Oligarki

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Oligarki är ett politiskt begrepp som syftar på fåmannavälde, det vill säga då ett fåtal personer styr genom att ha tillgång till kapital eller ärvd titel. Namnet kommer av grekiskans oligos ("få") och archo ("härska") och myntades också under den klassiska grekiska eran.

Informellt kan termen oligarki syfta allmänt på en begränsad grupp med stor makt, i ett politiskt system med eller utan formella demokratiska inslag. Det nya Ryssland (efter Sovjetunionens fall) är särskilt förknippat med oligarki där ett antal mäktiga företagsägare och finansmän är kända som "oligarkerna". Oligarkier har även existerat i andra delar av världen, exempelvis då Napoleons kejsarrike föll samman uppstod en oligarki av dem[vem?] som tog över de av Frankrike avträdda landsområdena.[förtydliga]

I motsats till aristokrater härskar ofta oligarkerna i skymundan. Oligarki kan, när den har starka inslag av kriminalitet, ibland kallas maffiavälde. Oligarker styr ibland i formellt demokratiska system där dominerande politiker utgör en lite elit som återskapar sitt parlamentariska inflytande genom att kontrollerar ekonomiska nyckelresurser och omfattande personliga nätverk. Ofta används nya demokratiska stater som exempel på detta, men det finns även exempel på oligarki-tendenser i etablerade demokratiska politiska system.[1] I vissa fall kallas även en parlamentarisk demokrati för oligarki, då man genom folkval bestämt vilka fåtal individer som skall fatta beslut åt allmänheten i en enskild sluten grupp.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stone, Clarence (1989). Regime Politics: Governing Atlanta, 1946-1988 

Se även[redigera | redigera wikitext]