Onda ögat

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Tron på det onda ögat är en antik vidskepelse som återfinns i många kulturer, framför allt länderna omkring Medelhavet, Arabien, Turkiet, hela vägen till Indien. I folktro är uppfattningen om det onda ögat att det är ett slags negativ kraft. Tron är att om man stirrar för länge på en person så kan man skada denne med onda krafter.

I det antika Grekland kallades denna kraft baskania, i antika Rom fascinatio. I dagens Neapel kallades den jettatura.[1]

Bland skyddsmedel mot onda ögat är skrivna trollformler, gester och amuletter vanligast. Överallt finns föreställningen att genitalia samt vassa och spetsiga föremål, särskilt djurhorn skyddar mot onda ögat. I Sydeuropa brukas även horn- eller fallosliknande amuletter.[2]

Inom germansk kultur förekommer inte tron på onda ögat, i stället finns en avvikande föreställning om att vissa socialt ej tolererade individer (trollkunniga, lösaktiga kvinnor, zigenare eller likande) genom att titta på föremål kan förta dess kraft, på svenska ofta kallat "hågsning". Desssa grupper var farligast främst för havande kvinnor, nyfödda barn, mjölkkor, bryggd, bak med mera.[3]


Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 772-73 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 772-73 
  3. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 772-73