Norris Division

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Norris Division var en av fyra divisioner i den nordamerikanska ishockeyligan National Hockey League (NHL) där den först tillsammans med Adams Division (mellan 1974/75-1980/81) bildade Prince of Wales Conference och sen tillsammans med Smythe Division (mellan 1981/82-1992/93) bildade Clarence Campbell Conference.

Fyra gånger blev lag från "Norris" Stanley Cup-mästare, och alla gångerna var det Montreal Canadiens som vann, 1976, 1977, 1978 och 1979.

Norris Division bildades inför säsongen 1974/1975, då "East Division" bytte namn till "Prince of Wales Conference". Från början innehöll Norris Division de fem klubbar Detroit Red Wings, Los Angeles Kings, Montreal Canadiens, Pittsburgh Penguins och Washington Capitals. Endast under tre av totalt 19 säsonger innehöll Norris sex lag, resterande 16 spelade bara fem lag i divisionen. De sex lag som spelade i Norris Division sista säsongen var:

Divisionsmästare[redigera | redigera wikitext]

Divisionsmästare blev det lag som vann sin division under NHL:s grundserie
  • 1975: Montreal Canadiens
  • 1976: Montreal Canadiens
  • 1977: Montreal Canadiens
  • 1978: Montreal Canadiens
  • 1979: Montreal Canadiens
  • 1990: Chicago Blackhawks
  • 1991: Chicago Blackhawks
  • 1992: Detroit Red Wings
  • 1993: Chicago Blackhawks

Norris Division-titlar[redigera | redigera wikitext]

Stanley Cup-mästare från Norris Division[redigera | redigera wikitext]

Lagen som spelade i Norris Division[redigera | redigera wikitext]

1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 1987/88 1988/89 1989/90 1990/91 1991/92 1992/93
Chicago Blackhawks
Detroit Red Wings
Hartford Whalers
Los Angeles Kings
Minnesota North Stars
Montreal Canadiens
Pittsburgh Penguins
St. Louis Blues
Tampa
Toronto Maple Leafs
Washington Capitals
Winnipeg


Se även[redigera | redigera wikitext]