Pearl-index

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Pearl-index är ett statistiskt mått för att uppskatta oönskade graviditeter och som ofta används för att jämföra olika preventivmedel. Metoden har fått sitt namn efter Raymond Pearl som indroducerade den 1933 och den har varit populär i över 70 år, till stor del på grund av att det är lätt att räkna ut.

Pearl Index = antalet oönskade graviditeter under ett år hos 100 kvinnor som använder metoden. Om till exempel 6 kvinnor av 100 blir gravida under året motsvarar detta ett Pearl index (PI) på 6.

Man brukar redovisa två olika siffror:

  • Ett index för typisk användning där man inte tar hänsyn till dålig användning utan istället ser på hur det ser ut i verkligheten.
  • Ett index för perfekt användning där man bara tittar på de månader där man verkligen använde metoden vid varje samlag på ett korrekt sätt.

Som exempel kan nämnas att Pearl-index för kondomanvändning är 15 vid typisk användning (motsvarande 15 graviditeter) och 2 vid perfekt användning (2 graviditeter). [1]

Med hjälp av Pearl Index skapas även ett säkerhetsmått för preventivmetoden vilket är ett annat sätt att uttrycka hur säker preventivmetoden är. Säkerhetsmåttet är ett resultat av att Pearl Index subtraheras från 100%. Motsvarande säkerhetsmått för kondom blir då alltså 85%-98%.

Pearl Index för populära preventivmetoder[redigera | redigera wikitext]

Kombinerade hormonella preventivmedel (p-piller, p-ring, p-plåster): 0,5–1,5[2]
Gestagen-tabletter i mellandos: 0,5–1,5
Gestagen-tabletter i lågdos (minipiller): 2–6
Gestagen-injektion i högdos (p-sprutan): 0,1–0,5
Hormonläkemedel i form av hud-implantat (p-stavar): 0,1–1,0
Kopparspiral: 0,7–1,0
Temperaturbaserade p-datorer: 0,7-1[3]
Urinbaserade p-datorer: 6 [4]
Hormonspiral: 0,2–0,6
Kondom: 2–15
Pessar: 6–16
Naturlig familjeplanering (”säkra perioder”): 2–20
Amning: 1–2
Sterilisering (kvinna/man): 0,2–0,5

Kritik mot metoden[redigera | redigera wikitext]

Liksom alla mått på effektivitet hos preventivmedel baserar sig beräkningarna bakom pearl-index på observationer gjorda på populationer. Såsom i alla statistiska sammanhang får man olika värden beroende på vilken population man observerar. Faktorer som kultur, demografi och instruktionstekniken för att lära ut metoden signifikant påverkar det beräknade naturligtvis värdet. [5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Trussell J, Warner DL, Hatcher R. Condom performance during vaginal intercourse: comparison of Trojan-Enz and Tactylon condoms. Contraception 1992;45:11–9.
  2. ^ http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Att-anvanda-lakemedel/Sjukdom-och-behandling/Behandlingsrekommendationer---listan/Preventivmetoder-for-att-undvika-graviditet-antikonception-/
  3. ^ http://www.naturafemme.se/p-datorerna/s%C3%A5-funkar-det/pearl-index-3778759
  4. ^ http://www.persona.info/se/
  5. ^ Trussell J (1991). ”Methodological pitfalls in the analysis of contraceptive failure”. Statistics in medicine "10": ss. 201–220. doi:10.1002/sim.4780100206. PMID 2052800.