Obemannad luftfarkost

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En AAI RQ-2 Pioneer över Irak.

En obemannad luftfarkost, även kallat förarlöst plan eller UAV (Unmanned Aerial Vehicle), vanligen benämnd drönare, är ett motorförsett luftfartyg utan pilot ombord som kan flyga autonomt eller fjärrstyras. Den kan vara återanvändningsbar eller av engångstyp[a] och finns i alla storlekar; från luftfartyg på hundratalet gram som startas genom att kastas för hand till farkoster på tusentals kilo som startar och landas som vanliga flygplan. Transportstyrelsen använder termen UAS (Unmanned Aerial Systems), vilket omfattar själva farkosten samt dess kringutrustning som är nödvändiga för att starta, flyga och landa det obemannade luftfartyget.[1] I artikeln används fortsättningsvis termen UAV.

UAV eller modellflyg?[redigera | redigera wikitext]

Vad skiljer då UAV:n från modellflyg? Det är användningsområde som avgör detta, om flygningen

  • sker utom synhåll för operatören (piloten), eller
  • är kommersiell, eller
  • är forskning/utveckling, eller
  • inte kan anses vara rekreation eller fritidssysselsättning[källa behövs],

så är den obemannade luftfarkosten att betrakta som UAV. Övrigt flygverksamhet med obemannade luftfarkoster är att betrakta som modellflyg[källa behövs].

Fjärrstyrning[redigera | redigera wikitext]

En UAV fjärrstyrs av en operatör från en markstation med hjälp av radiokommunikation. Markstation kan även ta emot den information som UAV:n samlar in och sänder tillbaka. Den enklaste formen av UAV flyger inom synhåll och bibehåller rätt flygläge genom att operatören visuellt observerar den. Andra system kan flyga bortom den visuella horisonten och genom inbyggda styr- och navigeringssystem till viss del uppträda autonomt (under fjärrövervakning) för att till exempel kan följa ett mål på marken.

Dock, tappar UAV:n kontakten med markstationen så förloras förmågan att kontrollera farkosten. För att undvika att UAV:n havererar kan den förprogrammeras att återvända till en fastställd plats för att komma inom radioräckvidd eller landa.

UAV-kategorier[redigera | redigera wikitext]

UAV:er delas i Sverige in i följande kategorier:

  • Kategori 1A Maximal startvikt på mindre än eller lika med 1,5 kg och flygs inom synhåll för piloten.
  • Kategori 1B Maximal startvikt på mer än 1,5 kg men mindre än eller lika med 7 kg och flygs inom synhåll för piloten.
  • Kategori 2 Maximal startvikt på mer än 7 kg och flygs inom synhåll för piloten.
  • Kategori 3 Obemannade luftfartyg som är certifierade för att kunna flygas och kontrolleras utom synhåll för piloten.

UAV:er som har en operativ massa på över 150 kg och som troligtvis kommer att serieproduceras behöver tillstånd från den europeiska luftfartsmyndigheten EASA.

Civil användning[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är det Transportstyrelsen som ger tillstånd för civil UAV-verksamhet i svenskt luftrum och det vanligaste användningsområdet är flygfotografering.[2]

Militär användning[redigera | redigera wikitext]

I militära sammanhang används UAV främst till spaning samt vapeninsats. En beväpnad UAV betecknas UCAV (Unmanned Combat Aerial Vehicle).

Amerikansk användning av UCAV[redigera | redigera wikitext]

USA genomförde under 2000-talet i Afghanistankriget flera militära drönarattacker med UCAV för att inte behöva riskera amerikanska liv. Farkosterna styrdes från flygbaser i USA eller skyddade högkvarter i Afghanistan.[källa behövs] I Afghanistan, Yemen.[3][4] Sudan och Pakistan dödar USA:s Joint Special Operation Command från drönare människor som står på USA:s dödslista, en lista som omfattar flera tusen namn. Det första stora tillslaget man känner till i Yemen skedde den 17 december 2009, beordrat av president Obama. Då dödades 46 civilpersoner i byn al-Majalah. civila; mer än hälften var kvinnor och barn. [5] I en del fall har även amerikanska medborgare dödats.[6][7]

Drönare som USA har sänt in i Pakistan har dödat långt fler civila människor än USA:s regering har medgett, visar en gemensam studie från två amerikanska universitet. Bara två procent av alla skadade och döda utgörs av mål på ”hög nivå” bland dem som USA försöker komma åt och döda. Drönarattacker dödade mellan 2 562 och 3 325 personer från juni 2004 till september 2012. Av dessa var mellan 474 och 881 personer civila, varav 176 barn. USA:s regering har sagt att nästan inga civila dödsfall har förekommit i drönaranfallen. [8][9] Enligt Bureau of Investigative Journalism har USA mellan 2004 och april 2013 utfört 368 attacker och dödat mellan 2 541 och 3 533 människor, varav 411–884 civila och 168–197 barn. Totalt antal skadade: 1173–1472 människor. [10]

Kritik mot amerikansk användning av UCAV[redigera | redigera wikitext]

