Onda ögat

Det onda ögat är en förbannelse som tros utgjutas om någon med onda avsikter stirrar på en person. Tron är att om man stirrar för länge på en person så kan man skada denne med onda krafter. Tron på det onda ögat är ursprungligen en antik vidskepelse som återfinns i många kulturer, framför allt länderna omkring Medelhavet, Arabien, Turkiet, hela vägen till Indien. I folktro är uppfattningen om det onda ögat att det är ett slags negativ kraft.

I det antika Grekland kallades denna kraft baskania, i antika Rom fascinatio. I dagens Neapel kallades den jettatura.

Bland skyddsmedel mot onda ögat är skrivna trollformler, gester och amuletter vanligast. Överallt finns föreställningen att genitalia samt vassa och spetsiga föremål, särskilt djurhorn skyddar mot onda ögat. I Sydeuropa brukas även horn- eller fallosliknande amuletter.

Inom germansk kultur förekommer inte tron på onda ögat, i stället finns en avvikande föreställning om att vissa socialt ej tolererade individer (trollkunniga, lösaktiga kvinnor, romer eller liknande) genom att titta på föremål kan förta dess kraft, på svenska ofta kallat "hågsning". Dessa grupper var farligast främst för havande kvinnor, nyfödda barn, mjölkkor, brygd, bak med mera.

Onda ögat är en allmänmänsklig fördom som tagit sig många uttryck även i svensk folktro. Det är ofta fråga om ett avståndstagande eller en rädsla för människor som i något, ofta yttre avseende avviker från det ”normala” – just stämpeln att ha ont öga sattes gärna på den som t. ex. en ”motbjudande” ögonsjukdom, medan ”ond fot” eller ”ond hand” kunde bero på ett lyte i någon extremitet. Den som hade ”ont öga” etc. var särskilt farlig för kreaturens hälsa, kunde få vävar att trassla till sig eller ölbrygden att misslyckas.

Se även

• Nazar
• Apotropeisk
• Corna
• Fica
• Vasst emot
• Det onde øye, essäsamling av Stig Sæterbakken