och 1746 kontraktsprost i Aska kontrakt. Stenhammar predikade på prästmötet 1749. Han avled 17 juni 1768 i Ekebyborna socken och begravdes 15 juli samma år i Ekebyborna kyrkas sakristia.[2]
Ett epitafium över Stenhammar och hans fru hänger i Ekebyborna kyrka.[2]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Stenhammar gifte sig 1726 med Anna Elisabeth Svederus (1699–1782). Hon var dotter till professorn Matthias Svederus och Anna Bartholsdotter Festing i Uppsala. De fick tillsammans barnen Adolf Stenhammar, Anna Maria (1728–1753), Catharina Elisabeth, Helena Christina (1733–1758), Petrus (1734–1801) och Ulrica (1738–1740).[2]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Dissertatio de ordinibus Raomanorum. P. I, Uppsala 1720.[2]
- Dissertatio de ordinibus Raomanorum. P. II, Uppsala 1722.[2]
- Prästmötespredikan, Linköping 1749.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 2, 1917, s. 290-292, läst: 6 maj 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1916-1917). Linköpings stifts herdaminne. 2. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 290-292. Libris 41148