Drönarattackerna har av Mark Klamberg, folkrättsforskare vid Stockholms universitet, uppfattas som problematiska sett ur internationell rättsperspektiv. Dels för att de löser de upp rådande regler för när dödligt våld får tillgripas och dels för att de utförs de utan hänsyn till andra länders gränser och självbestämmande. Kritik framfördes att amerikanerna inte skulle acceptera att metoden användes på deras eget territorium.[11] [förtydliga] En domstol i Peshawar har förklarat att drönarattackerna utgör illegala krigsbrott.[12]

USA Bryter mot den internationella folkrätten[redigera | redigera wikitext]

Enligt den internationella folkrätten som teckandes 1949 i Genève står det att varje stat har rätten till att vara absolut självständig. Denna lag kallas för suveränitetsprincipen och garanterar varje enskild stats suveränitet. Kritiken som riktats mot USA, handlar om att de inte tagit hänsyn till denna lag. De påstår att detta är för den internationella säkerheten och för att bekämpa internationell terrorism. Detta kallas för sjävförsvarsprincipen. Att man får attackera fientliga mål utomlands om de anses vara stor risk för det inhemska eller nationella stater. [13]

Användning i svenska försvarsmakten[redigera | redigera wikitext]

Användandet av UAV inom Försvarsmakten går tillbaka till 1959, då den fjärrstyrda målroboten Rb 01 Jindivik flög för första gången.[14] Numera används UAV framförallt som en underrättelse- samt spaningsresurser och verksamheten leds av Livregementets husarer (K3) i Karlsborg, som även bidrar med UAV-resurser vid internationella insatser.[15][16]

Försvarsmakten delar upp UAV-systemen i två kategorier; taktisk UAV (TUAV) samt stridsteknisk UAV (SUAV)[b]. Den huvudsakliga skillnaden är storleken på luftfarkosten vilket direkt påverkar flygtid, räckvidd och typ av last som kan bäras. En taktisk UAV opererar normalt på större avstånd, högre höjder, längre tid och med bättre sensorkvalité än en stridsteknisk UAV.

UAV 05 Svalan/Korpen

UAV-system använda av Försvarsmakten:

UAV:er med svensk anknytning[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Exempelvis en kryssningsrobot räknas inte till kategorin obemannade luftfartyg då det är ett vapensystem vars sprängladdningen är integrerad i flygkroppen och som förstör själva luftfartyget vid detonationen.
  2. ^ Är sannolikt en försvenskning för att passa det engelskspråkiga begreppet Small UAV.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Obemannade luftfartyg (UAS – Unmanned Aircraft Systems)”. Transportstyrelsen. http://www.transportstyrelsen.se/sv/Luftfart/Luftfartyg/Obemannade-luftfartyg-UAS/. 
  2. ^ ”Lista över godkända UAS-operatörer”. Transportstyrelsen. http://www.transportstyrelsen.se/sv/Luftfart/Luftfartyg/Obemannade-luftfartyg-UAS/Lista-over-godkanda-UAS-operatorer/. 
  3. ^ https://archive.is/20130428122908/www.washingtonpost.com/world/middle_east/in-yemen-us-airstrikes-breed-anger-and-sympathy-for-al-qaeda/2012/05/29/gJQAUmKI0U_story.html
  4. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5447764
  5. ^ http://mondoweiss.net/2013/01/investigation-killings-palestine.html
  6. ^ http://www.aftonbladet.se/nyheter/analys/wolfganghansson/article16223495.ab
  7. ^ http://topics.nytimes.com/topics/reference/timestopics/people/a/anwar_al_awlaki/index.html
  8. ^ Drönare dödar fler än USA medger”. Dagens Nyheter. 26 september 2012. http://www.dn.se/nyheter/varlden/dronare-dodar-fler-an-usa-medger. 
  9. ^ http://www.livingunderdrones.org/wp-content/uploads/2013/10/Stanford-NYU-Living-Under-Drones.pdf
  10. ^ http://www.thebureauinvestigates.com/2013/05/02/april-2013-update-us-covert-actions-in-pakistan-yemen-and-somalia
  11. ^ Rosén, Hans (1 juni 2012). ”Förarlösa plan upplöser krigets regler”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/forarlosa-plan-upploser-krigets-regler. Läst 15 juni 2012. 
  12. ^ http://www.thebureauinvestigates.com/2013/05/09/pakistani-court-rules-cia-drone-strikes-are-illegal-and-war-crimes/
  13. ^ http://www.advokatsamfundet.se/Advokaten/Tidningsnummer/2013/Nr-5-2013-Argang-79/Dronaren-och-folkratten/
  14. ^ Petersson, Ulf (2009). ”Öppet hus och nostalgi i Vidsel”. Protec (Försvarets materielverk) (2): sid. 27. http://fmv.episerverhotell.net/upload/ARKIV/6.%20Publikationer/Protec/Tidigare%20nummer/Protec_nr2_09_pdf_a.pdf. 
  15. ^ Karlberg, Lars Anders (30 december 2009). ”Nödrop från Afghanistan: – Ge oss nya spaningsplan”. Ny teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article266565.ece. 
  16. ^ Karlberg, Lars Anders (11 februari 2010). ”Inga obemannade plan förrän i höst”. Ny teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article267402.ece. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]