Perikop

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Periskop.

Perikop (grek. περικοπή), är en uppsättning verser som bildar en sammanhängande enhet eller tanke, lämplig för offentlig läsning från en text, nu vanligen ur Bibeln, avsedd att läsa i en gudstjänst och hålla en predikan över. Ordet perikop används också inom exegetiken som beteckning för ett begränsat bibelavsnitt.

Manuskript, ofta illuminerade, som kallas perikoper, är normalt evengelier, det vill säga förkortade Gospelböcker som endast innehåller de delar av evangelierna som krävs för mässorna under kyrkoåret. Noterbara exempel, båda ottonska, är perikoper av Henrik II och Salzburgperikoperna.

Predikningar normalt bestående av perikoper, innehåller episteln och evangeliet avpassade för det liturgiska året. En perikop bestående av passager från olika delar av en enda bok, eller från olika böcker i Bibeln, och sammankopplade till en enda text kallas en sammanlänkning eller sammansatt läsning.

Innan bestämda perikoper föreskrevs (300-400-talen) avgjorde textläsaren hur länge han skulle hålla på, och Bibelns böcker lästes enligt judisk sed i följd.

Modern teologi utgår ofta från längre textstycken än perikoper (till exempel en hel bibelbok) eller från ett urval av texter som berör samma tema, men de allra flesta kristna predikningar som hålls utgår från någon av de perikoper som finns föreslagna i den svenska evangelieboken.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia