Pelops

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Pelops (grekiska Πέλοψ) var en hjälte i grekisk mytologi, son till kung Tantalos i Lydien och Dione samt sonson till Zeus.

För att pröva gudarnas allvetenhet styckade Tantalos sin son Pelops och anrättade av honom en måltid åt gudarna. Endast Demeter som var försänkt i sorg över sin förlorade dotter, lät narra sig att äta upp den ena skuldran. Då gudarna återupplivade Pelops ersattes denna med en skuldra av elfenben.

Pelops begav sig till Pisa i Elis där han i kappkörning besegrade den grymme kung Oinomaos. Som pris vann han kungens dotter, den sköna Hippodameia och hennes faders rike. Vid Olympia hölls sedan en tävling vart fjärde år för att högtidlighålla detta kapplopp.

Med Hippodameia hade Pelops två söner, Atreus och Thyesthes. Ytterligare en son som var resultatet av kungens kärleksförbindelse med nymfen Danais hette Khrysippos. Atreus, som var gift med Aërope, blev kung av Mykene och hade två söner, Agamemnon och Menelaos. Thyesthes hade en son, Aigisthos. Dessa liksom hans övriga avkomlingar, Pelopiderna, blev namnkunniga genom en kedja av gräsliga brott. Enligt en saga skall detta förhållande haft sin grund i en förbannelse som vilade över Pelopidernas hela ätt. Förbannelsen hade Pelops ådragit sig genom att trolöst mörda kung Oinomaos körsven Myrtilos som hjälpt honom att vinna segern över Oinomaos. Pelops hade nämligen förmått Myrtilos att sätta in en trasig hjulaxel i kungens vagn varvid kungen planenligt körde ihjäl sig och för denna hjälp ville Myrtilos utkräva den utlovade belöningen.

Pelops är berömd som stiftare av de olympiska spelen. Han var en mäktig härskare och utvidgade sitt välde över en stor del av den grekiska halvön Peloponnesos som sägs ha blivit uppkallad efter honom.

Myten om Pelopiderna[redigera | redigera wikitext]

Av Pelops tre söner blev Khrysippos mördad av sina halvbröder som sedan begav sig till Mykene. Där blev Atreus, den äldste av de två, kung. Men Thyesthes blev avundsjuk på sin bror och försökte ta kungamakten ifrån honom. Konflikten blev allt värre mellan de två bröderna och till sist grep gudarna in för att tillkännage sin vilja. De lät ett lamm med gyllene ull födas i Atreus fårhjord för att visa att han var den rättmätige kungen av Mykene.

Thyesthes gav sig inte utan lyckades förföra sin broders hustru Aërope och kunde med hennes hjälp komma över det dyrbara lammet. När Atreus upptäckte att brodern stulit lammet fick tvisten nytt liv. Han låtsades vilja försona sig med Thyesthes och bjöd in honom på middag. Han serverade brodern en kötträtt som åts med god aptit. Först när de ätit färdigt lät Atreus bära in ett fat med händer och huvuden av Thyesthes två söner och avslöjade att det var dem han hade ätit. Thyesthes flydde i förskräckelse från Atreus hus och det sades att till och med solguden själv stannade i avsky för detta fasansfulla brott och ändrade sin bana så att han gick från väster till öster. Thyesthes uttalade en förbannelse över hela sin broders ätt. Slutligen lyckas han med hjälp av sin son Aigisthos att dräpa Atreus.