Nya riket

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Se även motsvarigheten i Hettiterrikets historia
Egyptens historia
Det forntida Egyptens
dynastier
cirka 3000 - 30 f. Kr.
Fördynastisk tid
Tidig dynastisk tid
1:a 2:a
Gamla riket
3:e 4:e 5:e 6:e
Första mellantiden
7:e 8:e 9:e
10:e 11:e
Mellersta riket
12:e 13:e 14:e
Andra mellantiden
15:e 16:e 17:e
Nya riket
18:e 19:e 20:e
Tredje mellantiden
21:a 22:a 23:e
24:e 25:e
Sentiden
26:e 27:e 28:e
29:e 30:e 31:a
Grekisk-romersk tid
Alexander den store
Ptolemaiska dynastin

Nya riket är en modern beteckning på perioden omkring 1550 - 1070 f.Kr. i det forntida Egyptens historia. Till Nya riket räknas dynastierna 18-20. Perioden är känd som Egyptens storhetstid genom landets maktställning och de rika arkeologiska fynd som hör till perioden. Detta trots de Amon-präster som hotade faraons makt. I början av dessa år fick världen sin första kvinnliga regent, Hatshepsut. Senare under åren regerar Echnaton, med frun Neferetite (då känd för sin otroliga skönhet), en farao som inför monoteism i form av guden Aton.

Det Nya riket (ca 1550-1100 f.Kr.) var Egyptens storhetstid i territoriellt hänseende. Under denna tid etablerades Nubien som "koloni" ända ned till fjärde katarakten, och Syrien och Palestina gjordes till "protektorat". Den inre strukturen var stabil, man hade även ett fungerade skattesystem (en beskrivning återfinns i Wilbour-papyrusen). Nya Rikets faraoner var även flitiga byggherrar, något som märks inte minst från ruinerna av templet vigt åt nationalguden Amon i Karnak. Nya riket styrdes av dynastierna 18-20, och bland dessa dynastiers härskare kan Thotmes III ("krigarkungen"), Hatchepsut (den kvinnliga faraon) och Echnaton (den "religiöse reformatorn") nämnas.

  • Den ursprungliga texten, eller delar av texten, till denna artikel kommer från Forntida Egypten